Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Oro inför framtiden dominerar parlamentsvalet i Lettland – premiärminister Kariņš ser stark ut med löften om frihet och säkerhet

Valreklam för premiärminister Krišjānis Kariņš fyller en hel vägg i Riga.
Bildtext ”Starkare vårt Lettland!” Valreklam för premiärminister Krišjānis Kariņš fyller en hel vägg i Riga. Kariņš är storfavorit att fortsätta som regeringschef, men det är inte säkert att det går så.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Valet i Lettland känns kaotiskt, men när rösterna räknas leder slutresultatet knappast till stora förändringar. Hela 19 partier ställer upp och de flesta av dem är konstellationer kring en känd politiker och hens stödtrupper.

För första gången visar opinionsmätningarna att det finns en risk att mindre än hälften av letterna kommer att rösta i parlamentsvalet.

Det enda av 19 partier som har ett större stöd är premiärminister Krišjānis Kariņš liberalkonservativa parti Jaunā Vienotība, Ny Enhet, som väntas få kring 20 procent av rösterna.

Kariņš anses ha klarat pandemin relativt bra och Ukrainakriget mycket bra. Annars är förtroendet för politikerna lågt.

Lättast blir det att samarbeta om den nuvarande koalitionen fortsätter

― premiärminister Krišjānis Kariņš

I korthet handlar valet om balansen mellan plånboksfrågor och Lettlands relation till Ryssland.

I debatten talas det mycket om inflationen, som är över 20 procent främst på grund av de höga energipriserna.

Men också matpriserna skenar i väg och matkorgen har blivit dyrare än i både Estland och Litauen. Samtidigt har Lettland halkat efter sina grannar rent ekonomiskt.

Det här betyder att befolkningsutvecklingen och emigrationen är viktiga frågor som väljarna bryr sig om.

Majoriteten är enig om kriget ...

Relationen till Ryssland är den viktigaste enskilda frågan, men bland den lettiska majoritetsbefolkningen är enigheten stor.

Det är helt klart att kriget har förstärkt Jaunā Vienotības position.

Att partiet skulle gå in som klar favorit i valet var inte självklart för ett halvt år sedan. Kariņš fick premiärministerposten 2019 trots att partiet bara blev sjunde i valet för fyra år sedan.

Nu kan partiet få över 20 procent samtidigt som inget annat parti kan vara säkert på att få över 10 procent av rösterna.

– Det är tydligt varför, vi ser vad som händer vid Lettlands gräns, säger juristen Edgars Baldunčiks från Riga. Och det är uppenbart att vi måste fortsätta att stödja Ukraina och ukrainare.

Kariņš själv säger att han gärna fortsätter med samma regeringskoalition om valresultatet tillåter det.

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins på presskonferens, omgiven av Polens premiärminister Mateusz Morawiecki och Estlands Kaja Kallas.
Bildtext Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš på presskonferens, omgiven av Polens premiärminister Mateusz Morawiecki och Estlands Kaja Kallas. De baltiska länderna och Polen har tagit valt en hård linje mot Ryssland och nästan allt ryskt.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

– Det blir lättast att samarbeta om det blir den nuvarande koalitionen, sa han nyligen i en intervju åt den lettiska nyhetsbyrån LETA.

Det ser ändå ut som om de två minsta regeringspartierna inte klarar röstspärren.

Det näst största regeringspartiet Nationella alliansen är ett nationalistiskt högerkonservativt parti som är det populäraste av flera ytterhögerpartier i parlamentet Saeima.

Det är vanligt att ytterhögern är representerat i regeringen och i år ser det ut att vara en förutsättning för att få ihop en tillräckligt stark koalition.

Enligt opinionsundersökningar kan det progressiva partiet Progresīvie få 8 procent av rösterna, vilket gör att det spekuleras om de kunde bli ett regeringsparti.

– Det är inte helt omöjligt, säger Kariņš. Frågan är hur långt till vänster deras politik egentligen kommer att gå.

... de ryskspråkiga är däremot splittrade

Sedan 2016 har den ryska minoritetens favoritparti Saskaņa varit störst med ett stöd på 20 procent 2018 och nästan 30 procent 2011.

Nu väntas partiet få en god bit under 10 procent av rösterna.

Det här beror dels på att den förre partiledaren Nils Ušakovs föll i en stor korruptionsskandal 2019 och dels på att de ryskspråkiga är väldigt splittrade i sina åsikter om Kremls krig i Ukraina.

Saskaņa har fördömt Kreml i klara ordalag.

Valreklam för det av ryskspråkiga i Lettland populära partiet Saskaņa.
Bildtext ”För nationen! För rättvisa! För Lettland! Ge inte upp!” Boriss Cilevičs är en av Saskaņas mest erfarna politiker.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

– Jag tror att den ryska invasionen var en ganska otrevlig överraskning för många ryskspråkiga, säger sociologen Arnis Kaktiņš från forskningscentret SKDS åt Reuters.

Enligt flera opinionsundersökningar hade de flesta ryskspråkiga i Lettland en mycket positiv bild av Ryssland före kriget.

– Plötsligt förändrades allt och det parti de flesta föredrog började kritisera Ryssland. Många blev upprörda, förvirrade och kunde inte bestämma sig – vad betyder det som händer, vad ska vi göra, ska vi ändra vår världsbild? Säger Kaktiņš.

Saskaņa är fortfarande det största partiet bland ryskspråkiga, men i år utmanas de av det kremllojala partiet Latvijas Krievu savienība.

Det partiet kommer ändå knappast att klara spärren på 5 procent.

Framtidsperspektiven saknas

Ett av de vanligaste argumenten för att inte alls rösta är att folk inte har förtroende för politikerna. Det här är en lång trend som har pågått i över 20 år och gäller båda språkgrupperna.

De eviga kriserna sedan parlamentsvalet 2018 har ökat den allmänna oron i det lettiska samhället.

Både fattigdomen och de mentala problemen har ökat märkbart.

Det här syns tydligare på landsbygden och på mindre orter, som har hamnat helt i skuggan av huvudstaden Riga.

Fönster i de lettiska färgerna på ett hus i Rigas gamla stad.
Bildtext Lettlands färger i fönstren.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Enligt en artikel från amerikanska Foreign Policy Research Institute går 85 procent av alla utländska investeringar till Riga med omnejd, trots att bara en tredjedel (625 000) av invånarna bor där.

I Riga är arbetslösheten 4,2 procent medan den är 8,6 procent i Daugavpils, landets näststörsta stad (80 000 invånare). Utbildningsnivån är också högre i Riga än på andra håll.

Det är alltså inte underligt att det finns en större framtidsoptimism bland vissa kretsar i Riga.

– Jag är bekymrad övet att folk inte ser framåt, de tänker inte på framtiden, säger it-specialisten Jēkabs Lācis. De borde tänka på och gå med i den teknologiska utvecklingen och förstå våra nya behov.

Den längsta tid det har tagit i Lettland att bilda en regering var fyra månader, efter valet 2018. Men premiärminister Krišjānis Kariņš regering är också den regering som har suttit längst.

― ur artikel från Foreign Policy Research Institute, fritt översatt och förkortat av Svenska Yle