Teater: Knock Out visar hur drömmar hjälper en resa sig när man är nere för räkning
Teater Taimines skolföreställning handlar om depressioner och psykisk ohälsa, men också om hur drömmar visar riktningen mot ett större och rikare liv.
Tonårskompisarna Juha-Matti (Oskar Silén) och Alvar (Mikael Strömberg) har det tungt just nu. Faktiskt så känner de sig riktigt golvade, nere för räkningen. Juha-Mattis mamma har dött och han kan inte bearbeta sorgen. Skilsmässobarnet Alvars föräldrar är osams, han har koncentrationssvårigheter och dåliga vänner.
Men båda två har drömmar som de brinner för. Juha-Matti spelar gitarr mest hela tiden och vill helst kallas ”Jimi” efter sin idol, gitarrlegenden Jimi Hendrix. Alvar tränar boxning och vill helst kallas ”Ali” efter sin idol, boxaren Muhammad Ali.
Osedda och ohörda stretar de fram genom en frustrerande vardag som är fylld med aningslösa terapeuter, frånkopplade föräldrar och hårdhänta tränare. Men åtminstone har de varandra, och Jimis lillasyster som trots sina egna bekymmer faktiskt verkar lyssna då man talar.
Men hur kommer det gå för killarna? Frågan sysselsätter både publiken och de två skådespelarna som ibland stiger ur rollerna för att debattera fortsättningen.
Ett myller av former och grepp
Teater Taimines skolföreställning Knock Out med manus och regi av Paul Olin tar sig an en lång rad formmässiga utmaningar som gör pjäsen till en myllrande och mångsidig teaterupplevelse.
De två skådespelarna gestaltar framgångsrikt ett brett persongalleri med bandmedlemmar, föräldrar och syskon, rötäggen Jallu och Tinto, tränare och psykologer, och till sin hjälp har de bara udda flaskor, slaghandskar och mikrofonställ.
Oskar Silén uppträder på elgitarr med cover-låtar av Jimi Hendrix med karaktäristiska gitarrsolon och distorsion, killarna pratar ett grumligt blandspråk.
Föreställningen använder även ett pedagogiskt ramverk som understryker att handlingen är fiktiv och spränger in dokumentära intervjusnuttar med personer som berättar om sina upplevelser av depression, missbruk och marginalisering.
Den diskbänksrealistiska ungdomsskildringen understryker att det är så här som vardagen ser ut för många, att somliga historier faktiskt slutar illa. Men trots de konstruktiva avsikterna gör myckenheten av grepp och former att helhetsintrycket blir en aning splittrat.
Drömmar är viktiga
Ungdomsskildringar har en inbiten tendens att porträttera barn och särskilt pojkar på randen till knarkträsk och utslagning, och i det avseendet kan genren kanske sägas vara rotad i föräldrars oro snarare än ungdomarnas liv och upplevelser. Men trots huvudpersonernas tunga omständigheter bär Knock Out på ett ljusare och klokare budskap.
Pjäsens stora förtjänst är att den betonar hur viktiga drömmar är för att ge livet en riktning, och hur viktigt det är att ta sina egna mål och önskningar på allvar.
Även om man kanske en dag måste hantera besvikelsen över att man inte blir nästa Hendrix eller Ali är drömmar en källa till kraft och glädje och öppnar vägen mot ett större och rikare liv.
Teater Tamine: Knock Out. På scen: Oskar Silén och Mikael Strömberg. Text och regi Paul Olin. Ljudvärld Oskar Silén. Visuell helhet Lars Idman. Dramapedagogiskt material Ida-Lina Nyholm.