Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Varför kan Sverigedemokraterna inte sitta i en regering då Sannfinländarna fått göra det? Tre experter om partiet som förändrat svensk politik

Sverigedemokraterna är landets näst största parti och störst i sitt eget block. Ändå ser de ut att inte välkomnas i Sveriges nästa regering, varför?

Sverigedemokraterna är vårt västra grannlands näst största parti, men ändå välkomnas de troligtvis inte in i en regering. Hur hårt är SD-motståndet i Sverige och vad beror det på? Tre experter svarar.

  • Ann-Cathrine Jungar, högerpopulismforskare: "SD:s historia skiljer partiet från övriga populistpartier i Norden"

  • Dick Erixon, chefredaktör på SD-ledda nättidningen Samtiden: "SD:s historia är inte relevant – vänstern har stigmatiserat partiet"

  • David Baas, journalist på Expressen: "Banden till SD:s historia är inte helt avklippta"

“Jimmie Åkesson, shalalalalala”.

Jublet visste inga gränser när partiaktiva tog emot Sverigedemokraternas (SD) Jimmie Åkesson på valvakan i Stockholm den 11 september. Partiet blev riksdagsvalets största vinnare och festen var ett faktum.

– Vi är på riktigt ett stort parti nu, sade Jimmie Åkesson som lett partiet sedan 2005.

Med på valvakan fanns också Riikka Purra, Sannfinländarnas partiordförande. På bilder ser man hur hon dansar med en SD-flagga i handen. Sannfinländarna ses som ett systerparti till Sverigedemokraterna, den stora skillnaden är att Sannfinländarna har suttit i en regering – det har inte Sverigedemokraterna.

Och trots att SD nu är störst i den högerkoalition som ska försöka bilda en regering under Moderatledaren Ulf Kristersson tror bedömare att partiet inte välkomnas in i en regering. Däremot kommer partiet troligtvis att fungera som ett stödparti åt regeringen i riksdagen.

Det blir i så fall första gången Sverigedemokraterna får direkt inflytande över en regering.

Men varför kan partiet inte sitta i regering? Vi bad tre experter svara på varför Sverigedemokraterna har ansetts vara ett pariaparti och hur de skiljer sig från övriga nationalistiska högerpartier i Norden.

Högerpopulistiska partier i Norden

Sannfinländarna satt i regeringen Sipilä från 2015 fram till partiets splittring 2017.

Det norska Fremskrittspartiet blev regeringsparti 2013. Före det hade partiet agerat stödparti till center-högerregeringar i landet.

Dansk Folkeparti, som bröt sig loss från danska Fremskridtspartiet 1995, har agerat stödparti till olika regeringar i Danmark sedan början av 2000-talet. När de blev det största borgerliga partiet i landet 2015 valde de själva att stanna i opposition, sedan dess har stödet för partiet dalat.

Partier på högersidan inom svensk politik har börjat diskutera med Sverigedemokraterna sedan 2018. Till valet 2022 fick SD för första gången vara med i ett block tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna.

Ann-Cathrine Jungar, högerpopulismforskare

Det bästa stället att börja när man ska försöka bena ut hur Sverigedemokraterna skiljer sig från de övriga nordiska populistpartierna är hos Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Hon har länge forskat i de nordiska populistiska partiernas ideologi, organisation och påverkan på de politiska systemen.

– Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och de övriga nordiska partierna är ju deras historia, säger Jungar.

För det är inte i den faktiska politiken och programmen som de nordiska partierna skiljer sig åt. De viktigaste frågorna för partierna som kan samlas under paraplybegreppet högerpopulistiska är migration, integration samt lag och ordning, säger Jungar.

Ann-Cathrine Jungar tittar vid sidan om kameran.
Bildtext Ann-Cathrine Jungar är docent i statsvetenskap och har forskat mycket i de nordiska populistpartierna.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Sverigedemokraternas historia skiljer sig däremot från de övriga partierna.

– De har sin bakgrund i radikala eller extrema organisationer, både nationalsocialistiska och även fascistiska organisationer, säger Jungar.

Flera av de som grundade Sverigedemokraterna 1988 hade tidigare varit aktiva i den nationalistiska och rasistiska kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). SD har beskrivits som en ombildning av BSS till ett politiskt parti.

Rapport från en Sverigedemokratisk demonstration 1994. - Spela upp på Arenan

I en vitbok som partiet publicerade under sommaren bekräftade man att var tredje grundare kunde kopplas till nazism eller fascism. Ur den myllan kommer inte exempelvis Sannfinländarna och det här har stoppat SD från att få inflytande på riksplan.

– En annan förklaring är att man tidigare har ansett att partiet har en alldeles för radikal invandrings- och integrationspolitik, men nu har de övriga partierna närmat sig Sverigedemokraternas positioner så där är skillnaden inte så stor längre, säger Jungar.

Timo Soini, Juha Sipilä ja Alexander Stubb pitää tiedoitustilaisuutta
Bildtext Sannfinländarna, Centern och Samlingspartiet bildade regering i Finland 2015. På bilden Timo Soini (Sannf.), Juha Sipilä (C) och Alexander Stubb (Saml.).
Bild: Sakari Piippo / Valtioneuvoston kanslia

Precis som Sverigedemokraterna har också Sannfinländarna blivit ökända för att ha partimedlemmar som uttrycker sig rasistiskt i sina led. Trots det välkomnades partiet in i regeringen Sipilä 2015 och det har inte funnits några röda linjer mot partiet, som det finns mot Sverigedemokraterna i Sverige.

– I någon mening finns det en större tolerans för sådana här partier och uttryck i Finland. Men när Jussi Halla-Aho blev vald till partiledare efter Timo Soini blev Sannfinländarna mer eller mindre utslängda från regeringen, men i efterföljande val fanns det inga absoluta begräsningar i vilka partier man kunde tänkas samarbeta med, säger Ann-Cathrine Jungar.

Hur relevant är Sverigedemokraternas historia i dag när man ska bilda regering?

– Det tycks inte vara relevant över huvud taget. Partiet tycker inte att historien är relevant och det verkar inte heller partierna som nu vill bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna tycka.

David Baas, journalist på Expressen

Men hur mycket av det extrema finns kvar i Sverigedemokraterna i dag? Vi styr stegen mot Expressens redaktion i Marieberg i Stockholm.

Bland sverigedemokrater finns det ett uttryck för att bli utsatt för David Baas granskningar. Det kallas för att bli “baasad”.

Expressenjournalisten har blivit känd för att hänga ut politiker som haft exempelvis nazistkopplingar, de flesta av dem från SD.

David Baas avslöjade bland annat järnrörsskandalen 2012, då tre högt uppsatta sverigedemokratiska politiker attackerade komikern Soran Ismail och andra personer med rasistiska och sexistiska rop.

– Det är tydligt att banden till historien inte är helt avklippta, säger Baas.

David Baas står i en reception och tittar in i kameran.
Bildtext Expressens reporter David Baas har bevakat högerextrema och nationalistiska miljöer i många år och är i dag aktuell med boken "Segra eller dö" som handlar om Sverigedemokraterna.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Han menar att de ständigt återkommande avslöjandena om personer inom SD som uttrycker sig rasistiskt, extremistiskt eller våldsbejakande är ett bevis på det. Och partiet är unikt i Sverige när det kommer till det stora antalet människor som avslöjas med sådana åsikter.

– Det är klart att personer som uttrycker sig rasistiskt också funnits i andra partier, men när vi gör våra granskningar så är det just Sverigedemokraterna som utmärker sig, om man jämför med andra partier, säger Baas.

Inför riksdagsvalet den här hösten visade en granskning som researchföretaget Acta Publica gjort att 289 av politikerna som kandiderade till valet kan kopplas till högerextremism. 214 av dem kandiderade för Sverigedemokraterna.

– Det är verkligen skillnad på Sverigedemokraterna och de andra partierna, säger Baas.

Varför tror du att Sverigedemokraterna lockar till sig personer med dessa åsikter?

– De har blivit den dominanta kraften bland nationalistiska partier och organisationer. Vill man få genomslag och inflytande på något sätt så är det ju Sverigedemokraterna man ska vända sig till, säger Baas.

Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson röstar i Stockholm den 11 september 2022.
Bildtext Sedan Jimmie Åkesson blev partiledare för Sverigedemokraterna 2005 har partiet vuxit radikalt och är i dag landets näst största parti.
Bild: Lehtikuva

Enligt honom finns det en paradox i partiet. Samtidigt som man säger att man har nolltolerans mot rasism och extremism så låter man personer som uttryckt sig rasistiskt sitta kvar i riksdagen.

– Man ger dubbla budskap i det här och säger att det här godkänns för vissa i partiet. Så jag tror att man orsakar många problem själva, säger han.

David Baas menar att Sverigedemokraternas historia och de skandaler som drabbar partiet än i dag är orsaken till varför de inte anses vara regeringsdugliga.

– Man kan inte komma bort ifrån att Sverigedemokraternas rötter spelar roll. Med tanke på SD:s återkommande förmåga att hamna i rasistiska skandaler tar övriga partier en politisk risk om man öppnar den dörren, säger Baas.

Dick Erixon, chefredaktör för SD-drivna Samtiden

Men alla är inte överens om att partiets rötter och skandaler ska stå i vägen för ett regeringssamarbete. En av dem hittar vi på Odenplan i centrala Stockholm. Dick Erixon är chefredaktör för den SD-finansierade nättidningen Samtiden.

– SD:s historia är inte relevant alls. Det handlar om enskilda individer som haft kopplingar åt olika håll och gjort olika uttalanden. Individer är inte ett parti, utan det är ju vad man gör gemensamt, säger Erixon och syftar på partiets program och de beslut man tagit under åren.

Dick Erixon sitter på ett torg i Stockholm med en kaffekopp i handen.
Bildtext Dick Erixon är chefredaktör för Samtiden och ansvarig utgivare för den SD-drivna Youtubekanalen Riks.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Dick Erixon menar att Sverigedemokraternas grundande 1988 kan ses som en motreaktion mot de mer extrema krafterna i landet. Ett parti för de som ville se minskad invandring, men inte stod för det totalitära och antidemokratiska som tidigare högerrörelser stod för.

– De ville värna Sverige från en alltför stor invandring och göra det med demokratiska medel. Så de fjärmade sig från de här mer extrema rörelserna, säger han.

Dick Erixon säger att Sverigedemokraterna har stigmatiserats av Socialdemokraterna och andra partier till vänster. Det är orsaken till varför de inte släpps in i en regering.

Valdebatt i Sverige
Bildtext Dick Erixon menar att Sverigedemokraterna stigmatiserats av de övriga svenska partierna, främst de till vänster. På bilden den avgående statsministern Magdalena Andersson (S), den sannolikt blivande statsministern Ulf Kristersson (M) och SD:s Jimmie Åkesson.
Bild: Lehtikuva

Orsaken till varför partiets stigmatiserats, enligt Erixon, hittar man ändå i partiets historia.

Han menar att den stora skillnaden mellan Sverigedemokraterna och de övriga nationalistiska partierna i Norden är att SD inte grundats av en känd person. I Finland var Veikko Vennamo en stark ledare för Landsbygdspartiet, danska Fremskridtspartiet hade sin starka man i Mogens Glistrup och Anders Lange var ansiktet utåt för norska Fremskrittspartiet.

– Det var kända och etablerade personer som allmänheten kände till, de kunde väljare och media inte kalla för extremister. Sverigedemokraterna har inte haft någon sådan figur, utan det har varit en gräsrotsrörelse där många okända människor organiserat sig och så småningom har Jimmie Åkesson tagit ledningen, säger Erixon.

Men varför lockas så många personer med extrema åsikter än i dag av Sverigedemokraterna?

– Sverige har blivit radikalt feministiskt, postmodernistiskt på alla sätt, mycket mer än i de andra nordiska länderna. Sverigedemokraterna är en konservativ motreaktion mot det, säger Erixon och fortsätter.

– Personer som är mer extrema i sådana avvikande uppfattningar lockas av dem som ligger närmast dem själva, och då ligger Sverigedemokraterna närmast till för sådana människor.

SD-väljaren Stefan sitter på en stol med Sveriges fotbollsskjorta på sig.

Sverigedemokraterna har ändrat svensk politik i grunden – vi besökte partiets skyltfönster Sölvesborg: "Immigrationen har ställt till med otroligt mycket problem för vårt land"

Det har gått tolv år sedan Sverigedemokraterna för första gången kom in i riksdagen. Sedan dess har de förändrat svensk politik i grunden och på söndag kan de bli landets näst största parti. Svenska Yle besökte Sverigedemokraternas skyltfönster Sölvesborg.