Värsta hungersnöden på decennier hotar Afrikas horn – kvinnor och barn drabbas hårdast

Biståndsorganisation har i höst larmat om att flera länder i Östafrika hotas av extrem hungersnöd, Kenya, Somalia och Etiopien står alla inför den värsta matkrisen sedan 80-talet. Svårast är läget i Somalia som i år upplever en torka av historiska mått.

För ungefär två veckor sedan larmade FN:s livsmedelsprogram om läget i Somalia. Så här beskrev Kirsty McFadden från organisationen i augusti läget i regionen:

“Torkan är mest synlig från luften. Floder som borde bölja fram över landskapet är nu torra, grå och spruckna. Trots att det är regnperiod faller inget regn.”

– FN-organisationer uppskattar att Somalia kommer att drabbas av hungersnöd ännu under det här året. Redan nu kan man tala om att det råder hungersnöd i en del områden i Somalia, säger Ikali Karvinen, landsrepresentant i Somalia för Kyrkans utlandshjälp.

Situationen i Somalia har förvärrats under de senaste månaderna. Fler och fler människor har flytt för att maten inte räcker till i den egna regionen, det här gör att antalet flyktingar inom det egna landet ökar och flyktinglägren fylls av människor. Det är ändå inte bara Somalia som hotas av hungersnöd, utan hela Afrikas horn.

– Läget är allvarligt också i Kenyas norra delar, och även i Etiopien finns det områden som redan nu lider av torka och svält, säger Karvinen.

Klimatförändringen har drabbat Somalia värst

Läget i Afrikas horn försvåras av att området påverkas av flera lager av konflikter. Ikali Karvinen räknar upp krisen i Tigray, kriget i Ukraina och den matkris som kriget fört med sig samt klimatkrisen som faktorer som förvärrar och komplicerar läget i hela området.

Somalia är ändå det land som just nu är värst drabbat, en orsak är enligt Karvinen att klimatförändringen slagit allra hårdast mot landet.

– Somalia är en stat som helt kollapsat och som under en lång tid lidit av olika konflikter. Det handlar om konflikter mellan olika klaner och inom en del klaner, dessutom har terrororganisationen Al-Shabab rubbat den somaliska statens ställning.

Enligt Karvinen har det här gjort strukturerna inom den somaliska staten svaga, det är svårt att producera tjänster i landet och utvecklingen har dessutom varit långsam på grund av konflikter och terrorism.

– Allt det här gör att det inte varit möjligt för landet att ha en normal beredskap på samma sätt som andra länder kunnat.

90 procent av veteimporten kom från Svarta havet

Kriget i Ukraina har påverkat många länders matförsörjning negativt, Somalia importerade 90 procent av sitt vete från området i Svarta havet.

– När Somalia blir utan det här spannmålen så syns det direkt som matosäkerhet, fler måste alltså oroa sig för om de kan äta sig mätta varje dag, säger Karvinen.

Förutom direkt spannmålsbrist så har kriget i Ukraina också lett till eskalerande bränsle- och matpriser.

– Det har i sin tur lett till att det helt enkelt inte finns varor på marknaden på samma sätt som innan kriget. Och då det finns varor så är de dyra medan de som vill köpa varorna har väldigt svag köpkraft.

Barn och kvinnor värst drabbade av torkan

I Somalia påverkas flera miljoner människor av torkan, men enligt Karvinen är barn och kvinnor de som drabbas allra värst. Näringsbrist kan snabbt leda till att barn inte växer som de ska och dom drar lätt på sig olika sjukdomar.

Också ammande mammor drabbas hårt av torkan, precis som sjuka och äldre. De är de grupper som snabbast påverkas av torka och svält.

– Världssamfundet har en moralisk och etisk skyldighet att hjälpa just nu.

Så länge marknaden i Somalia ännu fungerar så kan organisationerna ge pengar direkt till familjer som behöver det, men om marknaden helt kollapsar blir det frågan om direkt mathjälp.

– Just nu måste världssamfundet göra allt vi kan för att rädda människoliv. Men vi måste minnas att hjälpen till Somalia inte får vara för kortsiktig, säger Karvinen.

I takt med att konsekvenserna från klimatförändringen förvärras, så kommer också Somalia att drabbas av allt längre perioder av torka. När hungersnöd blir ett återkommande problem så måste hjälpen och biståndsprojekten också bli långsiktiga.

– För att vi ska kunna trygga barnens skolgång, folks möjlighet att försörja sig och ett tryggt styre i Somalia måste det också vara fred i landet. Därför är det viktigt att vi biståndsorganisationer också satsar på fredsarbetet i Somalia också då det råder en akut humanitär kris i landet. Om vi lyckas med det kan vi också förebygga till exempel hungersnöd i framtiden, säger Karvinen.