Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ny rapport visar att elevernas finskakunskaper varierar stort mellan kommunerna

Uppdaterad 22.09.2022 12:47.
Studeranden i ett klassrum
Bildtext Elever i årskurs sex som upplevde att de har nytta av finskan i framtiden utvecklades mer än de som inte såg någon nytta med finskan.
Bild: Yle/Chanette Härus

Elever från tvåspråkiga kommuner har en bättre finska än elever från svenskspråkiga kommuner.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har undersökt elevers kunskaper i A-finska från slutet av årskurs sex till slutet av den grundläggande utbildningen.

I rapporten som publicerades på torsdag kommer det fram att det finns stora skillnader mellan olika kommuner i hur bra finska eleverna kan.

Elever som bor i kommuner där majoriteten har finska som modersmål har en klart bättre A-finska än resten, medan elevernas kunskaper i finska var på ungefär samma nivå i de tvåspråkiga kommunerna.

Stora skillnader mellan kommunerna oroar

I kommunerna där majoriteten har svenska som modersmål har elevernas kunskaper i finska utvecklats sämst.

– Vi på NCU är oroade över de stora skillnaderna i utvecklingen i A-finska mellan elever i kommuner där majoriteten har finska som modersmål och i de kommuner där majoriteten har svenska som modersmål, säger ledande utvärderingsexpert Jukka Marjanen.

Vad gäller elever med modersmålsinriktad finska var utvecklingen ungefär på samma nivå i de kommuner där majoriteten har finska som modersmål medan utvecklingen i de kommuner var majoriteten har svenska som modersmål var en aning lägre.

Läsförståelsen utvecklades mest

De elever som har A-finska och kom från kommuner där majoriteten har finska som modersmål har förbättrat sin läsförståelse. I årskurs sex var det 44 procent som hade goda kunskaper i läsförståelse och i slutet av årskurs 9 hade 70 procent goda kunskaper.

I tal och skrift har ingen förändring skett bland de elever som kom från kommuner med en svenskspråkig majoritet.

I fråga om den modersmålsinriktade undervisningen var det eleverna som kom från tvåspråkiga kommuner där fler än hälften har svenska som modersmål som har utvecklats mest.

I årskurs sex hade 26 procent goda kunskaper medan andelen med goda kunskaper steg till 70 procent i årskurs 9.

En positiv inställning hjälper språket på traven

Undersökningen visade även att det var viktigt för utvecklingen att eleverna upplevde att de har nytta av finskan i framtiden och en positiv bild av språket.

Elever i årskurs sex som upplevde att de har nytta av finskan i framtiden utvecklades mer än de som inte såg någon nytta med finskan. Elever som pratade finska på fritiden hade en bättre utveckling än de som inte gjorde det.

– Elever har inte samma möjligheter att prata finska på fritiden, vilket visar att undervisningen i finska i de svenska kommunerna är väldigt viktigt, säger projektledare Carola Åkerlund.

Enligt NCU bör de svenskspråkiga kommunerna få mer resurser så att eleverna skulle utvecklas i samma takt som eleverna som bor i tvåspråkiga kommuner och kommuner där majoriteten har finska som modersmål.

Om rapporten

Undersökningen utfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU)

I undersökningen deltog 1 173 elever som studerade finska enligt A-lärokursen (A-finska) och 820 elever som studerade enligt den modersmålsinriktade lärokursen (mofi).

Eleverna delades in i fyra grupper enligt hur språkfördelningen såg ut i kommunen: finskspråkiga kommuner där under 10 procent har svenska som modersmål, tvåspråkiga kommuner där fler än hälften har finska som modersmål, tvåspråkiga kommuner där fler än hälften har svenska som modersmål och svenskspråkiga kommuner där fler än 80 procent har svenska som modersmål.

Artikeln uppdaterades 12:46: rubriken ändrades.