Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Lite lättare att jaga varg och vitkindade gäss – nu får skjutna gäss också ätas

Död varg med blod på vit snö.
Bildtext Vargjakt för att sköta stammen behövs i Finland, enligt riksdagens jord- och skogsbruksutskott.
Bild: Yle/Pertti Huotari

Vargarna är tillräckligt många och farliga, de vitkindade gässen skadligt många, Saimenvikaren klarar sig. Riksdagens jord- och skogsbruksutskott tog ställning till fyra medborgarinitiativ om utrotningshotade djur. De Gröna protesterade.

Riksdagens jord- och skogsbruksutskott vill göra det lite lättare att jaga varg och vitkindade gäss. Utskottet har gett utlåtande om fyra medborgarinitiativ.

Ärendet går nu vidare till riksdagsplenum och regeringen för att förverkligas i snabb takt. Några av medborgarinitiativen är från 2019.

Det var en lättad utskottsordförande Anne Kalmari (C) som höll presskonferens på tisdag förmiddag. Tillsammans med de övriga medlemmarna skämtade hon om att man borde fira att man äntligen fått ärendena vidare, med vin och en portion vitkindad gåsstek.

Grön protest

Enighet kunde utskottet inte nå. De Grönas representanter i utskottet och en av Vänsterförbundets medlemmar har lämnat avvikande åsikt.

Deras slutsats är att utskottet vägrar ge bättre skydd för utrotningshotade arter, såsom Saimenvikaren. Och ifråga om vargen och de vitkindade gässen vill utskottet försämra skyddet, kritiserar De Gröna. Att skjuta för att döda måste bli den sista utvägen, skadorna kan skötas på andra sätt.

– Det finns nu 300 vargar, men borde finnas 500 för en hållbar stam, sa Jenni Pitko från De Gröna vid presskonferensen. Vi har en plikt att sköta om vargen, som är fredad av EU. Det är ansvarslöst att förenkla jakten, ansåg hon.

“Vargen hör till Finland - med undantag”

Utskottets majoritet slår fast att det behövs vargjakt i Finland för att sköta vargstammen, men att vargen nog hör till Finlands biodiversitet. Utskottet vill ha en lagstiftning som tillåter vargjakt med undantagstillstånd där det finns mycket vargar.

Man kan inte enbart titta på genetiken, det vill säga att vargstammen måste vara tillräckligt stor för att undvika inavel, förklarar SFP:s medlem i utskottet Anders Norrback.

– Vi vill att det vägs in fler faktorer än de genetiska. Också sociala, ekonomiska och kulturella faktorer bör beaktas när man fastställer hur stor vargstam Finland ska ha och när det är aktuellt att beskatta stammen, säger Norrback.

Han vill inte acceptera påståendet att utskottet vill sänka skyddsgraden av vargen.

– Vargstammen växer ju kontinuerligt. Vargfrågan väcker mycket känslor, med starka åsikter på båda kanter. Norrback vill placera utskottet och sig själv i mitten.

– Vi vill att vargen ska finnas, den hör till vår natur. Men man ska kunna åtgärda problem som uppstår, när det gäller jakt och boskapsskötsel. Den ska inte få förorsaka otrygghet säger Anders Norrback också. Han hänvisar till vargar både på skolgårdar i Österbotten och i hans egen fårhage.

Man måste alltså beakta de skador vargen förorsakar och den rädsla som finns bland befolkningen. Där det finns för många vargar måste man kunna minska antalet, anser utskottet.

"Vikaren tillräckligt skyddad"

Det var alltså sammanlagt fyra medborgarinitiativ som utskottet tog ställning till, de flesta kontroversiella.

Skyddet av Saimenvikaren är tillräckligt, anser utskottet. Inte en enda Saimenvikare har dött i näten denna sommar, stammen har förstärkts.

Dagens fiskerirestriktioner räcker till. Nätfisket kan alltså fortsätta på Saimen. Det utgör 30 procent av allt insjöfiske i Finland. En begränsning skulle inverka negativt på tillgången på finländsk fisk.

Utskottet ömmar ändå för vikaren. Stammen är fortfarande liten och skyddet måste fortsätta.

"Skjut för att skrämmas och döda"

När det gäller de vitkindade gässen uttalar utskottet att Finland inte kan tillåta jakten med nationella beslut, EU skyddar gässen. Men jord- och skogsbruksutskottet pekar på de skador gässen förorsakar för jordbruket.

Undantagsjakt behövs och byråkratin ska bort. Jakttillstånden skulle behandlas i NMT-centralen i Norra Karelen, närmare det område där skadorna är störst.

Redan nu får man skjuta för att skrämma bort gässen, men det blir ännu effektivare om man får skjuta för att döda, anser utskottet.

Hittills har motsvarande jakttillstånd beviljats på NTM-centralen i Västra Finland, som fått kritik för långsam behandling till exempel ifråga om jakten på skarv. Utskottet hoppas på snabbare behandling.

"Undvik matsvinn - och juristeri"

De vitkindade gässen ska kunna utnyttjas som mat, och inte som nu grävas ner eftersom de är fredade.

Det är logiskt också för att de finländska jägarna är mycket ansvarsfulla och har en hög moral. De vill inte skjuta bara för att döda, utan de vill tillvarata bytet, säger Anders Norrback.

– I en värld som talar om livsmedelskris är det omoraliskt att inte ta vara på maten. Jag har aldrig smakat på vitkindade gäss, för de är ju inte lagliga att äta i Finland, men det lär vara ett smakligt kött, säger Norrback.

Det leder honom till en kritik av juridiken i miljö- och jaktpolitiken.

– Ibland, alltför ofta, blir vår miljöpolitik mera juridik än pragmatism. Om vi skulle få in mer pragmatism speciellt när det gäller fredning skulle vi också komma närmare varann i tänkesätt, speciellt om vi skulle släppa juridiken.

– Vi har enligt min mening gett juristerna alltför stort utrymme i politiken.

Det är alltså inte jägarna som skulle få mer makt, utan politikerna, påpekar Norrback. Ett argument för att släppa begränsningarna är ibland att folket annars tar makten i egna händer och börjar skjuta utan jaktlicenser.