Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Experter: Putins tal utgör en klar upptrappning och nivån på kärnvapenhoten mot väst höjs

Rysslands president Vladimir Putin håller tal
Bildtext Rysslands president Vladimir Putin meddelade på onsdagen att Ryssland inleder en partiell mobilisering.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

De så kallade folkomröstningarna i de ockuperade regionerna i Ukraina och Rysslands beslut att inleda en partiell mobilisering är en klar upptrappning av anfallskriget mot Ukraina.

De så kallade folkomröstningarna i de ockuperade regionerna i Ukraina och Rysslands beslut att inleda en partiell mobilisering är en klar upptrappning av anfallskriget mot Ukraina.

I sitt tal i morse upprepade Rysslands president Vladimir Putin sina motiveringar för den så kallade militära specialoperationen i Ukraina. Samtidigt utlyste han en partiell mobilisering och framförde hot mot västländerna.

Forskaren Caroline Holmqvist vid Försvarshögskolan i Stockholm säger att Putins tal visar på en kontinuitet i den ryska kommunikationen. Liksom inför kriget uppger Putin att Rysslands mål är att rädda den ukrainska civilbefolkningen.

‒ Han säger i talet att civila torteras av ukrainska myndigheter och att nynazister angriper sjukhus och skolor utan någon moralisk rätt. Det är en komplett spegelbild av det som egentligen sker. Det vill säga de ryska attackerna mot civila, säger Holmqvist.

En tydlig upptrappning

Forskningsledare Carolina Vendil Pallin vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige säger att de ryska åtgärderna är en klar upptrappning.

‒ Det är tydligt att Putin höjer insatserna med de här åtgärderna. Han säger att man inleder en partiell mobilisering och att man stöder de här initiativen i de ockuperade områdena i Ukraina, som man försöker ge intryck av att är spontana.

‒ Han höjer insatserna och därmed ökar de politiska riskerna så klart, säger Vendil Pallin.

Foto på forskaren Carolina Vendil Pallin.
Bildtext Carolina Vendil Pallin säger att Putin har ökat insatserna ytterligare.
Bild: FOI

Kreml har hittills hållit fast vid att den så kallade specialoperationen förlöper som planerat. Det har varit underförstått att vanliga ryssar inte behöver oroa sig och att ingen kommer att tvingas att delta i kriget.

Det gör mobiliseringsbeslutet riskfyllt. Carolina Vendil Pallin understryker att det är mycket svårt att säga hur ryssarna ser på situationen, speciellt eftersom repressionen ökat kraftigt sedan kriget började.

Ändrad dynamik

Det har blivit mycket riskfyllt att uttrycka avvikande åsikter, och därför är olika enkäter närmast omöjliga att tyda.

‒ Men det som kan vara intressant att notera är att nästan hälften av befolkningen säger att de inte följer utvecklingen i Ukraina med särskilt stort intresse. Det här är ännu vanligare bland den yngre delen av befolkningen. Det vill säga den del av befolkningen man hoppas inkalla nu, säger Vendil Pallin.

En man går förbi en väldig propagandaplansch
Bildtext En stor del av den ryska befolkningen uppger att de inte är speciellt intresserade av att följa med kriget.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Nu försöker man få befolkningen att anse att det här är något som angår dem och samtidigt kräver staten stora uppoffringar. Man ber folket att skicka sina söner till Ukraina.

‒ Då kommer också dynamiken att ändras när det gäller kriget och jag tror att det är något man oroar sig för inom den politiska ledningen, säger Vendil Pallin.

Ingen egentlig strategi

På det hela taget kom beslutet om riggade folkomröstningar i de ockuperade områdena och mobiliseringen plötsligt. För bara några dagar sedan rekryterade legoarmén Wagner fångar i Rysslands fängelser.

Wagners ledare, oligarken Jevgenij Prigozjin, kommenterade då att det antingen är fångar eller vanliga ryssars söner som ska skickas till fronten. Prigozjin har mycket nära kopplingar till Putin och agerade knappast på eget bevåg.

En rysk soldat vid fronten i Ukraina
Bildtext Den ryska legostyrkan Wagner har rekryterat fångar till kriget.
Bild: STELLA Pictures/abaca press

Nu verkar Kreml ha beslutat att man trots allt måste mobilisera – det vill säga mobilisera folkets söner.

‒ Hela beslutsfattande som tydligen skett under de senaste dygnen ger intryck av panik. Och saknaden av en egentlig strategi för vad man över huvud taget vill uppnå i Ukraina, säger Carolina Vendil Pallin.

Talet hade två mottagare

Även om Rysslands beslutsprocess är kaotisk och verkar sakna strategi så följer kommunikationen från Kreml samma spår som tidigare.

Caroline Holmqvist vid försvarshögskolan i Sverige har bland annat forskat i strategisk kommunikation. Hon säger att talet är riktat till två mottagare.

‒ Den ena är den ryska befolkningen. Där håller han fast vid alla de här lögnerna som han har anfört från början.

De andra mottagarna finns på det internationella planet. Till dem höjer Putin sin grad av hotfullhet. Holmqvist säger att det är viktigt att minnas att Putin redan några dagar efter invasionen refererade till möjligheten att använda kärnvapen.

Mer hotfull Putin

I sitt tal på onsdagen återkommer Putin till kärnvapenfrågan flera gånger. Holmqvist säger att det i hennes mening är den mest oroande delen av talet.

Forskaren Caroline Holmqvist
Bildtext Caroline Holmqvist vid Försvarshögskolan i Stockholm säger att Putin höjer sin grad av hotfullhet

Putin säger att representanter för ledande Natoländer talat om möjligheten att bruka kärnvapen mot Ryssland.

‒ Han menar att hotet att använda kärnvapen kommer från väst och att det enda han gör är att svara på detta genom att påpeka att Ryssland kommer att använda alla medel man har för att försvara sig. Och det är alltid en referens till kärnvapen.

Beskriver hot som inte finns

Putin anklagar vad han kallar för ledande Natoländer, det vill säga USA och Storbritannien, för utpressning med kärnvapen och säger att det går att vända på rollerna i det spelet.

‒ Han beskriver ett ömsesidigt hot om användning av kärnvapen. Men det finns inget sådant uttalat hot från Natos håll, säger Holmqvist.

Hon säger att det är viktigt att uppmärksamma och hörsamma de här delarna av talet eftersom kärnvapenfrågan inte har tagits upp tillräckligt mycket i debatten om kriget i Ukraina och Sveriges och Finlands strävan till Natomedlemskap.

‒ Det här är en viktig påminnelse om att Nato är en kärnvapenallians och att Ryssland betraktar den som en sådan.

Menar allvar eller inte

I talet underströk Putin att han menar allvar. Är det ett tecken på att han bluffar eller oroar han sig för att man i väst ska tro att han bluffar?

En rysk kärnvapenrobot på en vapenutställning utanför Moskva.
Bildtext Ryssland har en stor kärnvapenarsenal och visar gärna upp sina massförstörelsevapen.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

‒ Det här går på sätt och vis till kärnan i kärnvapenrelationen och speciellt till det som är mest essentiellt i kärnvapenrelationer, det vill säga idén om avskräckning.

‒ Idén om avskräckning är alltid baserad på att det finns ett trovärdigt hot, annars fungerar det inte. Det bygger på att en kärnvapenattack automatiskt besvaras med en attack tillbaks, säger Caroline Holmqvist.

Tanken var att den här terrorbalansen skulle leda till stabilitet. Så länga som båda sidorna hade kapacitet och en trovärdig vilja att besvara alla kärnvapenattacker skulle ingen inleda en sådan upptrappning.

Men avskräckningsteorin har svagheter och under kalla kriget var de två stormakterna tidvis mycket nära ett kärnvapenkrig.

‒ Jag tror att Putins uttalande om att han menar allvar illustrerar svagheterna i avskräckningsteorin mer allmänt. Att idén om att det finns en ömsesidighet i hotet som ska verka avskräckande för någon stat att överhuvudtaget använda kärnvapen är väldigt prekär, säger Holmqvist.