Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Det här betyder Rysslands mobilisering i praktiken – kontrakt förlängs, bonusar kan dras in och reservister kallas i tjänst

Uppdaterad 21.09.2022 13:51.
Ryska soldater marscherar under segerdagen 2011
Bildtext Högst tio procent av de ryska reservisterna har fått utbildning i reserven, bedömer Institute for the Study of War. Här marscherar ryska reservister på segerdagen.
Bild: EPA/MAXIM SHIPENKOV

Rysslands försvarsminister Sergeij Shoigu uppger att ministeriets mål är att kalla in 300 000 reservister för att förstärka invasionsstyrkan i Ukraina. Samtidigt kan kontraktssoldater få sin tjänstgöring förlängd på obestämd tid.

Hur snabbt de kan kallas in, utbildas, bilda förband och utrustas är oklart. Experter talar om minst flera månader.

Frågan är om det ens är möjligt för Ryssland att få till stånd en sådan reserviststyrka, med tanke på problemen med utrustning, logistik och administration invasionen har avslöjat.

President Vladimir Putin under presskonferensen i Samarkand på fredag kväll.

Putin beordrar partiell militär mobilisering i sitt tal till nationen

Rysslands president Vladimir Putin beordrar en partiell mobilisering i Ryssland och stöder så kallade folkomröstningar i fyra ryskockuperade områden i Ukraina.

President Vladimir Putins dekret rapporteras inte nämna något antal som ska kallas in. 300 000 man, fördelat enligt de ryska regionerna, är bara försvarsministeriets mål.

Det är oklart om det målet kan nås.

Vem kan kallas in?

Ryssland har på papper en reserv på två miljoner man. I praktiken antas den vara mycket mindre, kring 900 000.

Forskare vid Instute for the Study of War, ISW, uppskattar att bara högst 10 procent av reservisterna har fått någon utbildning i reserven.

Det är bland dem soldater måste kallas in om mobiliseringen ska gå snabbt.

Rysk lag begränsar också vem som får kallas in. Manskap måste vara under 45 år, officerare under 55 år och det ska ha gått över två år sedan de övergick från aktiv tjänst till reserven.

Putin lät ändå förstå att barar reservister med specialkunnande mobiliseras, vilket om det stämmer begränsar antalet som kan kallas in ytterligare.

I en rapport från år 2020 skriver forskare vid tankesmedjan CSIS att ryska myndigheter dessutom har medgett att de inte aktivt följer med var reservisterna befinner sig och kan ha svårt att kontakta dem vid mobilisering.

Mobiliseringen får ändå sannolikt stora konsekvenser för andra än reservister.

Kontraktsoldaternas tjänstgöring fortsätter på obestämd tid

Förutom soldater som kallats in via uppbåd, som utgör största delen av militärens styrka, används så kallade kontraktsoldater.

Kontraktsoldater kan anmäla sig till tjänst i allt från några månader, ett halvt år, till fortlöpande kontrakt (gäller främst elitförband).

Två soldater i förgrunden vid ett vattenkraft. I bakgrunden ytterligare en soldat.
Bildtext En stor del av den ryska styrkan i Ukraina är kontraktsoldater, men också styrkor ur nationalgardet, inkallade män från Donetsk och Luhansk, legosoldater och frivilliga har skickats till fronten eller för att upprätthålla ockupationen.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Reservister eller inkallade soldater kan i fredstid i princip inte skickas ut i strid utanför landets gränser.

Förlusterna i Ukraina rapporteras ha gjort det allt svårare att rekrytera kontraktsoldater, och tvingat försvarsministeriet att lova allt högre löner och bättre förmåner.

Då mobilisering nu har utlysts innebär det att kontraktsoldaternas kontrakt kan förlängas på obestämd tid och deras löner sänkas till normal nivå.

Det är oklart om mobiliseringen påverkar de löner och förmåner som har utlovats till soldater som skrivit på kontrakt före mobiliseringen, men en förlängning av kontrakten på obestämd tid har redan offentliggjorts.

Källor: Reuters, ISW, CSIS, AP, AFP,