Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Belarusier förtvivlade över den militärdiktatur som Belarus förvandlats till: ”Lukasjenko är som Putins kanin, han gör allt som Putin säger”

Uppdaterad 20.10.2022 11:18.
Demonstration i Minsk.
Bildtext Under våren 2021 hölls fortfarande enstaka mindre protester i Belarus. I dag sker den belarusiska politiska aktivismen generellt utomlands.
Bild: EPA

Belarus president Aleksandr Lukasjenko meddelade nyligen att Belarus kommer forma en gemensam insatsstyrka tillsammans med Ryssland. Två belarusier, en som emigrerat och en som bor kvar, menar att Belarus lyder under Putin i dag.

I juli i fjol bestämde sig belarusiska Olya Poddubnaja för att lämna sitt hemland för att flytta till Berlin i Tyskland.

Anledningen var att hon, som aktiv inom folkrörelser, riskerade att få mångåriga fängelsestraff i Lukasjenkos Belarus.

– Jag undrade redan under vintern och våren om jag borde åka. Men sedan var det en vecka i juli när regimen gav sig på flera organisationer, bland annat fyra–fem som jag samarbetat med. Jag och mina kollegor fick då rådet att lämna landet, säger Poddubnaja.

Hon tillägger att det är svårt att veta när risken blir allvar i en diktatur.

– Logiken bakom vem de fängslar, och varför, förblir ofta oklar.

Kan förlora medborgarskapet

Poddubnaja säger att situationen för civilsamhälleliga organisationer länge varit svår i diktaturen Belarus. Hon och hennes kollegor har bland annat stoppats av polisen när de planerat konferenser.

– Men vi hade aldrig sett något liknande som efter protesterna 2020.

Efter utbrett fusk i presidentvalet år 2020 utbröt massiva protester mot president Aleksandr Lukasjenko, som styrt Belarus sedan 1994. Regimen svarade med våld och juridiska krafttag mot demonstranter och oppositionella i landet.

– Då var det också vanliga människor, sådana som inte engagerat sig politiskt på något sätt tidigare, som gick ut på gatorna och blev fängslade, säger Poddubnaja.

Stor samling demonstranter står med vitröda flaggor i Belarus i augusti 2020.
Bildtext Bild tagen under demonstrationer i augusti 2020.
Bild: EPA

Sedan dess har uppskattningsvis 100 000 till 200 000 belarusier valt att fly landet och många oppositionella har fängslats.

För någon månad sedan meddelade Lukasjenko att belarusier som bor utomlands kan förlora sina medborgarskap.

– Förslaget gäller endast personer som blivit dömda för något brott. Men samtidigt är det inte svårt att bli dömd för något i Belarus, säger Poddubnaja.

Hon känner sig tudelad inför förslaget.

– Jag ser på många av Lukasjenkos handlingar som handlingarna av en knäpp man. Det är löjligt, säger Poddubnaja.

– Samtidigt är jag inte helt fångad i en fälla på grund av det här förslaget. Jag har hört att Polen kanske kommer att utfärda resedokument för personer som är utan, så som belarusier. Jag kommer oavsett knappast att kunna resa tillbaka till Belarus så länge som Lukasjenko är i makten.

”Belarus är en militärdiktatur”

En som valt att bo kvar i Belarus är Jan, en drygt 40-årig man som egentligen heter något annat och som jobbar inom IT.

Av många tillfrågade som är bosatta i Belarus är Jan den enda som är villig att ställa upp på en intervju.

– Jag förstår varför ingen vill ställa upp. I dag är det nämligen kriminellt att prata illa om Belarus och den belarusiska regimen. Man kan få upp till tre års fängelse för det, säger han.

Jan satt själv fängslad i 15 dagar för mer än tio år sedan när han var politiskt aktiv.

– Efter det hade jag två alternativ: Att bli politisk flykting utomlands eller att glömma bort min politiska aktivism och bo kvar i Belarus. Jag valde det sistnämnda.

Han säger att situationen i Belarus har blivit betydligt värre sedan dess, i synnerhet efter 2020.

– Jag tyckte att tiden i fängelse var det värsta jag upplevt, men det var som ett daghem i jämförelse med hur det är i fängelserna nu.

– Jag skulle säga att Belarus är en militärdiktatur i dag. Om du är för demokrati, för Ukraina, måste du hålla tyst. Du kan inte lägga upp något i sociala medier eller delta i demonstrationer.

Belarus president Alexander Lukasjenko.
Bildtext Belarus president Aleksandr Lukasjenko har styrt landet sedan år 1994.
Bild: EPA

Politiska aktiviteten sker utomlands

Jan säger att den oppositionella verksamhet som fortfarande finns i Belarus sker i små, hemliga grupper online.

– Men den belarusiska politiska aktiviteten sker framför allt utomlands, i Polen och i Litauen.

Olya Poddubnaja vittnar om samma sak.

– Förr kunde jag åtminstone hoppas på minimala förändringar i det belarusiska samhället, men nu känns det helt hopplöst. 90 procent av min sociala cirkel bor i dag utomlands.

Belarus lyder under Ryssland

Lukasjenko meddelade nyligen att Belarus och Ryssland kommer skapa en gemensam militär insatsstyrka längs Belarus västra gräns.

Kriget i Ukraina har också lett till en större känsla av pessimism för Poddubnaja.

– Jag ser det som att Belarus har ockuperats av Ryssland i tystnad. Det blev inget krig, men vi är nu ockuperade och inget kan göras i landet utan Putins tillstånd, säger hon.

Jan håller med.

– Vad annars kan du kalla det när regeringen inte längre jobbar för sitt folks intressen, utan i stället har blivit en marionettdocka som styrs av en fascistisk regim i Ryssland. Lukasjenko är som Putins kanin. Han gör allt som Putin säger, säger han.

Rysslands president Vladimir Putin och Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko skakar hand.
Bildtext Putin och Lukasjenko har länge varit nära vänner.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

För Jan har kriget i Ukraina gjort tillvaron i Belarus svårare.

– Genom att betala skatt i det här landet stöttar jag kriget i Ukraina. Samtidigt finns det inget jag kan göra. Jag kan inte protestera, jag kan inte göra min röst hörd. Det gör att jag överväger att flytta.

– Men jag älskar mitt land och folket här. Jag vill egentligen bli gammal här, säger Jan.

Varför tror du att Belarus inte gått med i kriget i Ukraina hittills?

– Jag kan bara spekulera, men jag tror att det både handlar om att den belarusiska armén skulle krossas där och att det inte finns något folkligt stöd i Belarus för att gå med i kriget. I Ryssland är det folkliga stödet större.

Vilka är det då i dag som stöttar Lukasjenko?

– Jag tror att de riktiga hårda anhängarna är en ganska liten grupp. Den består av personer som inte är särskilt välutbildade och som tror på statens propaganda, säger Jan.

– Sedan finns det en större grupp med bland annat poliser och åklagare som kanske inte stöttar Lukasjenko så mycket egentligen, men som skulle förlora ekonomiskt om de gjorde motstånd.

Jan blir emotionell när han tänker på protesterna år 2020 och på hur många som då gick ut på gatorna för allra första gången – fredligt. Han trodde inte att regimen skulle svara så hårt som den gjorde.

– Mitt släkte består av många poliser och personer som jobbar inom militären. Till och med de var förskräckta över regimens agerande, säger Jan.