Hoppa till huvudinnehåll

Familj

Buu-klubben
Yle Watt
MGP

"Börja ditt barns sexualfostran redan på BB i samband med blöjbyten" – så här pratar du om sexualitet med dina småbarn

En docka ligger i förgrunden medan två barn som skålar med plastkoppar syns suddigt i bakgrunden.
Bildtext Hur och när ska du börja prata om sexualitet med dina barn? Suss Åhman, sakkunnig inom sexuell hälsa vid Folkhälsan, menar att snacket redan kan börja på BB. Hon gästar podden Föräldrasnack med Carro och Rebecka.
Bild: Privat/Carola Nordberg

Från och med i år ska barn kunna få svar på frågor om sexualitet också från dagispersonalen. Men hur och när ska du som förälder diskutera sexualitet med ditt barn? Podden Föräldrasnack gästas av Suss Åhman.

Vad ska du säga om barnet tar sig på snoppen eller snippan vid middagsbordet, utan att skamma barnet? Suss Åhman, sakkunnig inom sexuell hälsa vid Folkhälsan, har precis avslutat ett material som ska hjälpa småbarnspedagoger snacka om sexualitet med dagisbarn.

– Det håller på att ske en förändring i samhället. Vi vet att barn mår bättre när de får stöd i sin sexualitet och sin utveckling. Det är inte heller längre föräldrarnas åsikt som gäller kring om dagisbarn ska få svar på frågor om sexualitet eller inte, det är ett krav som ställs på småbarnspedagoger, säger Suss Åhman i podden Föräldrasnack.

Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa vid Folkhälsan.
Bildtext Suss Åhman har precis avslutat ett material om hur du som vuxen snackar om sexualitet med småbarn. Materialet är avsett för småbarnspedagoger som från och med i år ska kunna svara på barnens frågor om kropp och sexualitet.
Bild: Charlotte Winberg / Yle

Det är ett beslut från Utbildningsstyrelsen. I årets plan för småbarnspedagogik står det att småbarnspedagogerna ska kunna svara på barnens frågor om sexualitet och kropp på ett sätt som är lämpligt för barnets ålder. Suss Åhman har skrivit ett material som ska hjälpa småbarnspedagogerna i det här.

– Man ska inte blanda ihop det här med vuxnas sexualitet. Det handlar i första hand om att barnen ska få svar på frågor om hur barn blir till och lära sig gränser för vad som är okej och inte är okej.

Suss påpekar också att det framför allt är en trygghetsfråga för barn, något som också framkommer i planen för småbarnspedagogik.

– Vi vet att förövare har en tendens att locka barn och normalisera det genom att säga “vet du, det här gör alla, men du får absolut inte prata om det”. Då om någon har pratat med barnet om gränser, kroppen, vad sex är så kan det ha en skyddande effekt. Och också för de barn som har blivit sexuellt utnyttjade så kan de förstå vad det är som har hänt och de får höra att det är meningen att de ska berätta så de kan få hjälp, och inte behöver sitta och må dåligt i sin ensamhet.

"Eventuell kritik beror mycket på okunskap"

Suss är förberedd på att materialet kan kritiseras, eftersom en del kan anse att barn ska skyddas från sexualitet.

– Detta beror nog mycket på okunskap. Frågan är, vad är det vi ska skydda dem från? Det är klart vi inte ska visa porr för små barn eller vara explicita och prata på för hög nivå. Om man pratar på barnens nivå och med enkla ord så har det faktiskt också en skyddande faktor.

Materialet har inte lanserats än, men enligt Suss är behovet stort hos vuxna som vill ha hjälp och stöd i hur de ska snacka om sexualitet med småbarn.

– Många jag pratat med är tacksamma att det är material på väg. Mycket har ändrats de senaste tio åren: allt fler vuxna skulle vilja prata med barnen om sexualitet men saknar redskapen till det. De vet inte vilka ord man ska använda, vad är lämpligt att ta upp, hur mycket vågar man säga, kan det skada barnen?

Men vad är din roll som förälder i det här? Hur ska du ta upp diskussionen som förälder där hemma?

Det här menas med barnens sexualitet

Barnets sexualitet skiljer sig från den vuxnas. Sexualundervisning handlar inte om att lära barn att ha sex utan det handlar om att ge barn kunskaper som stöder deras hälsa och välmående.

Barnets sexualitet innefattar att:

• Förundras över sin egen och andras kroppar och lära känna kroppens gränser.

• Bekanta sig med beröring och känslan av välbehag.

• Öva sig på starka känslor och att reglera dem.

• Lära sig gott uppförande, sociala normer och sina egna rättigheter.

• Lära sig kroppskontroll och att ta hand om sig själv.

• Förstå nya saker.

Källa: Väestöliitto

Börja sexualfostran på BB

Suss uppmuntrar föräldrar att börja sexualfostran redan på BB i samband med blöjbyten. Ett nyfött litet barn uppfattar inget ännu och det finns ingen laddning i det, men det är bra att man som förälder vänjer sig vid pratet.

– De flesta barn föds med en tydlig snippa eller snopp. Och redan där kan du fundera vilket ord ska vi använda för könsorganen. När du byter den tredje blöjan så kan du säga högt “nåja nu putsar vi snoppen och sätter blöjan på”. Ta orden i din mun så det börjar kännas bekvämt. Ju tidigare du börjar, desto lättare är det att stegvis ta det vidare, säger Suss.

Att berätta hur barn blir till är något Suss tycker kan komma tidigt. Som förälder behöver man inte ens vänta på att barnen frågar utan det kan man utan vidare ta upp på eget initiativ med en 2-3 åring.

– Börjar du prata om det tidigt så kommer barnen inte komma ihåg något ändå. Du kan stamma, rodna och ge en väldigt stapplande beskrivning utan att barnet kommer att döma dig överhuvudtaget. Men om du aldrig har sagt något innan barnet är tonåring, så sätter det en mycket större press på både dig och barnet som ska klara av att lyssna, säger Suss.

För att undvika skam är det viktigt att betona att det är helt okej att ta sig på snippan eller snoppen, men det är något man gör när man är ifred. Du kan till exempel säga att “vill du göra det så får du gå till toaletten eller ditt rum”.

― Suss Åhman i podden Föräldrasnack.

Barns sexualitet är ett område som många vuxna tycker är utmanande att veta hur man ska beakta och ta upp till diskussion.

– De flesta av oss har vuxit upp i en miljö där vuxna inte har talat öppet och naturligt om sexualitet och då betyder det att vi inte har en modell själva för hur gör man det, när gör man det, vilka ord ska vi använda, vad är okej? Och då blir det svårare men man kan prata om det som ett helt allmänt ämnesområde, men eftersom de flesta inte har träning i det så är känslan att komma igång jobbig. Men det är ju inte kärnfysik det här, säger Suss Åhman.

De flesta som har småbarn idag har vuxit upp utan en öppen samtalskultur kring sex och sexualitet. Det här en stor orsak varför det är ett svårt ämne att navigera som förälder, eftersom de flesta saknar en modell för hur det borde göras på bästa sätt.

"Om du vill röra dig på snippan får du äta färdigt och gå till ditt rum"

Enligt Suss finns det ändå några exempel på viktiga samtalsämnen som föräldrar kan börja ha med sina barn i tidig ålder.

– Samtycke till sex är något som kommer först långt senare i barnens liv, men att träna hur man säger nej och hur man sätter gränser har i allra högsta grad med sexuellt samtycke att göra. Också då det kommer till mångfald kan man prata om vem man blir kär i, vem man kan gifta sig med eller hur man kan känna sig som pojke och flicka. Att säga att de flesta som har snippa känner sig som en flicka men inte riktigt alla, säger Suss.

Barn saknar skam och kan röra sig på könsorganen oavsett situation. Det här kan en förälder känna sig pinsam kring på ett kalas, men vad är bästa sättet att hantera det?

– Det går ganska bra att prata om kroppen överlag och olika kroppsdelar. Du kan säga till barnet att när det kommer till din egna kropp så får du alltid röra dig varsomhelst på kroppen, och det är bra att upptäcka kroppen och känna efter hur det känns. Men samtidigt kan du lyfta fram att det är vissa ställen på kroppen som man inte ska röra när andra är med, som är mera privata. Precis som att man inte gräver i näsan eller öronen, säger Suss.

Där kan du som förälder lära barnet gränser som i vad som helst annat.

– För att undvika skam är det viktigt att betona att det är helt okej att ta sig på snippan eller snoppen, men det är något man gör när man är ifred. Du kan till exempel säga att “vill du göra det så får du gå till toaletten eller ditt rum”. Det är helt vanlig socialisering.

Mer om ämnet på Yle Arenan