Ska den som studerar ensam bära riskerna för studielån när räntorna rusar? Expert på FPA stöder tanken på räntetak

Många studerande sitter med studielån och räntorna stiger, och det oroar. Studiestödsexpert vid Folkpensionsanstalten säger att ett statsgaranterat räntetak skulle betyda att den studerande inte lämnas ensam med riskerna.

Finlands Studentkårers förbund kom i början av september med kravet att det ska införas ett räntetak på studielån.

Den anvariga ministern, kultur- och vetenskapsminister Petri Honkonen (C) sa i bland annat Uutissuomalainen (kräver inloggning) att tanken om ett räntetak för studielån är både intressant och viktig, men att det knappast kommer att ske under denna regeringsperiod.

Ett räntetak innebär att det fastställs en övre räntegräns för studielånet, och den som lyfter lånet betalar inte högre ränta än så även om referensräntan skulle stiga.

Antalet studerande som lyfter studielån har fördubblats på tio år. Det beror dels på att räntorna länge legat på rekordlåga nivåer och dels på att studiestödet är mer lånebetonat numera, skriver Yle Uutiset.

I och med det har allt fler studerande lyft allt större studielån för att finansiera sina studier. Återbetalningen kan bli besvärlig om man inte sysselsätts genast efter avslutade studier eller om man samtidigt tar ett större bostadslån.

"De flesta studerande måste lyfta studielån för att få mat på bordet"

Enligt Veera Granroth, styrelseordförande vid Åbo Akademis studentkår, är räntetaket viktigt för att lätta på den ekonomiska stressen hos studerandena.

– De flesta studerande har inte råd att välja om de vill lyfta studielån eller inte, utan de måste göra det för att få mat på bordet, säger Granroth.

Hon tillägger att många varit oroliga över de stigande räntorna och att det kan påverka möjligheten att vara flexibel i studierna. Att åka på utbyte kan till exempel bli en större ekonomisk påfrestning.

– Många är rädda över de höga räntorna och vill undvika att ta mer lån, och då kanske ett utbyte inte är möjligt.

Trots att ett räntetak kunde vara en lättnad för studeranden, krävs också andra åtgärder, enligt Granroth.

– Det behövs en ökning i studiepenningen eftersom de studerandes ekonomi är stram. Regeringen gjorde redan en ökning i studiestödets belopp, men hela den pengen går egentligen åt till de dyrare studentluncherna.

FPA-expert: Systemet måste tryggas även då räntorna är höga

Ilpo Lahtinen, studiestödsgruppens specialplanerare vid FPA, säger att det allra bästa sättet att skydda personer med studielån för räntehöjningar är att minska på lånets andel av stödet och förstora studiepenningen.

– Men det hittas knappast sådana pengar i statens kassakista under de närmaste tiderna. Jag skulle tro att det här lånebetonade studiestödssystemet sannolikt kan tryggas med mindre kostnader med hjälp av räntetak eller andra ränteskyddsmekanismen.

Lahtinen ger exempel på räntehöjningarnas effekt:

Om man har ett lån på 30 000 euro betyder varje procentenhets ökning i räntenivån 25 euro extra att betala i månaden. Då räntan höjs med fyra procent stiger kostnaderna med hundra euro i månaden. Det är redan en stor peng för en låginkomsttagare.

– Det är en annan sak att återbetala studielån med en jurists, läkares, ingenjörs eller ekonoms 5 000–10 000 euros månadslön än med en barnträdgårdslärares, bibliotekaries eller socialarbetares månadslön på 2 500–3 500 euro, säger Lahtinen till Yle Uutiset.

Lahtinen önskar åtgärder av lagstiftarna för att det lånebetonade studiestödssystemet tryggas även under tider då räntorna är höga. Han efterlyser ett räntetak för lånet som banken beviljar så att staten står för de förluster som banken eventuellt får i och med arrangemanget.

– På det här sättet skulle de studerande inte behöva både finansiera sitt uppehälle med lånepengar och ensam bära alla de risker som stigande räntor medför, säger Lahtinen.

Studerandeorganisationer: Det är bråttom

Vid Finlands Studentkårers förbund anser man att frågan om räntetak brådskar – egentligen borde man redan ha fått ett sådant år 2017 då systemet gjordes mer lånebetonat, säger Tiina Pajukari som ansvarar för utkomstfrågor i FSF:s styrelse.

Också Finlands studerandekårers förbund Samok är inne på samma linje; man vill att det införs räntetak på studielån.

Vid förbunden anser man att ett statsgaranterat räntetak är ett alternativ, men också stöd via beskattningen eller som räntestöd kunde komma på fråga.

– Det centrala är att ränterisken inte hamnar enbart på de studerandes axlar utan att samhället tar över en andel av ansvaret, säger Pajukari.

Artikeln baserar sig delvis på Yle Uutisets artikel Opintolainojen korkokatto suojaisi koronnousun riskeiltä – Emmi Lainpeltoa, 25, jännittää, paljonko opintovelka kasvaa av Maarit Aulasmaa. Övriga källor: FPA, Uutissuomalainen/Uusimaa, FSF