Riksdagen sade som väntat ja till omstridd lag om patientsäkerhet – se hur alla ledamöter röstade

Riksdagen har godkänt regeringens förslag till lag om patientsäkerhet med rösterna 109–38. Omröstningen i riksdagen föregicks av en livlig debatt både i fredags och i dag, måndag.

Med stöd av lagen kan vårdpersonal förpliktigas att utföra skyddsarbete under en strejk. De som förpliktigas att arbeta får extra ersättning.

President Sauli Niinistö stadsfäste lagen senare på kvällen. Lagen är i kraft från och med tisdag.

Patientsäkerhetslagen ska vara i kraft fram till slutet av januari 2023.

Många riksdagsledamöter ville säga sitt

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott finslipade regeringens lagförslag i slutet av veckan och i fredags diskuterades det i riksdagen.

Omröstningen sköts ändå upp till i dag, måndag, eftersom alla villiga riksdagsledamöter inte hann tala i fredags.

Lagförslaget har försvarats men också kritiserats hårt. De som försvarar lagen säger att ingen gärna klubbar igenom en dylik lag men att till och med justitiekanslern har uppmanat regeringen att göra så för att trygga finländarnas liv.

De som inte röstade för lagen anser att inget löses med tvång och att man inte bör ingripa i den lagliga strejkrätten på detta radikala sätt.

Alla riksdagsledamöter på plats från regeringspartierna röstade för, förutom fem ledamöter från Vänsterförbundet. Även Samlingspartiets ledamöter på plats röstade för.

Från Kristdemokraterna och Sannfinländarna röstade alla förutom en ledamot emot lagförslaget.

"Kränkande för de människor som upprätthåller hela jäkla samhället" – vårdpersonal demonstrerade mot begränsad strejkrätt

"Fäll lagen", ropade demonstranterna till beslutsfattarna.

Riksdagsledamöter har talat om allt möjligt, från vad sjukskötarnas anmoder Florence Nightingale [1820–1910 red. tillägg] skulle ha tyckt om att sjukskötare fortfarande år 2022 förväntas arbeta av kall, om att det har satts sanslösa mängder pengar på att förhindra att vårdarna får den lön de är värda, till att rätten till vård och liv är den viktigaste grundrättigheten.

Oppositionspartiet Sannfinländarna har ansett att lagförslaget ska förkastas. Enligt dem löser lagen inte något, utan bara förvärrar situationen.

Hållbar lösning på krisen efterlyses

Flera riksdagsledamöter talade inför omröstningen om behovet av att få tvisten löst en gång för alla för att trygga sjukvården och omsorgen i Finland.

Lagen ser nu dagens ljus efter en lång arbetskonflikt inom vården. Vårdfacken Tehy och Super vill ha större årligt påslag i sina löneprogram än vad andra kommunala branscher kommit överens om.

Vårdfacken har ställt in varslade strejker på intensivvårdsavdelningar, men skyddsarbete anses behövas till exempel inom hemvården där det fortfarande finns hot om strejk.

Omsorgsminister Aki Lindén ser allvarligt på vårdarnas missnöje – men regeringen kan inte ingripa i lönesättningen

"Vårdarlönerna på arbetsmarknadsparternas bord."

Grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) sa i fredags att strejkrätten och rätten till andra stridsåtgärder är en grundlagsenlig rättighet, men förslaget om en patientsäkerhetslag är nödvändig för att trygga liv och hälsa.

Nödvändigheten ligger i att man inte kommit överens om skyddsarbete mellan vårdfacken och arbetsgivaren. Ojala-Niemelä säger att det fortfarande finns breda möjligheter till stridsåtgärder inom social- och hälsovårdssektorn.

Lagen innehåller riktlinjer även med tanke på eventuella kommande fackliga stridsåtgärder.

Artikeln uppdaterades 19:21 med information om att presidenten godkänt lagen.