Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Vårdpersonal kan beordras jobba – patientsäkerhetslagen går vidare i riksdagen

Från 2022
Sanna Marin intervjuas i riksdagen.
Bildtext Statsminister Sanna Marin (SDP) säger att den politiska behandlingen av patientsäkerhetslagen fortsätter.
Bild: Mikko Stig / Lehtikuva

Tingsrättens beslut att förbjuda vårdfackens strejker påverkar inte att patientsäkerhetslagen går vidare i riksdagen.

Regeringen gav sitt förslag till en patientsäkerhetslag till riksdagen på tisdagen. På onsdagen meddelade Helsingfors tingsrätt å sin sida att den förbjuder vårdfacken Tehys och Supers strejker på tre intensivvårdsavdelningar.

Frågan om patientsäkerhetslagen är nödvändig lyftes genast efter tingsrättens beslut. Statsminister Sanna Marin (SDP) kommenterade saken på onsdagseftermiddagen.

– Regeringen har gett förslaget om en patientsäkerhetslag till riksdagen igår. Saken ligger nu i riksdagens händer, säger statsministern.

Patientsäkerhetslagens behandlingsordning

Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän har i snabb takt förberett ett lagförslag som ska trygga patienters rätt till "nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård" när vårdfacken Tehy och Super strejkvarslat på tre intensivvårdsavdelningar och två hemvårdsenheter.

Lagförslaget gavs till regeringen på tisdagen. Regeringen godkände lagförslaget på sitt sammanträde på tisdag kväll. Regeringen, det vill säga Socialdemokraterna, Centern, Svenska folkpartiet, Vänsterförbundet och De gröna, har alltså godkänt förslaget.

En remissdebatt om lagförslaget fördes i plenum på onsdagen.

Social- och hälsovårdsutskottet är det betänkande utskottet, alltså det utskott som ger den slutgiltiga lagversionen till riksdagen. De ber också om utlåtande av arbetslivs- och jämställdhetsutskottet och grundlagsutskottet.

Enligt onsdagens tidtabell ska lagförslaget ges till riksdagens behandling på fredag. Lagförslag ska behandlas två gånger av riksdagen med minst tre dagar mellan. Den nya patientsäkerhetslagen kan alltså träda i kraft tidigast på tisdag klockan 00:01.

Grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) säger att den politiska och den rättsliga processen är två olika saker.

– Vi har ett oberoende domstolsväsende som fattar sina egna beslut. För tillfället är lagen uppe för remissdebatt. Social- och hälsovårdsutskottet är sedan betänkande utskott och de får utlåtanden från arbetslivs- och jämställdhetsutskottet och grundlagsutskottet.

Ojala-Niemelä säger att grundlagsutskottet ska höra en bred grupp sakkunniga innan de ger vidare sitt betänkande.

Patientsäkerhetslagen

Förslaget till lag om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt:

  • Lagen ska gälla när människors liv eller hälsa allvarligt äventyras på grund en arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården.

  • Vårdfacken har en skyldighet att ordna tillräckligt med personal, trots stridsåtgärder.

  • Arbetsgivaren har rätt att flytta vårdpersonal till sådana uppgifter där den behövs, enligt yrkesskicklighet.

  • Arbetsgivaren kan också ställa in semestrar.

  • Regionförvaltningsverket kan beordra en yrkesutbildad person som sagt upp sig som en stridsåtgärd, att fortsätta jobba. Åtgärden får ändå inte vara oskälig för arbetstagaren.

  • Lagen gäller endast under strejk och massuppsägning.

Varför behövs patientsäkerhetslagen överhuvudtaget när strejkerna är förbjudna?

– När det gäller säkrandet av nödvändig vård förbjöds strejkerna nästa vecka, men vi har fortfarande de här strejkerna inom hemvården som spökar. Dem berör inte tingsrättens beslut. Därför måste vi ha den här tidtabellen med lagen.

Johanna Ojala-Niemelä
Bildtext Ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) leder grundlagsutskottets behandling av patientsäkerhetslagen.
Bild: Mikko Ahmajärvi/Yle

Vårdfacken Tehy och Super har försökt hitta en överenskommelse med kommun- och välfärdsarbetsgivaren KT sedan januari. Sedan mars har ärendet getts över till riksförlikningsmannen som nu är ansvarig för att få till stånd ett avtal mellan parterna.

Tvisten handlar om att vårdpersonalen kräver höjda löner och bättre arbetsförhållanden medan arbetsgivarsidan säger att det inte finns pengar för att möta alla fackens krav.