Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vårdfacket gav sig in på stridsåtgärdernas väg med historiskt stora insatser – så här har den nu redan nio månader långa kampen framskridit

Uppdaterad 15.09.2022 11:40.
En tredelad bild med riksförlikningsmannen, en vårdare på sjukhus och Tehys ordförande.
Bildtext Förhandlingarna förs under ledning av riksförlikningsman Anu Sajavaara (till vänster). Tehys ordförande Millariikka Rytkönen kräver ett löneprogram för vårdare. Bild: Emmi Korhonen / Lehtikuva, Paulus Markkula / Yle, Mikko Ahmajärvi / Yle
Bild: Emmi Korhonen / Lehtikuva, Paulus Markkula / Yle, Mikko Ahmajärvi / Yle

Löneförhandlingarna gällande vårdbranschen är mer komplicerade än någonsin. Många olika skeden har funnits med i den nio månader långa tvisten.

Vårdkonflikten hettar till på många fronter samtidigt. Flera strejker på intensivvårdsavdelningar har inplanerats för nästa vecka, vilket skapar oro för patientsäkerheten.

Därtill behandlar riksdagen som bäst ett omstritt lagförslag som kunde tvinga vårdanställda att jobba under en strejk.

I onsdags förbjöd Helsingfors tingsrätt samtliga strejker som planerats inom intensivvården nästa vecka.

I den här artikeln går vi igenom hur arbetskonflikten framskridit hittills.

En bild på demonstrerande och strejkande vårdare & redaktör Magnus Swanljung. Bildmontage.

Analys: Regeringen måste värna om patienternas liv – men nu spricker leden samtidigt som vårdkonflikten drivs till sin spets

Vänsterförbundet vägrar godkänna lagen som ska förhindra livshotande strejker. Strejkerna hotar runt hörnet och på tisdag kväll samlas regeringen och parterna i vårdkonflikten samtidigt.

Var startade det hela?

Social- och hälsovårdssektorn fick igenom kännbara förhöjningar i sina kollektivavtal senast för 15 år sedan. År 2007 uppnåddes löneförhöjningarna genom exceptionellt hårda stridsåtgärder. Efter det har endast smärre förhöjningar uppnåtts förhandlingsvägen.

Redan i decennier har det framförts krav på betydande lönepåslag inom social- och hälsovårdssektorn. Bakgrunden är att den kvinnodominerade offentliga sektorns löner släpat efter jämfört med mansdominerade branscher och privatsektorns arbetsplatser.

År 2019 satte Tehys ordförande Millariikka Rytkönen upp ett ambitiöst mål om att vårdpersonalens löneförhöjningar borde överskrida de mansdominerade branschernas påslag. Det skulle ha betytt det största löneskuttet på flera år.

Året därpå slog dock coronapandemin till. Den försämrade arbetsförhållandena inom en bransch där facket redan från tidigare kritiserade bristen på arbetstagare och de låga lönerna.

Branschen lockar inte till sig unga studerande och allt fler överväger branschbyte. Samtidigt behövs 200 000 nya arbetstagare till vård- och omsorgsbranschen före år 2040 för att befolkningen åldras och på grund av pensioneringar.

Tiotusentals vårdanställda i strejk

Kollektivavtalsförhandlingarna för kommunbranschen startade i januari i år och vårdfacken gick till förhandlingsbordet med hårdare krav än på länge.

Den 11 mars lämnade facken in strejkvarsel i sex sjukvårdsdistrikt som omfattade 25 000 personer. Den 17 mars kom ett nytt strejkvarsel som gällde 13 sjukvårdsdistrikt och upp till 40 000 vårdanställda.

Den mindre strejken genomfördes och den pågick i två veckor. Den exceptionellt omfattande strejken ställde in bland annat jourpoliklinikbesök och hundratals operationer. En del experter ansåg att bristen på arbetstagare blev så allvarlig att patientsäkerheten kunde ha varit hotad.

Den andra, ännu mer omfattande, strejken var tänkt att inledas den 20 april, men Tehy och Super ställde in den hastigt en dag innan. Vårdfacken meddelade att de i stället börjar förbereda massuppsägningar.

Tehy och Super motiverade den inställda strejken med att regeringen beredde en patientsäkerhetslag. Utifrån den hade man kunnat beordra vårdpersonal på jobb under strejken i fråga.

En sjukskötare i skyddsutrustning vårdar patienter på coronaintensiven.

Tingsrätten kan förbjuda vårdstrejken: "Situationen är exceptionell"

"Alla borde arbeta för att öka vårdyrkets attraktivitet".

Vad kräver vårdfacken?

De övriga branscherna inom kommunsektorn lyckades i somras få till stånd nya kollektivavtal efter en lång dragkamp. Tehy och Super lämnade sig dock utanför avtalet eftersom förbunden anser att löneprogrammet är för lågt och för att där inte lades fram några trovärdiga lösningar på bristen på sjukvårdspersonal.

De övriga kommunanställda får enligt överenskommelsen ett lönepåslag på minst 1,9 procent per år under åren 2022 till 2024, och därtill ett femårigt löneprogram som höjer lönerna med inalles 5,1 procent mer än den allmänna linjen.

Tehy och Super kräver för sin del ett löneprogram för social- och hälsovårdsbranschen. Enligt Tehy skulle en sjukskötares grundlön då stiga med i snitt 492 euro och en närvårdares med 427 euro.

Omkring 2 000 personer deltog i demonstrationen som Tehy och Super arrangerade i april.

Vilket slags stridsåtgärder planeras?

Det var meningen att strejker skulle inledas på tre sjukvårdsdistrikts intensivvårdsavdelningar nästa vecka, men Helsingfors tingsrätt har fattat beslut om att förbjuda strejkerna.

Däremot är strejker på väg inom hemvården i Helsingfors och Uleåborg den 20 och 27 september, och övertids- och skiftbytesförbud har utlysts inom hela kommunbranschen tills vidare.

Tehy och Super säger sig också fortsättningsvis förbereda massuppsägningar. De skulle förverkligas inom specialistvården, men tidtabellen kring detta är än så länge oklar.

Hur kan läget framskrida?

Tvisten skulle kunna lösas och stridsåtgärderna återtas om parterna kan komma överens i förhandlingarna. Förhandlingarna leds av riksförlikningsman Anu Sajavaara. Hon sa i tisdags att förhandlingsläget är mycket svårt och parternas syn på saker är långt ifrån varandras.

Det råder stora meningsskiljaktigheter särskilt om storleken på lönepåslagen.

Regeringen gav sitt förslag till patientsäkerhetslag till riksdagen i tisdags. Man har velat behandla lagförslaget i snabb ordning.

Om lagen träder i kraft betyder det i praktiken att det finns vårdpersonal på jobb på intensivvårdsavdelningar under en strejk. Vårdarna och fackförbunden har kritiserat lagen för att vara en "tvångsarbetslag" och för att regeringen med den vill kväsa lagliga strejker.

Också regeringspartiet Vänsterförbundet har förargats av lagförslaget. Partiets riksdagsgrupp kommer inte att godkänna lagen som sådan. Också De Gröna vill öppna upp diskussionen om lagen på nytt, sa ordförande Maria Ohisalo i onsdags.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Hoitajat lähtivät tammikuussa työtaisteluun historiallisen suurilla panoksilla – näin jo yhdeksän kuukautta kestänyt vääntö on edennyt av Laura Kangas.