Tusentals horn, fåglar, mineraler och fjärilar ska hitta sin plats – fyra år efter branden öppnar naturhistoriska museet i Karleby igen

Mer än 20 000 föremål ska hitta sin plats innan Karleby naturhistoriska museum, Kieppi, kan öppna igen. I museet finns nästan alla Finlands däggdjursarter uppstoppade.

I något som liknar en lunchlåda ligger uppstoppade vattennäbbmöss. Museiassistent Merja Passoja gör videkissor, gräs och mossa till ett nytt underlag för mössen då de ska in i sin monter.

Museet brandskadades i januari 2019 och att putsa fågelögon, fjädrar, päls, horn och fossiler tar sin tid. Men museipedagog Mari Mäenpää berättar att till all lycka kunde man rädda det mesta, bara en del horn och fossiler brann inne.

– Jag visste genast att det var något väldigt allvarligt då de ringde på natten. Först kunde vi ännu gå in men snart var det så mycket rök att vi fick berätta åt rökdykarna vad de skulle hämta, säger Mäenpää.

– Vi tog det i viktighetsordning, först kom Veikkos (Veikko Salkio är den som grundade museet, reds anm) gamla fotografier, hans arkiv.

Hans ryggsäck och en del andra föremål som fanns på vinden brann upp.

Fladdermus och björn saknas

Naturhistoriska museet Kieppi fyller 40 år i år. Det grundades 1982 då samlaren och nationalparksväktaren Veikko Salkio flyttade till Karleby. Han hade med sig både uppstoppade djur, fällor, horn och skallar. I dag innehåller museets samlingar också 21 000 fjärilar och 1 500 mineraler samt både inhemska och mer exotiska fåglar.

– Veikkos mål var att samla alla Finlands däggdjur och arter, han lyckades också nästan, säger Mäenpää.

Det som saknas är till exempel fladdermus och björn. Däremot finns varg och lo i samlingen och totalt blir det mer än 130 arter.

Artrikedomen är i dag en annan än när Salkio stoppade upp djuren med början redan på 1920-talet.

– I dag finns flera nya fågelarter som numera häckar i Finland. Och det finns också djur som har dött ut.

Ett exempel är flodillern. Den finns i uppstoppad version på museet, men har dött ut eftersom minken kom in som främmande art.

– Minken var både effektivare och starkare än flodillern, säger Mäenpää.

Allt fotograferas för utställningar online

Alla föremål ska i samband med inflyttningen också fotograferas. Hornen och fossilerna är till stor del avklarade redan tidigare, men tusentals och åter tusentals föremål återstår.

– Vi blev lite trötta i något skede så konservatorn skrev det där, skrattar Merja Passoja då vi läser vad som står på några lådor.

På en låda står det ”Merenneidon kukkaro”, alltså sjöjungfruns handväska. I den lär det finnas olika havsväxter.

Målet är dels att få ett heltäckande digitalt arkiv, men också att framöver kunna ordna digitala utställningar. Av fjärilarna är kanske en fjärdedel fotograferade. Och tiotals lådor återstår att packa upp.

– Det lönar sig inte att tänka på hur mycket jobb som är kvar. Vi tar en del i taget och så småningom blir det klart, säger Mäenpää.

Hon är också glad över att man nu kommit så långt att det är utställningarna som byggs upp igen.

– Det känns bra och jag är riktigt ivrig.

Namnet på museet, Kieppi, kommer från de små kojor och torvhyddor som Veikko Salkio brukade bygga under sin tid som väktare i Lapplands nationalparker. Han kallade dem för ”kieppi”. Kieppi är annars en grop i snön där hönsfåglar övernattar.

Nyöppning blir det troligen till våren, uppskattar Mäenpää.