Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Vad påverkar poängsättningen i ditt studentexamensprov? Vi listar tre saker som bedömningen baserar sig på

Uppdaterad 22.09.2022 15:11.
Studiematerial och ett anteckningsblock med matematiska formler på ett skrivbord.
Bildtext Bedömningen av studentexamensprov är en komplicerad process.
Bild: Olli-Pekka Louniala / Yle

Lärarna bedömer studentexamensprovet baserat på studentexamensnämndens preliminära beskrivningar av goda svar. Efter detta är det censorns tur att bedöma provet. Här kan du får reda på hur det slutliga vitsordet bestäms.

Denna artikel är en översättning av Anna Horppus artikel "Mitkä asiat vaikuttavat oman yo-kokeesi pisteisiin? Näistä kolmesta asiasta arviointi muodostuu"

1. Bedömningskriterierna avgörs under censormötet

Censormötet är helt avgörande vid bedömningen av studentexamensprov. Det är på grund av detta möte som det är möjligt att bedöma ditt studentexamensprov enhetligt i förhållande till andra examinanders provprestationer.

Mötet hålls efter att lärarna gjort sin preliminära bedömning. Under censormötet går man bland annat igenom de anmärkningar och förslag lärare och ämnesorganisationer skickat in angående bedömningsskriterierna.

Poänggränserna bestäms enligt de examinander som deltar i provet för första gången.

Under mötet går censorerna igenom varje uppgift i provet och funderar samtidigt på exakt vad det är man vill mäta med varje uppgift. Här behandlar man också examinandernas svar och går igenom om det finns några anmärkningsvärda aspekter i dem. Efter detta bestämmer censorerna tillsammans vilka kriterier uppgifterna bedöms enligt.

2. Egentliga examinanders prestation

Poänggränserna bestäms enligt de examinander som deltar i provet för första gången. Det är dem man kallar för egentliga examinander.

De som skriver om ett prov påverkar med andra ord inte poänggränserna för vitsorden.

3. Den komplicerade MST-metoden

MST-metoden kan vara den svåraste saken att förstå sig på i denna lista. Förkortningen “MST” står för medeltal av standardiserade totalpoäng. MST-metoden kan inte användas inom alla ämnen men inom flera av dem används metoden för att fastställa vitsord.

Metoden beaktar också provresultaten från föregående examenstillfälle så att det inte ska bli alltför stora skillnader i bedömningen mellan olika provtillfällen.

En bärbar dator på ett bord. Bredvid datorn finns en bok och en kaffekopp. Bakom datorn vilar en katt på bordet.
Bildtext Då du läser på studentexamensproven kan det vara bra att veta hur bedömningen går till.
Bild: Alamy / All Over Press

I praktiken går MST-metoden ut på att man räknar ut ett eget z-värde för varje provprestation. Z-värdet är skillnaden mellan examinandens provpoäng i ämnet och medeltalet av alla provpoäng dividerat med standardavvikelsen. MST-värdet är sedan det värde som bildas av medelvärdet av alla examinandens z-värden, oberoende av när proven har utförts.

Baserat på MST-värdena kan man sätta examinanderna i en sådan ordning som berättar hur de som skrivit provet presterat generellt i studentexamensprovet. Genom att använda ordningen får 5 procent av examinanderna laudatur, 15 procent eximia cum laude approbatur, 20 procent magna cum laude approbatur, 20 procent cum laude approbatur, 20 procent lubenter approbatur, 15 procent approbatur och 5 procent improbatur.

Baserat på detta bestäms sedan de ämnesspecifika vitsordsgränserna. Alla vitsord bestäms med andra ord i förhållande till deltagarpopulationens MST-värden och varje examinands personliga prestation får ett vitsord enligt den ordning som bestäms av hur många poäng man fått i provet.

Visste du att?

  • Nämndens aktuarie, alltså en tjänsteman, räknar ut preliminära poänggränser för varje ämne.

  • Nämndens (tre) utskott i sin tur bestämmer poänggränserna baserat på de beräkningar aktuarien gjort.

  • Studentexamensnämnden godkänner sedan de slutliga poänggränserna.

Artikeln är en översättning av Anna Horppus artikel "Mitkä asiat vaikuttavat oman yo-kokeesi pisteisiin? Näistä kolmesta asiasta arviointi muodostuu"