Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kasper Björkqvist lämnade NHL-drömmen för en tid – men skjuter ner allt snack om felbehandling i farmarligan: "Bara besviken på att jag inte tog vara på mina chanser"

Kasper Björkqvist spelar ishockey.
Bildtext Kasper Björkqvist hann göra åtta matcher i NHL förra säsongen. Nu är frågan när det kan bli fler.
Bild: Jeanine Leech/Icon Sportswire/All Over Press

Från Pittsburgh till Uleåborg. Kasper Björkqvist tackade för sig i NHL-organisationen trots sin debut och valde istället att fokusera på spel i Finland. Det kändes bäst för mig, säger han till Yle Sporten.

Den 2 januari 2022 är ett datum Kasper Björkqvist inte glömmer i första hand.

Efter två och ett halvt år av spel i farmarligan – och en tung knäskaderehabilitering – hade Björkqvist äntligen fått sin chans i NHL. Och två dagar in i det nya året gjorde han sitt första mål i Pittsburgh.

Det blev ändå bara sex matcher i toppligan innan AHL kallade igen. Nu är frågan när det blir fler.

Björkqvist valde nämligen tidigt på sommaren att han fått nog av Nordamerika för stunden. Kärpät meddelade redan i juni att kultfavoriten från junior-VM 2016 skrivit på för klubben.

– För mig handlade det om att välja en klubb med en lång och framgångsrik historia. Åtminstone har de varit bra så länge jag följt med hockey, säger Björkqvist, född 1997 då Kärpät förvisso fortfarande spelade i division 1, och skrattar.

"Offensivt kunde jag ha spelat bättre"

Att valet föll på Kärpät – som enligt alla förhandstippningar ska höra till säsongens giganter – är inte alls överraskande. Den stora frågan är varför Björkqvist över huvudtaget valde att lämna Pittsburghs organisation.

Han hade gjort väl ifrån sig som en av knegarna i de lägre kedjorna i AHL. Han fick beröm för hur han spelade i samma roll i NHL. Men ändå styrde han kosan hemåt.

Då Kärpät publicerade kontraktet sa Björkqvist att "han inte alls är nöjd med sin tid i AHL" – något som medier i Pittsburgh också snappade upp. Det vill anfallaren nu reda upp.

Kasper Björkqvist skrinnar förbi avbytarbåset.
Bildtext Kasper Björkqvist firar sitt hittills enda NHL-mål.
Bild: Charles LeClaire-USA TODAY Sport

– Jag kan inte alls säga att jag skulle vara fullständigt besviken. Jag är nöjd för att jag fick mina några matcher i NHL och det hände ju tack vare att jag spelade bra i Wilkes-Barre/Scranton (Pittsburghs AHL-lag). Jag gjorde det som tränarna bad mig göra, säger Björkqvist och förklarar:

– Jag spelade bra i boxplay, jag vann mina dueller ... men offensivt hade jag kunnat spela bättre. Jag fick några matcher i en större roll, till och med i powerplay, men kunde inte ta vara på det. Det är det som jag är missnöjd med.

Så du upplever ändå att du fick chansen?

– Det är en bra fråga. Om jag hade levererat då jag fick mina lägen så hade jag säkert fått spela i en större roll. De bästa spelarna får ju spela mest. Men samtidigt kan jag ju inte säga att jag fick sitta på en säker powerplay-plats oavsett hur jag spelade. Så, en svår fråga att svara på.

– Men för mig handlar det alltid om att fokusera på det jag kan göra och inte vad andra håller på med. Och jag vet att jag gjorde mitt jobb.

Skjuter ner snacket om öldrickande bussresenärer

Han är mån om att understryka att han inte har något illa att säga om organisationen i sig.

– Det är inte som att jag går och säger åt "Blomma" (Joel Blomqvist, som också tillhör Pittsburghs organisation) att inte åka dit, säger Björkqvist och skrattar.

Det som i allra högsta grad inverkade på beslutet var att farmarligan AHL är just det – en farmarliga.

– Det är en utvecklingsserie. Här får jag chansen att vinna något stort. Så klart man kan vinna Calder Cup där, men det går nästan alltid så att ens bästa spelare lyfts upp till NHL. För oss hände det mitt i slutspelet. Och det är ju så det är – det är ligans uppgift, säger Björkqvist.

Kasper Björkqvist, Pittsburgh Penguins
Bildtext Kasper Björkqvist hann tillbringa tre år i Pittsburghs organisation.
Bild: AOP

Man kan inte heller sticka under stol med att AHL har ett rykte för att vara en mentalt påfrestande liga att tillbringa en för lång tid i. I motsats till glamouren i NHL får man i farmarligan till exempel åka buss till bortamatcherna.

– Ärligt talat ger det en lite fel bild av det hela, åtminstone om man frågar mig, säger Björkqvist.

– För oss var majoriteten av bussresorna en, max två timmar. Klart det fanns enstaka jobbiga resor, men bilden av AHL som en oproffsig "bussliga" stämmer inte längre. Det är inte som att killarna sitter och dricker öl på hemresorna, som man hade hört om.

Dessutom har bussresorna sin charm, understryker han.

– Jag gillar dem. Man lär ju känna killarna bättre där.

Vill utvecklas – tror att ett vinnande lag är stället att göra det

Mellan raderna går det lätt att tyda en annan stor orsak till att valet att flytta hem till Uleåborg togs just nu: att utvecklingen stampade på stället.

– De som spelat i Kärpät har haft en tendens att utvecklas rätt mycket. Vilket ju är naturligt. Då laget spelar bra så går man också framåt som spelare, säger Björkqvist och hänvisar till vanan att vinna som finns i Uleåborg.

Inför säsongen 2022/23 – som kör igång i kväll för Kärpäts del – är det mycket som talar för nya kapitel i framgångshistorien. Utöver Björkqvist har Kärpät bland annat lyckats locka Marko Anttila till Raksila.

– Visst, vi har en grym bredd, säger Björkqvist som ändå inte går med på att kalla Kärpät en av säsongens förhandsfavoriter.

– Vi kommer att ha fyra bra anfallskedjor och tre riktigt starka backpar. Oavsett vem som spelar. De som hamnar utanför den spelande uppsättningen kommer sen att sparra oss att bli bättre. Men det viktiga är att inte stirra blint på tabellen nu i början. Det kommer att gå upp och ned. Det handlar om att hitta vårt spel till en början.

Parallellerna till Puljujärvi – "Borde väl ha ringt honom"

Han lyfter fram Tappara – som vann i premiären på tisdagen – som största guldfavorit.

– Men det dyker alltid upp nya lag. Framför allt nya talanger. Vem vet vem som kommer att bli den här säsongens Patrik Laine, Anton Lundell eller Jesse Puljujärvi.

När du nämner Jesse Puljujärvi så måste jag ju bara fråga – pratade du med honom innan du tog beslutet att återvända till Finland och uttryckligen Kärpät? Det finns ju vissa paralleller att dra där.

– Det hade säkert varit helt bra om jag gjort det, säger Björkqvist och skrattar.

– Men nej, alla sådana här beslut är helt individuella. Det är svårt att försöka jämföra. Man måste utgå från sin egen situation.

Jesse Puljujärvi skrattar på Kärpäts träningar, januari 2020.
Bildtext Jesse Puljujärvi behövde några år i Kärpät för att hitta glädjen igen.
Bild: Yle / Janne Isaksson

För Puljujärvis del blev comebacken i Kärpät så till vida lyckad att han kunde ta sig tillbaka till NHL och Edmonton Oilers efter att han hittade självförtroendet igen.

För hans lagkamrat från Juniorlejonen är framtiden oviss. Björkqvist medger att han fortfarande vill till NHL, sen när han är redo för det, och just nu ser det ut som att det skulle vara Pittsburgh som är adressen då.

Om han inte brände sina broar med flytten till Kärpät.

– Jag menar, de gjorde en qualifying offer, som innebär att de fortfarande har mina rättigheter. Men det här är diskussioner som går via agenten. Jag har inte pratat med dem. Jag tror och hoppas ändå att de förstår att vi europeiska spelare har den här möjligheten – att åka hem och utvecklas.

– Som sagt, jag har bara positiva saker att säga om organisationen, hur tränarna behandlat mig och så. Men jag kan ju inte svara för dem.

Diskussion om artikeln