Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nästan 200 000 britter planerar att vägra betala höga elräkningar – finsk sociolog tror att oron kan sprida sig till Finland

Landskapsbild över en liten engelsk by dränkt i dimma vid en grön skog. I utkanten av byn, till höger i bild, tornar sig stora kraftledningar upp ur dimman.
Bildtext Tillsvidare är det strax under 200 000 britter som förbinder sig till att sluta betala elräkningarna i oktober. Elpriserna kan leda till att protesterna sprider sig till Finland. Bilden är tagen i byn Peterborough i Cambridgeshire, England.
Bild: Paul Marriott/Shutterstock/All Over Press

De höga energipriserna har lett till att röster nu höjs för att vägra betala massiva elräkningar. I Storbritannien hotar strax under 200 000 med att låta bli att betala sina räkningar i oktober.

I Storbritannien är motståndet organiserat inom Don´t Pay UK (Betala Inte). Det är en webbsajt där missnöjda registrerar sig.

Tillsvidare är det strax under 200 000 britter som förbinder sig till att sluta betala elräkningarna i oktober. Det här om en miljon elkunder går med i upproret och planerade prishöjningar genomförs. Det finns många förbehåll, men missnöjet är genuint.

Don´t pay-rörelsen grundades i sommar av ett drygt dussin aktivister.

I den politiska teorin kallas taktiken för självreduktion och har använts av bland annat aktivister på vänsterkanten. I praktiken betyder det att en grupp bekämpar orättvisor i samhället genom att minska sitt bidrag till systemet.

Demonstration mot begränsningar för ovaccinerade i Turin, Italien.
Bildtext Kallt i Norditalien. 1974 skenade inflationen i Italien och det ledde till att italienarna vägrade betala räkningar som de upplevde att var för höga. På bilden demonstranter i bilstaden Turin 2020.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

”Allting sprids snabbt i Europa nu för tiden”

Johannes Kananen är universitetslektor i sociologi och säger att många i Finland just nu har svårt att få ekvationen att gå i hop.

Många bereder sig på att betala en skyhög elräkning i vinter samtidigt som staten går in för att stöjda energibolagen med offentliga medel. Varför ska vi stödja energibolagen samtidigt som vi är tvungna att betala högre elräkningar, frågar Kananen retoriskt.

Kaisa Juuso (Sannf) är riksdagsledamot och hon förutspår att vi har en energirevolt på kommande också på våra breddgrader. Höga elkostnader får finländarna att sparka bakut, säger hon.

– Jag kan mycket väl tänka mig att det sprider sig. Allting sprids snabbt i Europa nu för tiden, konstaterar Kaisa Juuso.

Kananen anser att energimarknaden inte fungerar och att det kan vara dags att samhället tar ett större ansvar för energiproduktionen.

– Om vi ser hoppfullt på situationen så står vi inför en grön transformation med en mera hållbar ekonomi och livsstil – men det borde ske rättvist och det borde inte finnas människor som skulle bli tvungna att lida oproportionerligt, säger Kananen.

Johannes Kananen, universitetslektor vid Åbo Universitet
Bildtext Alla måste få vara med. Universitetslektorn Johanne Kananen säger att förtroendet mellan beslutsfattare och medborgare är livsviktigt för en demokrati. Eliterna är skyldiga att föra diskussioner med medborgarna också om mycket komplicerade saker.
Bild: Yle/Patrik Skön

Dario Fos Vi betalar inte! Vi betalar inte!

Historiskt har självreduktion bedrivits genom att skapa självstyrda alternativ till de vinstdrivna företagen. Den kooperativa rörelsen sprang fram ur det här behovet.

Den italienska dramatikern Dario Fo skrev 1974 farsen Vi betalar inte! Vi betalar inte! Det är Dario Fos mest kända pjäs och handlar om giriga handelsmän och hyresvärdar som höjer priser och chefer som trycker ner lönerna.

Referenserna till läget i Italien 1974 var uppenbara. Det fanns också en klar kritik mot det italienska kommunistpartiet som gick in för en så kallad historisk kompromiss för att garantera nationella intressen.

Både då och nu handlar det om lojaliteten gentemot det gemensamma projektet. Idag är läget instabilt och det finns ett utbrett missnöje, säger universitetslektorn Johannes Kananen.

Människor upplever stress och osäkerhet som kan leda politiska protester eller civil olydnad. Vi är inne i ett allvarligt läge och frågor om hur marknaden fungerar måste hanteras med allvar, säger Kananen.

Kommer motsättningarna att fördjupas?

– Det finns en risk för det om människor upplever situationen som orättvis och tilliten till beslutsfattarna drabbas. Då finns det en risk för missnöje.

Längre ner i texten ska vi titta närmare på situationen i Italien 1974 då inflationen galopperade.

Margaret Thatcher dricker kaffe med Harri Holkeri 1990
Bildtext Jag dricker nu kaffe. Plattskatten fick Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher på fall. Här dricker hon kaffe med Finlands dåvarande statsminister Harri Holkeri (Saml) samma år som hon tvingades att avgå.
Bild: Yle kuvanauha.

Margret Thatcher föll på skatteprotester

Under våren 2020 steg elpriserna drastiskt i Storbritannien och miljoner britter klarade inte av att värma sina hus. Hotet om stora prishöjningar under vintern fick nu aktivisterna att reagera.

Riksdagsledamoten Kaisa Juuso är orolig för framtiden. Energikrisen är ytterligare en kris som ställer folk mot folk.

– Det har varit corona, Nato och nu kommer energin. Utvecklingen är inte bra. Jag är orolig för framtiden. Det fördjupar motsättningarna mellan människor som har pengar och sådana som inte har pengar, sammanfattar Juuso.

Don´t Pay-rörelsen i Storbritannien hämtar inspiration från anti-plattskattrörelsen som fick den brittiska premiärministern Margaret Thatcher på fall 1990.

Thatchers nya system för att ersätta kommunalskatten innebar att varje skattebetalare betalade en lika stor summa, dock med avdrag för låginkomsttagare. Systemet blev väldigt impopulärt.

Systemet kallas kapitationsskatt och har fått sitt namn efter att den utgör en bestämd summa per huvud (på latin: caput). Skatten är enkel att beräkna, men tar inte hänsyn till den enskildes ekonomiska situation eller betalningsförmåga.

Systemet ledde till skattevägran. Thatcher vägrade kompromissa och många britter vägrade betala. Konflikten kulminerade i ett antal upplopp. Skattens oerhörda impopularitet ledde till Thatchers fall.

Kaisa Juuso med gul halsduk på Torneå-gata, med Finlands och EU-flagga i bakgrunden
Bildtext Kaisa Juuso (Sannf) förutspår att vi har en energirevolt på kommande också på våra breddgrader. Allting sprids snabbt i Europa nu för tiden, konstaterar Kaisa Juuso.
Bild: Bengt Östling/Yle

Norditalienarna vägrade betala höga räkningar 1974

Under år 1974 exploderade en ekonomisk kris i Italien: den nationella valutan liran föll, arbetslösheten var skyhög och levnadskostnaderna ökade med 30 procent på några månader. Lönerna förblev oförändrade och företagen permitterade i rask takt.

Det italienska samhället var i kris. Företagens lager var överfyllda, men ingen hade råd att köpa varorna.

I den här situationen tog medborgarna till självreduktion – det vill säga konsumenterna började själva sätta sådana priser på hyra, el och gas som de själva ansåg vara rimliga.

En stor del av det industrialiserade Norditalien drogs till slut in i de här spontana aktionerna. Fackföreningarna var till en början skeptiska, men drogs med i protesterna bland annat i Fiats hemstad Turin.

Logiken var då den samma som i Storbritannien i dag: det går att vräka en hyresgäst som inte betalar hyra, men det går inte att att vräka tusentals hyresgäster som betalar ett lägre hyresbelopp och som dessutom motiverar det politiskt.

Kaisa Juuso konstaterar att man måste klara av energikrisen med gemensamma krafter. Det bara måste gå, säger hon.

– Om vi inte kan komma överens på EU-nivå så måste vi stödja de hushåll som behöver stöd med elräkningarna nationellt. Energin fyller ett grundläggande behov och utan det kan man inte leva, konstaterar Kaisa Juuso.

Dario Fo i Milano den 12 maj 2016
Bildtext Vi betalar inte! Vi betalar inte! Den italienska dramatikern Dario Fo skrev farsen 1974. Den är Fos mest kända pjäs och handlar om giriga handelsmän och hyresvärdar som höjer priser och chefer som trycker ner lönerna.
Bild: EPA/DANIEL DAL ZENNARO

Finländska förtroendevalda litar inte på väljarna

Ytterst handlar det om förtroendet för det politiska systemet. En färsk rapport från Sitra visar på en enorm förtroendeklyfta mellan beslutsfattare och medborgare.

Universitetslektorn Johannes Kananen säger att förtroendet mellan beslutsfattare och medborgare är livsviktigt för en demokrati.

– Det kan vara svårt för en expert att öppna upp diskussionen så att den blir lätthanterlig och förståelig. Samtidigt är det så vi borde göra i en demokrati. Vi borde kunna diskutera svåra saker så att alla kan vara med och diskutera, säger Kananen.

Det att experterna misstror medborgarna - är det ett hot mot demokratin?

– I värsta fall kan det vara det. De etablerade eliterna har en skyldighet att kommunicera på ett sådant sätt att tilltron till systemet upprätthålls, säger han.

Sitra-rapporten konstaterar att medborgarna vill delta i beslutsfattandet i både stat och kommun, men varken de förtroendevalda eller tjänstemännen tycker att det är en god idé. Två av tre finländare vill vara med och påverka beslutsfattandet, men bara en av fem beslutsfattare anser att medborgarna har den kompetens som behövs.

Vårdfacksanställda demonstrerade utanför riksdagen en fredag i september. I förgrunden två kvinnor med varsin knuten näve höjd i luften.
Bildtext Folkopinionen mot beslutsfattarna. Förståelsen för vårdarnas lönekrav är stort, men ändå är det svårt att hitta pengarna. På bilden vårdarfackenas ordföranden som demonstrerar utanför riksdagshuset.
Bild: Silja Viitala / Yle