Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Rosk’n Roll undersökte blandavfallet – vi är fortfarande dåliga på att sortera

Soppåsar i en bil.
Bildtext Borgåborna vi talat med säger sig vara bra på att sortera sitt skräp. Men i Rosk'n Rolls undersökning var 80 procent av innehållet i soppåsarna något helt annat än blandavfall. Arkivbild.
Bild: Yle/ Petra Ristola

Avfallsbolaget Rosk’n Roll har undersökt hurdana sopor som slängs i blandavfallet. Största delen av innehållet i soppåsarna kunde ha sorterats och återvunnits på annat sätt.

Rosk’n Roll sköter avfallshanteringen för tolv kommuner i västra och östra Nyland. Undersökningen gjordes tidigare i år, under tolv dagar i maj. Då samlade man in nästan 29 ton blandavfall från strax under 3 000 bostäder inom uppsamlingsområdet. 2 500 kilogram blandavfall sorterades sedan för hand in i 11 olika kategorier.

Ett pajdiagram som visar vad vi kastar i blandavfallet. Största delen är bioavfall (33%), sedan kommer plast och blandavfall på delad andra plats (16%).
Bildtext I gruppen Övrigt finns kategorierna trä, farliga kemikalier samt elapparater och ackumulatorer.

Hela 38 procent av innehållet i soppåsarna var köks- och trädgårdsavfall, 16 procent plast. Endast 16 procent av innehållet hörde till gruppen "blandat", alltså sådant man på riktigt borde kasta i blandavfallet: blöjor, dammsugarpåsar, kattsand, kärl och så vidare. Resterande 30 procent av skräpet bestod närmast av papper, kartong, glas, metall samt textilier och skor.

Som Rosk’n Roll skriver i sitt pressmeddelande: "Resultaten visar att det fortfarande finns gott om rum för förbättring både i fråga om sortering och återvinning".

"Det gäller att få det i rutin"

En liten gallup på Borgås gator visar att folket åtminstone påstår sig vara bra på att sortera.

Henrik Stoor berättar att han för ett par år sedan flyttade från Jakobstad till Söderkulla, och menar att de var bättre på att sopsortera på hans gamla hemort.

– Jakobstad har varit pionjär på området, så det sitter i min ryggmärg att sortera. Jag vill inte bidra till att förstöra miljön, säger Stoor.

Han tror att det handlar mycket om rutin och att alla kan sopsortera om man bara fattar beslutet att göra det. Det är också viktigt att alla i familjen är på samma linje.

Nu bor han i ett husbolag som har alla tänkbara insamlingskärl på gården vilket gör det lätt att sortera. I Österbotten var han ordförande i husbolaget och fick ibland agera polis då grannar satt fel påse i fel kärl, men det har han slutat med.

Henrik Stoor på en gata i Borgå.
Bildtext Henrik Stoor från Sibbo säger att han är 85 procent säker på att bioavfall inte hamnar i blandavfallet hemma hos honom.
Bild: Hanna Othman / Yle

Emma Tuomainen från Borgå bor också hon i ett husbolag som har insamlingskärlen på gården.

– Jag är nog ganska bra på att sortera, fast jag säger det själv. Det blir bara ungefär en påse blandavfall i veckan, mycket går rakt i plastinsamlingen, säger Tuomainen.

Hon berättar att hon brukar skölja av förpackningar. Mjölk- och yoghurtkartongerna är lätta att få rena, men visst är det lite svårt ibland att få rent exempelvis förpackningen som broilerlår kommer i.

Tuomainen funderar att hon ännu kunde köpa en sorteringslåda för glas, metall och plast för att komma lättare undan. Just nu sätter hon allt i samma påse och sorterar dem i rätt kategori först i sophuset vid kärlen.

Tibe Dahl bor i ett småhus tillsammans med sin fru. På gården har han en kompost som han byggt själv.

– Vi äter mycket frukt och grönsaker så det blir ganska mycket som åker rakt i komposten, men den fungerar bra, säger Dahl.

Tibe Dahl står på en gata i Borgå och tittar mot kameran.
Bildtext Tibe Dahl från Borgå tycker inte att det är jobbigt att sortera och köra skräpet till en ekopunkt.
Bild: Hanna Othman / Yle

Allt från papper till kartong och plast för han sedan till en närbelägen ekopunkt.

– Jag har ända sedan barnsben varit en sorterare, och då jag bodde i Göteborg fanns det inget sätt att sortera bioavfall vilket gjorde mig arg. Då grundade jag min egen kompost på gården. Den luktade förfärligt i början.

Han uppskattar att samhället gått framåt men tycker att det fortfarande finns för mycket nonchalans.

– Folk tänker att deras tomma tobaksask eller bananskal inte påverkar i det stora hela, eller så tycker de att det är jobbigt. Men många bäckar små blir till en stor å, påminner Tibe Dahl.

Gamla föreställningar sitter i

Enligt Marika Makkonen, specialsakkunnig på Rosk’n Roll, så måste avfallsbolaget jobba ännu mer med att öka kännedomen om hur viktigt och nyttigt det är att sortera och återvinna.

"Avfallshanteringen har under de senaste åren tagit stora kliv framåt i utvecklingen men många gamla vanor, uppfattningar och rutiner sitter i. Tyvärr lever till exempel fortfarande den felaktiga föreställningen kvar om att allt sorterat avfall i något skede hamnar i samma lår", skriver Makkonen.

Blandavfallet transporteras till Vanda Energis och Kotka Energis avfallskraftverk där det förbränns. Energin som lösgörs tas till vara som elektricitet och värme.

”En stor del av innehållet i soppåsarna var ändå sådant som kunde ha sorterats separat och den vägen styras till materialåtervinning och vidare till returmaterial”, skriver Makkonen.

Fyra personer i vita skyddsdräkter och munskydd står vid flera såar och ämbar fyllda med olika sorters avfall.
Bildtext 2 500 kilogram avfall sorterades för hand in i olika kategorier. Det var andningsskydd och skyddsdräkt som gällde för dem som gjorde undersökningen.
Bild: Rosk'n Roll

Bioavfall skulle ha den största återvinningspotentialen. Det fanns till och med över en tredjedel bioavfall i blandavfallet, speciellt om man räknar med mjukpapper som man får lägga i bioavfallskärlet.

Enligt Rosk’n Roll skulle det vara viktigt att få bort bioavfallet från blandavfallet. Av separat insamlat bioavfall görs förutom biogas också åkergödsel. Genom återvinning skulle det alltså gå att ta till vara näringsämnena som finns i bioavfallet.

Också när det kommer till plast så borde både sorteringen och återvinningen effektiveras.

"En stor del av kartongen och plasten som fanns i soppåsarna var återvinningsbara förpackningar, som hade kunnat sorteras separat. Även om mycket smutsiga förpackningar och småprylar i plast enligt sorteringsanvisningarna de facto är blandavfall, så var deras andel rätt liten", skriver Makkonen.

Hjälper inte att ha insamlingskärl nära

Av avfallet som undersöktes kom ungefär en tredjedel från husbolag med minst tio bostäder, en tredjedel från småhus i tätorter och en tredjedel från småhus på glesbygden.

Hur bra man är på att sortera hänger inte direkt ihop med hur nära man har till insamlingskärl för olika material.

"Fastigheter med minst tio bostäder har kärl för allt sorterbart förpackningsavfall och för bioavfall på den egna gården. Trots det använder en betydande del av husbolagets invånare sig inte av den här servicen och sorterar", påpekar Makkonen.

"Positivt är ändå det att sorteringen har ökat under årens lopp och att folks intresse för återvinning på stort ökar", tillägger hon.

Morotsskal, äppelskal, rester av en lime
Bildtext Statistiskt sett finns det förmodligen mer bioavfall än verkligt blandavfall i husbolagets blandavfallstunna. Man har tidigare fått liknande resultat som i Rosk'n Rolls undersökning också på andra områden i Finland. Arkivbild.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Relaterat till invånarantalet producerade småhus i tätorter mest blandavfall, husbolagen näst mest och fastigheter på glesbygden minst. I glesbygdsinvånarnas soppåsar fanns mindre bioavfall än i de andra målgruppernas.

"Skillnaderna beror säkert på hur vanligt det är att kompostera samt på konsumtionsvanorna", funderar Makkonen.

Ska bli lättare att sortera

Förpackningsavfall och småmetall samlas in på ekopunkterna och i fastigheternas egna sopkärl. Den nya avfallslagen och avfallshanteringsföreskrifterna förpliktar allt fler fastigheter i tätorter att placera sopkärl för olika sorters avfall på den egna gården.

För bioavfallets del är kompostering fortsättningsvis ett alternativ om man gör det i en värmeisolerad kompostor skyddad från skadedjur.

"Det är möjligt att återvinna också på glesbygden, till exempel genom att kompostera och genom att föra avfallet till en ekopunkt. Hos oss i Nyland ligger både Rinkis och Rosk’n Rolls ekopunkter förhållandevis tätt så man behöver inte transportera de återvinnbara avfallet särskilt långt", skriver Rosk’n Rolls service- och utvecklingsdirektör Marko Printz.

Forskningsrapporten från undersökningen av blandavfallets sammansättning kan läsas på Rosk’n Rolls webbplats.

Diskussion om artikeln