Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Från tomma lådor till fullt lager – potatislyckan vände för odlaren John Lidman

En man kör en truck med potatislådor i lasten.
Bildtext I år kommer John Lidman att få lagret fullt med potatis. – Det finns nog utrymme både på kontot och annars också, säger Lidman leende.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Från potatisbrist till potatislycka. Efter förra årets katastrofala år för potatisodlaren John Lidman fylls nu lagren med stora potatisar. – Det är roligt att få berätta också om då det går bra.

När Yle Österbotten hälsade på i våras var John Lidman orolig. Potatisbristen var ett faktum och lönsamheten ett frågetecken. Nu är hälften av årets potatis upptagen och det ser bra ut – till och med bättre än en normal skörd, konstaterar Lidman.

– Här i Petalax kan vi inte klaga. Det var lite väl torrt i mitten på juni, men sedan har det varit optimalt. Det finns inget att klaga på, säger Lidman.

En man på en potatisåker.
Bildtext – Än så länge är jag optimist, säger John Lidman.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Med hänvisning till 45 år i branschen tillägger han dock att potatis är en sådan gröda som gör att man egentligen inte ska säga något förrän pengarna finns på kontot.

Potatisen som tas upp ser bra ut, det finns ingen skorv och storleken är generös. Potatisen har växt till och med så mycket att det tunna skalet spruckit på de största exemplaren. Mängden är dessutom över genomsnittet.

En lättnad i osäkra tider

I en tid där kostnaderna stiger och Lidman får räkna elräkningen för gården "i tusenlappar" i stället för hundralappar känns det förstås som en lättnad med ett gott skördeår.

– Det är glädjande, det räcker nog med problem och utmaningar ändå, säger Lidman.

Efter ett dåligt år, hur involverad blir man i hur det går för potatisarna under sommaren?

– Efter ett skitår som i fjol blir jag riktigt fanatisk. Man tänker att man inte ska missa något, utan göra allting perfekt, men det blir ju aldrig så. Men det går inte en dag utan att jag går till potatislandet, säger Lidman.

En potatisupptagare på en åker.
Bildtext Potatisupptagaren har ännu en del jobb kvar innan alla potatisar är inne i lagret.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Delar med sig av yrkeshemligheter

Inne i lagret finns potatis sorterat enligt storlek. De största potatisarna har vuxit så mycket att det tunna skalet spruckit. Att potatisarna blivit så stora är ingen slump, även om det inte hör till vanligheterna att det blir så här många stora potatisar.

– Det börjar med storleken på sättpotatis, antalet knölar under varje planta och sättavstånd. Med gödseln kan man med olika trick påverka knölantalet ganska långt. Dessutom förlänga tillväxten på speciellt in på hösten men då spelar man ett högt spel.

Hur gör du för att optimera din kunskap?

– Nätet är en tillgång, men nästan ett problem också för det finns nästan oändligt mycket att läsa och ta till sig. Sedan undersöker jag och sedan kör jag. Jag har testat hela mitt liv allt vad jag kan. Ibland då jag åker förbi andras potatisland stannar jag bilen och går för att titta. Det är nog lite sjukligt, säger Lidman.

Han delar också gärna med sig av sina erfarenheter åt andra potatisbönder och säger att det är viktigt för att höja kvalitén och stå starka tillsammans, inte minst med tanke på konkurrensen från utlandet.

En potatis som lämnat kvar på en släpvagn.
Bildtext När sista potatisen är upptagen brukar John Lidman bli trött, ändå finns inte mycket tid för vila.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

När all potatis är i lagret brukar Lidman uppleva en trötthet. Ändå finns ingen riktig tid för vila.

– Då borde man göra allt som kan göras i åkern och reda upp där. Hösten, vintern, våren och sommaren kommer alltid för fort. Det är varje bondes dilemma, vi hinner aldrig med, säger Lidman.

Utmaning i Österbotten

Runt om i Österbotten jobbar potatisodlare för fullt med att ta upp potatis. På Pro Agria säger sektoransvarige Jan-Erik Back att sommaren varit utmanande.

– Överlag ser väl läget bra ut på många ställen, om man tänker på mängd och kvalité, säger Back.

En potatisåker.
Bildtext Jan-Erik Back hoppas att det finska jordbruket och råvarorna som det ger uppskattas hos finländarna.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

De stora variationerna på skörden beror också på markens lämplighet.

– I dessa tider måste man maximera arealen och då blir den kanske något för stor med tanke på vilka åkrar som är lämpade för potatis. Med stora mängder nederbörd blir det svårt med genomsläppligheten och att få bort vatten från åkrarna, berättar Back.

En tredjedel av marken där potatisen odlas i Österbotten är arrendeåkrar. De är inte alltid lika bra omskötta som odlarnas egna åkrar med tanke på dränering, underhåll av dikning och täckdikning.

I sydligaste delarna av Finland och Åland har skörden varit liten till följd av torkan. I Uleåborg har skörden varit liknande som i Österbotten.

– Det återstår att se hur potatisen klarar sig i lagren under hösten. Det är viktigt att få ner temperaturen till fyra grader. Det är en kostnadssak i dessa tider, men det är klart att man måste försöka få ner temperaturen för att ha något att sälja under vinterhalvåret, säger Back.

Diskussion om artikeln