Riksdagen debatterade patientsäkerhetslagen – beslut om högre lön för dem som utför skyddsarbete

Riksdagen debatterade den omtalade patientsäkerhetslagen under fredagen men omröstningen sköts upp till måndag. Riksdagens plenum godkände ändå i går kväll regeringens förslag om att vårdpersonal som utför skyddsarbete ska få betalt 1,3 gånger lönen.

Rösterna i riksdagen för lönefrågan föll 62–30 till regeringens favör. En riksdagsledamot röstade blankt och 106 ledamöter var frånvarande.

Sannfinländarna hade föreslagit att en anställd som beordras utföra skyddsarbete ska få tredubbelt betalt medan Samlingspartiet föreslog att ersättningen ska vara dubbel lön.

Riksdagen behandlade innehållet i patientsäkerhetslagen i plenum under fredag kväll. På måndag fattar riksdagen beslut om lagförslaget ska godkännas eller inte.

Lohi: En svår uppgift

– Det här var en svår uppgift, men vi lyckades fatta ett enhälligt beslut, sade utskottets ordförande Markus Lohi (C) vid en pressträff i riksdagen på fredag eftermiddag.

Det var social- och hälsovårdsutskottets jobb att göra de slutgiltiga preciseringarna och justeringarna i lagtexten och formulera det betänkande som går vidare till omröstning i riksdagen.

Syftet med patientsäkerhetslagen är att trygga patienters rätt till nödvändig vård under en strejk. Utskottet anser att lagen behövs och att riksdagen därmed bör godkänna lagen.

– Alla finländares liv och hälsa ska tryggas under alla omständigheter, det är vår utgångspunkt också inom Samlingspartiet och därför stöder vi det här lagförslaget, instämde utskottets vice ordförande Mia Laiho (Saml).

VF: Viktiga ändringar för oss

Lagförslaget hade i sin ursprungliga form väckt protester särskilt inom Vänsterförbundet. Utskottsledamoten Merja Kyllönen försäkrade nu att hon själv är beredd att rösta för lagen.

– Vi har jobbat hårt i flera dagar och fått in flera viktiga ändringar, intygade Kyllönen. Hon vågade ändå inte lova att alla VF-ledamöter trycker på grönt i plenum.

Utskottet betonar att syftet med lagen inte är att förhindra strejker, eller att försöka lösa problem som i sista hand beror på personalbrist.

Alla begränsningar av strejkrätten måste vara noggrant definierade och tillämpas som en sista utväg, heter det vidare i utskottets utlåtande.

Enligt det ursprungliga lagförslaget kunde enskilda vårdare ha dömts till böter för att vägra delta i skyddsarbete under en strejk, men utskottet strök det momentet. Endast

Regionförvaltningsverken får rätt att flytta eller avbryta en vårdstrejk, men högst fyra gånger i följd.

Bara Sannfinländarna har anmält avvikande åsikt i betänkandet och vägrar att stöda lagförslaget.

Första omröstningen på fredag kväll

Grundlagsutskottet hade tidigare under fredagen slagit fast att patientsäkerhetslagen inte står i strid med grundlagen och att den kan stiftas i vanlig ordning, även om lagen innebär begränsningar i strejkrätten.

Riksdagen debatterar lagförslaget på fredag kväll och väntas sedan godkänna innehållet i lagen genom omröstning. Omröstningen sker på måndag.

Själva lagen kan sedan slutgiltigt godkännas genom en andra omröstning på måndag och träda i kraft på tisdag, det vill säga samma dag som vårdfacken Tehy och SuPer har varslat om strejk inom hemvården i Helsingfors. De strejker som vårdfacken hade varslat om vid intensivvårdsavdelningarna blir inte av.

Patientsäkerhetslagen är avsedd att vara i kraft till och med den 31 januari 2023, men inte längre än så, anser utskottet.

Utskottet hoppas att vårdfacken och arbetsgivarsidan ska kunna enas i den pågående kollektivavtalstvisten så fort som möjligt. Parterna ska fortsätta förhandla på måndag.

Texten uppdaterades på lördag kl 4:57 med att omröstningen sker på måndag.