Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Hållbarhet blir ledstjärna inom plasttillverkningen: “Nu har vi upp ett momentum”

En man i reflexjacka och skyddsglasögon står intill en skärm i en fabrikshall
Bildtext Idag tas allt spillmaterial till vara för att tillverka ny plast. Men återvinningen av använd plats kräver mer berarbetning för att återanvändas, säger Matti Laurila, vd på Rani Plast i Terjärv.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Hårdare lagstiftning och press från kunderna snabbar på produktutvecklingen inom plastbranschen. Plastfilmstillverkaren Rani Plast ser en snabb utveckling. Men hushållen släpar efter.

Både lagstiftning och kunder tvingar fram hållbarhet inom plastindustrin. Det ser man på plastfilmstillverkaren Rani Plast i Terjärv i Österbotten. Den stora utmaningen är att få hushållen att inkluderas i plaståtervinningen.

De stora maskinerna trollar fram de olikformade plasttuberna som löper upp mot taket i fabrikshallarna i Terjärv. Här har plastfilm tillverkats sedan 70-talet. Principen är den samma - men konceptet förbättras och effektiviseras hela tiden.

Plasttillverkningen är beroende av olja, som är ett fossilt ämne. Men stigande oljepriser och allt hårdare krav från marknaden, ställer nya krav.

– Så vi satsar mycket resurser inom vår produktutveckling på att göra produktionen allt mera hållbart, säger Matti Laurila, som är vd för Rani Plast.

Exempelvis blir plastfilmerna allt tunnare, vilket lyckas genom nya material och sammansättningar samt effektivare maskiner. En annan stor fråga är nyttjandet av spillmaterial.

– Allt vårt spillmaterial återanvänds idag, säger Laurila och visar upp avskurna plastremsor som blivit över vid en körning.

Matförpackningar krävande i återvinning

Att plastsektorn har få leverantörer av råmaterial gör det också lättare att vara samstämd kring hållbarhetsfrågor.

– Alla led har nu fått upp ögonen för de här frågorna och även slutkonsumenten är mera medveten, säger Laurila.

Att oljepriserna gått upp märkbart på kort tid, sätter också press på att återvinna allt mera redan tillverkad plast. Men den frågan är rätt komplicerad, eftersom kvaliteten på den använda plasten varierar stort. Det betyder att olika form av återvunnen plast kräver olika mycket insats. Men också att återanvändningen begränsas, beroende på kvalitet.

Spillmaterialet tas till vara till 100 procent - så det är ett kretslopp

― Matti Laurila, vd Rani Plast

Plast som bara virats runt en frakt vid transport kan vara hel och ren. Men en stor del plast - framför allt från livsmedelsbranschen, kan kräva mycket bearbetning före återanvändning.

Hushållen kunde förbättra sig

Plast är ännu ett material som en stor del av industrin är mycket beroende av. Laurila säger att det fortsättningsvis saknas goda alternativ till plast som förpackningsmaterial. Därför måste både industrin och framför allt konsumenterna blir bättre på återvinning.

– Här finns ju fortfarande mycket att göra. Potentialen är enorm. Det är en rätt liten del av all den plast vi konsumenter använder som återvinns så att den görs till ny plats, säger Matti Laurila.

En man i reflexjacka och skyddsglasögon går i en fabrikshall
Bildtext Fabriken i Terjärv har idag kring 60 tillverkningsmaskiner och i år öppnas flera nya produktionslinjer.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Medvetenheten om de växande plastbergen i världen är utbredd, vilket tvingat fram snävare lagstiftning och målsättningar.

Oljepriserna har gått upp, vilket har gett återvinningen ett uppsving.

― Matti Laurila, vd Rani Plast

För företagen finns det både ett pr-värde och en dominoeffekt i strikta krav om hållbarhet och återvinning. Om kunden ställer kvar, sipprar de ner i produktionskedjan till råvaruproducenterna.

Enligt Laurila behövs det en viss mån av tvång för att skruva upp takten. Men genom att alla aktörer börjar bli mer medvetna sker också framstegen allt raskare.

Finland ligger i mitten

Europa står för 15 procent av all plastanvändning. Hur själva utvecklingen av plastanvändning ändrar med tiden, är svårt att sia om, även om allt fler plastprodukter försvinner inom EU. Kraven och målsättningarna att återvinna höjs också hela tiden.

Inom hela EU - är målsättningen att återvinna hälften av all tillverkad plast år 2030. År 2019 återvanns drygt 40 procent av all förpackningsplast i Finland, vilket ställde oss i EU:s genomsnitt. Men spannet är brett med Litauen i topp, som återvann 70 procent, medan Malta låg på blygsamma 11 procent. Når vi målet är det på EU-nivå en fyrdubbling av plaståtervinningen på 15 år.

– Det är svårt att sätta en mätare på det. Men, jag tror ju att utvecklingen kommer att gå snabbare under de kommande tio åren än de gjort under det senaste decenniet, säger Matti Laurila.