Tyst om Mariupol sedan Ryssland fick kontrollen – Expert: "Svårt att veta exakt vad som försiggår"
Under våren belägrades och sönderbombades den ukrainska staden Mariupol av ryska styrkor. Staden föll under rysk kontroll i mitten av maj och sedan dess har tillförlitlig information om läget i staden varit knapp.
Den 15 mars flydde ukrainaren Olga Rebro från sin hemstad Mariupol.
– Vid den tidpunkten var det bombningar både från luften och på marken, artillerield och urban krigföring, säger Rebro.
Det fanns heller inga humanitära korridorer för invånarna att fly via.
– Man flydde på egen risk, under beskjutning, säger Rebro.
Det skulle dröja till mitten av maj innan den ukrainska kuststaden Mariupol officiellt föll under rysk kontroll.
Då hade hårda strider pågått i mer än två månader och staden hade belägrats och sönderbombats av ryska styrkor. De invånare som fanns kvar saknade el, värme och rinnande vatten.
Sedan dess har det varit tyst om Mariupol i de flesta västerländska medier.
– Sedan kriget började har det varit väldigt svårt att veta exakt vad som försiggår där, säger Michael Gentile, professor i kulturgeografi vid universitetet i Oslo, som tidigare haft Mariupol som forskningsbas.
Följer läget via sociala medier
Mariupol hamnade tidigt i krigets epicentrum. Staden är bland annat viktig för att Ryssland ska kunna skapa en landbrygga mellan Krim och Donetsk.
– Mariupol är också viktig eftersom det finns en hamn och två stålverk där. Staden har varit en del av det industriella klustret i Donetskregionen och behövs för att regionen ska kunna fungera, säger Gentile.
Oberoende journalister har i regel inte kunnat rapportera från Mariupol sedan i mars.
– Det finns naturligtvis importerade propagandister från Ryssland som beskriver framför allt hur staden återuppbyggs redan nu, men det finns ingen tillförlitlig information om Mariupol.
Det är också svårt att få kontakt med och information från invånarna i staden. Internet har kommit igång igen, men operatörerna är ryska. Det innebär att nätet påverkas av den ryska censuren och övervakningen.
Både Olga Rebro och Michael Gentile följer ändå läget i huvudsak genom sociala medier.
– Det finns kanaler på Telegram och Facebookgrupper där situationen i staden diskuteras ganska aktivt och där folk i Mariupol lägger upp bilder, säger Gentile.
– Till exempel har jag sett bilder på explosioner som skett i staden.
– Men jag ser också att det börjar dyka upp små tecken på motstånd, till exempel att folk har ritat den ukrainska bokstaven "ї" – som inte finns i ryskan – på trottoarerna. På så sätt belyser man att Ukraina finns där.
Förstörd infrastruktur och russifiering
Infrastrukturen i Mariupol är i dag kraftigt förstörd och Gentile tror inte att staden kommer få tillbaka centralvärmen på ett tag.
– Elen har inte kommit tillbaka i större delen av staden och inte heller rinnande vatten. Det gör att vissa delar av staden är obeboeliga, säger Gentile.
Han tror att många jobb har försvunnit. Samtidigt pågår en russifieringskampanj i staden.
– Det ukrainska språket är så gott som förbjudet och skolorna håller på med indoktrinering av inte bara skoleleverna, men även av de lärare som finns kvar. Man har även importerat en del lärare ifrån Ryssland.
Osäkra uppgifter om antal invånare och antal döda
Innan kriget bodde runt 430 000 personer i Mariupol. Antalet invånare uppskattas nu vara cirka 100 000, men det är en mycket osäker siffra.
– Det är väldigt svårt att veta. Vi vet inte hur många som har dött. Vi vet inte hur många som har blivit deporterade till Ryssland. Vi vet inte hur många som frivilligt lämnat Mariupol för Ryssland och vi vet inte hur många som tagit sig till de ukrainskkontrollerade delarna, säger Gentile.
Det finns heller inga säkra uppgifter gällande antalet döda civila. En ukrainsk volontär och lokaljournalist i Mariupol sade nyligen att dödstalet överstigit 110 000. Siffran fick stor spridning runtom i världen, men Gentile är mycket kritisk till de uppgifterna.
– Jag är skeptisk därför att siffran påstods baseras på data från bårhusen och så vitt jag vet så har de allra flesta som dött inte kommit i närheten av ett bårhus. Dessutom borde det finnas fler skadade om det finns så många döda.
– Men det är ändå extremt många som har dött, förmodligen tiotusentals, och de ligger i hög grad under rasmassor. Den ryska ockupationsmakten försöker antagligen dölja dessa dödsfall.
Rapport: Ukrainare tvångsförflyttades från Mariupol till Ryssland
Organisationen Human Rights Watch rapporterade nyligen att ukrainare från bland annat Mariupol tvångsförflyttats till Ryssland – något som utgör ett krigsbrott.
– Tvångsförflyttning innebär inte nödvändigtvis att man blir förflyttad med våld, utan att individer förflyttas till Ryssland under press eller utan att få andra gångbara alternativ, säger Tanya Lokshina, biträdande direktör vid Human Rights Watch avdelning för Europa och Centralasien.
Enligt rapporten blev ukrainare i rysk-kontrollerade städer också utsatta för noggranna kontroller, utförda under press och med hot om våld.
– Flera blev tvingade att skriva under dokument som sade att de var offer för ukrainska krigsbrott, säger Lokshina.
Enligt rapporten åkte en del personer frivilligt till Ryssland, men det saknas siffror gällande hur många.
– De som lyckades ta sig till ukrainskkontrollerade områden var personer som hade privata bilar eller som hade ekonomiska medel.
Polariserad opinion innan kriget
Michael Gentile har tidigare forskat om hur invånare i Mariupol ser på utvecklingen i Ukraina. En undersökning han gjorde år 2020 tydde på att runt en tredjedel av Mariupols befolkning hyste starka sympatier för Ryssland innan kriget började.
– Dessa personer hade inte något emot ett scenario där Mariupol hade blivit en del av den Ryska federationen.
– Men jag kan tänka mig att en del har ändrat åsikt sedan kriget började.
Enligt Gentile var 15-20 procent då pro-ukrainska, medan runt 50 procent av Mariupolbor var "politiskt apatiska", utan någon större preferens så länge de får leva i fred.
– Just den sistnämnda gruppen kan jag tänka mig att har fått sina ögon öppnade i allra högsta grad sedan 24 februari, säger Gentile.