Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teater: Evigt ung bjuder på komedi och musik av hjärtans lust

En grupp skådisar uppträder med ett musiknummer på en teaterscen.
Bildtext Åldern har slutgiltigt hunnit ikapp Svenska Teaterns skådespelare i Evigt ung. Men det hindrar dem inte att roa sig.
Bild: Cata Portin

Adde Malmbergs senaste regi på Svenska Teatern är rolig, rätt och slätt. En innerligt varmhjärtad och välspelad nonsenskomedi om ålderstigna divor.

I en kusligt nära framtid har Svenska Teatern (tack vare resursstarka fonder) blivit ett ålderdomshem för den tidigare personalen, och där klamrar sig ännu en handfull lastgamla skådisar ihärdigt fast vid livet.

De flesta vördade chefer och älskade kolleger är redan borta men Mikael Andersson, Elmer Bäck, Anna Hultin, Simon Häger, Kristian Nyman, och Nina Palmgren (samtliga spelade av sig själva) samlas om kvällarna för samvaro och sång i salongen, där sköterskan (Josefin Silén) bjuder på nedlåtande medkänsla och religiös sång med sin hotfullt kraftfulla operastämma. Riko Eklundhs urna på flygeln tjänar som en ytterligare påminnelse om alltings förgänglighet.

Men så fort sköterskan lämnar rummet börjar de gamla skådisarna busa. De roar sig med monologer och sjunger och dansar fastän minnet tryter och de har svårt att röra sig.

Sedan följer en tumultartad kavalkad av slapstickkomedi och välbevarade poplåtar i lyckade arrangemang.

Det finns en underhållande bredd i låtvalet som i tid sträcker sig över den efterkrigstida popmusiken, från femtiotalsslagdängan Buonasera Signorina via sextiotalsrock och disco till nittiotalshittarna Barbie Girl och Creep. Skådisarna tolkar låtarna skickligt och med inlevelse, kapellmästaren Kristian Nyman kompar på flygel, detta stycke musikteater löper som på räls.

Mer än så händer inte i föreställningen, och det behövs inte heller. Det oupphörliga flödet av slattriga skämt som levereras med läcker tajming nöter raskt ner eventuellt motstånd och låter åskådaren njuta helhjärtat av hur ensemblen kastar sig in i showen av hjärtans lust.

Vördnadsfritt och trösterikt

För att citera pjäsen: Att åldras är inget för mesar.

Evigt ung i regi av den svenska komikern och regissören Adde Malmberg driver friskt med rörelsehinder och minnessvårigheter men undviker trots det att förfalla i lyteskomik.

Alla blir vi gamla och skröpliga och går bort en dag, det är ett faktum som för de flesta ter sig skrämmande och sorgligt. Evigt ung tar fasta på den här rädslan och driver med den på ett sorglöst och uppfriskande vördnadsfritt sätt. Föreställningen blir också en trösterik påminnelse om att vi ändå fortsätter vara de vi varit, och bär musiken och glädjen med oss genom livet.

På scen: Mikael Andersson, Elmer Bäck, Anna Hultin, Simon Häger, Kristian Nyman, Nina Palmgren, Josefin Silén. Regi Adde Malmberg. Text Erik Gedeon. Kapellmästare Kristian Nyman. Scenografi och kostym Heidi Wikar. Koreograf Peter Pihlström. Mask och hår Tiitta Stoor. Rekvisita Anne Mustarastas. Ljus Tobias Lönnquist. Ljud Andreas Lönnquist.

Lyssna på Kulturpodden om hur vård och omsorg skildras i aktuella verk - bl.a. pjäsen Evigt ung:

Hård vård – vem vågar bli gammal?

32:33