Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

True crime i 1600-talets Sköldvik – ny bok belyser mordet på adelsmannen som hittades död i brunnen

Mirkka Lappalainen lutar mot ett träd och håller i famnen sin bok Smittenin murha.
Bildtext Historiker Mirkka Lappalainen har länge fascinerats av historien om adelsmannen från Borgå som var så marginaliserad att ingen märkte att han varit försvunnen i sju år.
Bild: Hanna Othman / Yle

Nils Rosenschmidt hann vara död i sju år innan hans kropp hittades i en brunn i Borgå. Mordutredningen väckte mycket uppmärksamhet och till och med Sveriges kung blev inblandad.

True crime – alltså brott från verkliga livet – är en genre som har varit väldigt populär både i tv-serier och poddar under de senaste åren. Nu finns det en true crime-bok som utspelar sig på Sköldvik gård i Borgå på 1600-talet.

Det är historikern och universitetslektorn Mirkka Lappalainen som har fördjupat sig i mordet på adelsmannen Nils Rosenschmidt. I boken Smittenin murha tar hon på sig detektivhatten och försöker luska ut vad som egentligen hände för 350 år sedan.

Det var arbetskarlar som jobbade vid Sköldvik gård som hittade kroppen. De skulle blanda murbruk och behövde vatten. De orkade inte gå hela vägen till den nya brunnen så de lyfte bort några tunga stenar från en gammal brunn och där hittade de liket av en man.

Gårdens herre hade tydligen inte rest iväg till Livland, dagens Baltikum, som alla trodde.

– Det är en spännande och hårresande historia, säger Lappalainen.

Mirkka Lappalainen håller upp sin bok Smittenin murha.
Bildtext På bokens pärm finns en målning av råttor som dansar på bordet medan katten är borta. På samma sätt levde tjänstefolket på Sköldvik gård loppan medan herren i huset var försvunnen.
Bild: Hanna Othman / Yle

Första gången Mirkka Lappalainen hörde om fallet var på 1990-talet då hon jobbade som forskningsassistent i ett projekt som handlade om Finlands vålds- och brottshistoria. Dessutom har hon en vän som berättat att hon som barn var rädd för en brunn i Sköldvik – bland lokalbefolkningen har händelsen levt vidare som en spökhistoria.

Lappalainen har specialiserat sig på rättshistoria och lär ut det vid Helsingfors universitet. Hon brukar ta upp Rosenschmidts fall på lektionerna eftersom det är intressant ur rättshistorisk synvinkel.

– Rättegångarna, vittnesmålen, den åtalade trädgårdsmästaren, allt material finns sparat. Brottsutredningens historia är fascinerande, likaså rättsmedicinens historia, i boken beskrivs det hur de försöker ta reda på dödsorsaken med 1600-talsmetoder.

Sköldvik gård och tillhörande mark köptes upp av Neste på 1960-talet för att bygga oljeraffinaderiet. Därmed går det inte att bara så där besöka platsen och spekulera i hur det sett ut förr i tiden.

Mirkka Lappalainen håller upp en karta från 1710 som visar var Sköldvik gård låg.
Bildtext På den här kartan från 1710 ligger Sköldvik ganska mitt på, då som nu passligt vid infarten till Borgå.
Bild: Hanna Othman / Yle

En gång har Mirkka Lappalainen ändå kommit in på området. Fortfarande finns det kvar en del av ruinerna från huset som byggdes på platsen på 1800-talet. Men var den gamla huvudbyggnaden och framförallt brunnen låg på 1600-talet är information som har glömts bort redan för länge sedan.

– Det finns gamla lindar på området som är väldigt knotiga, och stammarna ser ut som människoansikten som ropar. Det är en mystisk atmosfär där, och i bakgrunden brummar det enorma raffinaderiet. Det är en surrealistisk plats, beskriver Lappalainen.

Sköldvik gård var ingen fin gård, den var fattig och förfallen.

På 1600-talet ansågs det inte fint att bo vid havet, det var endast fattiga adliga och fiskare som bosatte sig där. Det blåste för mycket längs stränderna och odlingsmarkerna var sämre.

– Jag har försökt skriva boken på ett underhållande sätt, men allt baserar sig på verkligheten och på tusentals sidor av källmaterial. Ibland finns det förstås luckor i materialet, säger Lappalainen.

Mirkka Lappalainen läser en bok.
Bildtext Mirkka Lappalainen har läst tusentals sidor av material för sin bok. Rosenschmidts mord är ett välkänt och väldokumenterat blodsdåd i Finlands historia.
Bild: Hanna Othman / Yle

Hon hoppas att läsaren lär sig om rättshistoria samt om Borgås och Helsingfors historia då de läser boken, men också något om mänsklighetens historia.

– Hur är det möjligt att en adelsman hamnade i en sådan situation att han var utan vänner och omringad av dubiösa personer? Han var borta i flera år och ingen märkte eller brydde sig. Det finns flera aspekter i historien som inte bara är knutna till 1600-talet.

Det har gått 350 år sedan mordet, och trots att Mirkka Lappalainen har gått igenom allt material på nytt med moderna ögon kommer hon fram till samma slutsats: det är väldigt sannolikt att Sköldvik gårds trädgårdsmästare är mördaren.

– Han var huvudmisstänkt redan på 1680-talet. Men man kan inte vara helt säker eftersom han aldrig erkände dådet. Och han dömdes heller aldrig för mordet.

Biodieselanläggning med andra produktionsenheter i bakgrunden
Bildtext Historiska platser i Finland har förändrats så mycket att historikerna är tvungna att lära sig föreställa hur det har sett ut där för 300-400 år sedan. Där Nestes oljeraffinaderi idag brummar på låg en gång i tiden en by med flera torpare.
Bild: Yle/ Stefan Paavola

På den tiden var det väldigt viktigt att döma rätt person. Rättssystemet fungerade så att domaren ansågs vara Guds befallningshavande och det var domstolens plikt att straffa de skyldiga, annars skulle Gud hämnas på hela landet.

– Men det var ännu värre att döma någon som var oskyldig. Därför var det viktigt med protokoll och vittnen, men det var svårt utan kriminaltekniska metoder, förklarar Lappalainen.

Tack vare alla protokoll lever historien vidare ännu idag.

Smittenin murha finns tillsvidare endast på finska, det är osäkert om boken kommer att översättas till svenska.

Diskussion om artikeln