Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Amerikanska företag lämnar Kina av politiska orsaker – i Europa har utvecklingen ännu inte gått lika långt

På bilden ses en grupp människor som står på led och som håller på att montera datorer.
Bildtext I USA har friendshoring blivit en växande trend för företag. Det handlar om att omlokalisera sin produktion och köpa sina komponenter och råvaror från företag som verkar i länder med gemensamma värderingar.
Bild: STELLA Pictures / Splash News

Pandemins effekter, stigande löner och ökande politiska spänningar är några av orsakerna som gör att främst amerikanska företag väljer att förflytta sin produktion från Kina.

Kring millennieskiftet var den rådande trenden att västerländska företag flyttade sin produktion till ett låglöneland för att maximera sina vinster. Kina var ett av de mest populära länderna.

Men nu tjugo år senare sker det en rörelse åt motsatt håll, i synnerhet väljer amerikanska företag att lämna Kina. Till exempel har teknikjätten Apple flyttat en liten del av sin telefonproduktion till Indien och kläd- och skoföretaget Adidas omlokaliserat sin tillverkning till Vietnam.

Det finns flera orsaker som förklarar utvecklingen. Delvis har pandemin påverkat omvärldens syn på Kina.

– I Kina gick det under pandemins inledningsskede relativt snabbt att återhämta produktionen även om logistikkedjorna i världen fortfarande dras med problem till följd av pandemin. Under 2022 har vi sett väldigt omfattande pandemirelaterade nedstängningar i Kina. Det har stört produktionen och leveranser till utlandet. Allt det här påverkar företagens syn på Kina som producent- och exportland, berättar Björn Cappelin, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.

På bilden ses en mörkhårig man iklädd kostym som tittar in i kameran.
Bildtext Kina är fortfarande ett enormt produktionsland poängterar analytiker Björn Cappelin. “Ser man på textilproduktionen står Kina för en tredjedel av världens all produktion”.
Bild: Utrikespolitiska Institutet

I Kina, särskilt i de östra och södra delarna där tillverkningsindustrin finns centrerad, har lönekostnaderna skjutit i höjden under senare år.

Men enligt Cappelin har Kina som politisk ambition att höja sin position i värdekedjan globalt sett och bli ett högteknologiskt industriland. Därför kan det vara ett medvetet val att låta arbetskraftsintensiva företag lämna Kina till förmån för grannländer i Syd- och Sydostasien där lönerna är lägre.

– Det finns stora regionala skillnader gällande löner i Kina. De stigande lönerna hänger ihop med rörelsen upp i värdekedjan, man vill att produktionen ska ha ett högre förädlingsvärde och det betyder både högre kompetens och högre löner.

De sanktioner som västvärlden nu riktar mot Ryssland ser man från Kinas sida som en sårbarhet som man inte vill utsätta sig för

― Björn Cappelin

En annan ambition Kina har är att vara mindre beroende av utländsk efterfrågan för sin egen tillväxt och därför satsar man mer på inhemsk produktion och efterfrågan.

– På lång sikt kan vi därför möjligen se ett Kina som är mindre känsligt för fluktuationer när det gäller efterfrågan men framförallt för politiska tvångsmedel. De sanktioner som västvärlden nu riktar mot Ryssland ser man från Kinas sida som en sårbarhet som man inte vill utsätta sig för, så det finns en säkerhetspolitisk aspekt i detta.

En hand som håller i en datorkretskort som tillverkats i Kina.
Bildtext Det är möjligt att Kina i framtiden inte längre är "världens fabrik" utan att produktionen flyttar till andra länder.
Bild: Andy Drysdale/Shutterstock/All Over Press


Spänt politiskt läge

En stor orsak till varför det pågår en flytt av amerikanska företag från Kina är de ökande geopolitiska spänningarna mellan länderna som märkts av de senaste åren. Det syntes inte minst under president Trumps handelskrig mot Kina och tidigare i augusti då talman Nancy Pelosi besökte Taiwan.

President Joe Bidens administration planerar också att förbjuda vissa teknologiföretag, som får federalt stöd, från att bygga nya fabriker i Kina de kommande tio åren.

– I USA pågår en aktiv debatt om onshoring som betyder att flytta produktionen tillbaka till USA, nearshoring att flytta produktionen närmare USA och det senaste begreppet är friendshoring där man flyttar produktionen till länder som man uppfattar som vänligt sinnade eller allierade, säger Cappelin.

Att företag hellre väljer att etablera sig i länder som är politiskt allierade för osökt tankarna till kalla kriget, något Cappelin håller med om.

– En viktig skillnad mellan i dag och den situationen som rådde under kalla kriget är att Kina är ett otroligt mycket viktigare land för världsekonomin än vad Sovjetunionen någonsin var.

Utvecklingen i Europa

I Europa har man ännu inte sett någon omfattande flytt av företag från Kina men Cappelin tror att det är sannolikt att en sådan utveckling kan ske också här i framtiden.

Enligt en enkät som publicerades i juni av EU:s handelskammare i Kina uppgav 23 procent av de tillfrågade europeiska företagen att de överväger att flytta sin produktion från Kina.

– Debatten är mer accentuerad i USA för i den amerikanska kontexten är bilden av Kina som rival och hot mycket mer påtaglig. Vi ser begynnande diskussioner om det här i Europa. Jag tror inte vi kommit så långt i den debatten i Europa som man har i USA.

Källor: BBC, Foreign Policy, The Guardian, New York Times.