Ledamot i tio miljoners stiftelse betalade pengar till sin son och företag hon är delägare i, medan stiftelsen sparade på bidrag: "Stiftelsen finns inte för att anställa styrelsen"

Harriet Rydberg sitter i styrelsen för två stiftelser för funktionsnedsatta med ett kapital på kring tio miljoner, som bägge betalar rekordhöga styrelsearvoden och små bidrag. Enligt Svenska Yles granskning gynnas hennes familj av verksamheten.

Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman finns till för att främja, utbilda och stödja finlandssvenska syn- och hörselskadade, samt för att främja medicinsk forskning i syn- och hörselskador.

Stiftelsens stadgar har strikta krav på hur mycket pengar som ska gå till dessa ändamål – stiftelsen ska varje år betala ut minst 50 procent av överskottet i bidrag.

Sedan 2010 har stiftelsen ändå betalat ut betydligt mindre i bidrag, i snitt mellan 20 och 30 procent. Under den tiden har den letts av samma styrelse på fem personer, varav en är Rydberg.

Varför har styrelsen varit återhållsam med bidragen och valt att bryta mot stadgarna?

– Vi har årligen delat ut långt över 50 procent av årsavkastningen, säger Harriet Rydberg.

Hon förklarar att de i motsats till stadgarnas krav på att hälften av överskottet betalas ut, valt att betala ut hälften av avkastningen från aktier och fonder. Försäljningsvinsten från aktier har de räknat bort från överskottet, eftersom en annan paragraf i stadgarna säger att försäljningsvinsten ska sättas in på stiftelsens värderegleringsfond.

Stiftelsens kapital har sedan 2010 vuxit från 6,5 miljoner till 9,5 miljoner euro.

– En stiftelse måste noggrant följa sina stadgar. Om t.ex. hela kapitalavkastningen ska delas ut i bidrag, men bara hälften delas ut, följs inte stadgarna, säger Kati Huovinen från Patent- och registerstyrelsen PRS.

Patent- och registerstyrelsens (PRS) jurist Kati Huovinen tar inte ställning i ett enskilt fall utan kommenterar endast på ett generellt plan.

Svenskspråkiga stiftelser har tillgångar på över 4,5 miljarder, det blir 15 000 euro per finlandssvensk – vem sitter på pengarna och vem får dem?

Svenskspråkiga stiftelser har en förmögenhet på närmare fem miljarder euro. Hälften av dem har Helsingfors som hemort och 2000 personer sitter i deras styrelser – här är de finlandssvenska stiftelserna i ett nötskal.

Rekordarvoden bland stiftelser med lika stort kapital

Styrelsens arvoden har också stigit stadigt under de senaste tio åren. År 2010 betalade stiftelsen totalt 13 000 euro till styrelsen på fem personer. Fem år senare, 2015 höjdes arvodena till totalt nästan 28 000 euro.

I fjol fick styrelsen sammanlagt 32 500 euro i arvoden. De möttes två gånger utöver årsmötet. Ledamöterna har alltså fått 6 500 euro per person, eller nästan 2 200 euro per möte, per person.

Då man jämför med andra stiftelser med liknande kapital är arvodena exceptionellt höga.

Stiftelsen ska inte finnas till för att anställa styrelsen

Kati Huovinen, Patent- och registerstyrelsen

Bland stiftelser med ett kapital på 7–11 miljoner euro ligger medianen för utbetalda arvoden per år på drygt 6 000 euro, medan medianarvodet per möte och per person är knappt 500 euro.

– Totalt är det inte mycket. Vi har en stor ansökningsrunda. Våra styrelsemedlemmar jobbar bland annat med ansökningarna och med placeringsverksamheten, säger Rydberg.

Enligt Patent- och registerstyrelsen, som övervakar stiftelsers verksamhet, finns det ingen hård gräns för arvoden.

– Ersättningen ska vara sedvanlig och överensstämma med god praxis. Men stiftelsen ska inte finnas till för att anställa styrelsen, säger Huovinen från PRS.

Byrå som Rydberg är delägare i får nästan 5 000 euro för att kopiera ansökningar

Enligt bokslutet bearbetas stiftelsens ansökningar av advokatbyrån Procopé & Hornborg.

– Det är inte min byrå, jag är en marginell ägare. Ansökningarna behöver en adress dit de kommer in, de gås igenom, kopieras och skickas till styrelsen. Vi får in mellan 50 och 100 ansökningar.

Åren 2015–2018 finns det anteckningar i bokslutet om hur mycket stiftelsen betalat till Procopé & Hornborg, i snitt ungefär 4 500 euro i året. Men sedan 2019 har summan inte antecknats i bokslutet.

– Vi betalar kring 2 000 euro till Procopé & Hornborg om året. Jag har jävat mig i frågor kring att anlita byrån. Det gör jag alltid, säger Rydberg.

"Hårklyveri"

Enligt stiftelsens bokslut 2021 har styrelsens närståendekrets inte gynnats av verksamheten.

Det här trots att man förutom att anlita Procopé & Hornborg också anlitar Rydbergs son för att göra stiftelsens webbplats.

Det delges i bokslutet från 2016, där det står att Rydbergs närståendekrets gynnats. Enligt bokslutet har sonen fått sammanlagt 1 400 euro för att uppdatera webbplatsen sedan 2014.

I senare bokslut försvinner den här anteckningen om att utvecklaren är Rydbergs son och att hennes närståendekrets gynnats. I dem finns heller inga anteckningar om hur stor kompensation han fått.

Varför har ni inte antecknat att både din son och byrån du är delägare i gynnas av stiftelsens verksamhet?

– Det tas upp i verksamhetsberättelsen, säger Rydberg.

Men ni skriver att styrelsens närståendekrets inte gynnats?

– Jo... Det där är hårklyveri.

Varför har ni då år 2016 noterat din son i fråga om närståendekretsen – men inte i senare bokslut?

– Jo, jo. Det där är en bra kommentar. Härefter, om han anlitas, skriver jag in det, säger Rydberg.

Enligt PRS ska det alltid nämnas om styrelsens företag eller familj anlitas.

– Det måste ligga i stiftelsens bästa intresse att anlita ordförandes företag, att man jämfört andra företag och kommit fram till bästa möjliga, säger Huovinen från PRS.

Stiftelse för synskadade gav inga pengar till synskadade

Rydberg sitter också i styrelsen för Lars Lundbergs stiftelse, som också sitter på ett kapital på nästan tio miljoner euro.

Stiftelsens syfte är att stödja svenskspråkiga cancerdrabbade och synskadade personer i Jakobstad med omnejd, samt Österbotten. Stiftelsen stöder också cancerforskning och forskning i synskador.

Det är fråga om hurdan förvaltning man har. Procentuellt är det inte ett stort belopp

Harriet Rydberg om Lars Lundbergs stiftelses exceptionellt höga styrelsearvoden

Under de senaste åren har stiftelsen ändå stött i huvudsak cancerrelaterade ändamål. I fjol gav stiftelsen inga pengar för att stödja synskadade. Stiftelsen betalade ut cirka 150 000 euro i bidrag, medan den gjorde ett överskott på kring 850 000 euro.

– Vissa år prioriterar vi cancer, andra år synskador, säger Rydberg.

Två av tre i styrelsen hör till Rydbergs familj

Lars Lundbergs stiftelse består av tre personer. Rydbergs andra son sitter också i styrelsen.

Styrelsen fick sammanlagt 15 500 euro i arvoden, alltså drygt 5 000 euro per ledamot.

Läget är under kontroll, allt är åtgärdat

Harriet Rydberg om att Lars Lundbergs stiftelses avkastning betalats till en privatperson

– Jag kan inte kommentera arvodering. Det är inte 5 000 per person, de största arvodena går till ordförande och sekreteraren. Det är fråga om hurdan förvaltning man har. Procentuellt är det inte ett stort belopp, säger Rydberg.

Är det en stiftelse som orsakar mycket jobb?

– Visserligen, för den som sköter pappersjobbet.

Dividender betalats till privatperson: "Kan inte säga vem"

Stiftelsen har ändå stött på trubbel under de senaste åren.

Åren 2020–2022 har Nordea betalat ut dividender på nästan 150 000 euro till en privatpersons konto. Enligt Nordea har problemen berott på ett mänskligt misstag från bankens sida, lyder bokslutet. På grund av det här har dividenderna överbeskattats.

– Läget är under kontroll, allt är åtgärdat, säger Rydberg, och fortsätter med att berätta att hon inte kan berätta vem dividenderna betalats till på grund av EU:s dataskyddsförordning.

Artikeln är ändrad den 3 oktober 2022 kl. 20:30.

I den ursprunliga artikeln löd ett citat från Kati Huovinen på Patent- och registersstyrelsen så här:

”En stiftelse som gör mycket större vinst än summan de delar ut är ett problem om den enligt stadgarna ska dela ut bidrag, säger Kati Huovinen från Patent- och registerstyrelsen PRS.

– Det är i så fall intressant att höra vad motiveringen är, vad som hänt året innan och ifall det finns något skäl till att man sparar pengar, säger Huovinen.”

I den nuvarande artikeln lyder citatet så här:

”– En stiftelse måste noggrant följa sina stadgar. Om t.ex. hela kapitalavkastningen ska delas ut i bidrag, men bara hälften delas ut, följs inte stadgarna, säger Kati Huovinen från Patent- och registerstyrelsen PRS.”

Citatet är ändrat på Huovinens begäran, för att undvika missförstånd om att hon skulle kommentera läget inom de stiftelser som behandlas i artikeln. Huovinens kommentarer är på en allmän nivå.