Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Finskan är fortfarande en stötesten för elever i kommuner där svenskan dominerar – i vissa fall sker det ingen språkutveckling alls

Elever i en skolklass sitter och lyssnar på läraren.
Bildtext Kunskaperna i finska varierar stort mellan kommunerna. Det är i sista hand en jämlikhetsfråga säger utvärderingsexpert Carola Åkerlund.
Bild: KATJA KIRCHER/Mostphotos

Kunskaperna i finska är sämst i kommuner med stor svenskspråkig majoritet. Nu vill utbildningsexpert se att man tar till krafttag för att alla elever ska lära sig finska.

Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU:s, nya rapport visar att svenskspråkiga elever i kommuner med en stor svenskspråkig majoritet har en mycket lägre kunskapsnivå i finska än elever i andra kommuner.

Sämst är kunskapsnivån i kommuner där över 80 procent av invånarna är svenskspråkiga.

Utvärderingsexpert Carola Åkerlund säger att det i sig inte är så förvånande, men undersökningen visar också på att en del elevers muntliga och skriftliga kunskaper stampar på stället.

– Det som gjorde oss lite chockerade var att det i vissa fall inte ens fanns någon utveckling. Det är som om eleverna stampat på stället i tre år. Vi försökte ta reda på om det här faktiskt stämmer och hur det är möjligt, säger Åkerlund.

Finskan stampar på stället i tre år

Eleverna kommer inte upp till det mål som läroplanen ställer. I de mest svenskspråkiga kommunerna kan en elev på årskurs 9 en finska som motsvarar målet för en sjätteklassare.

Även tidigare undersökningar har visat på samma fenomen.

– Vi är glada över att vi nu blir hörda och att någon vill ta tag i problemet. För det här är inte jämlikt, säger Åkerlund.

Åkerlund säger att eleverna i svenskspråkiga kommuner inte kan tillämpa den finska de lär sig i skolan på fritiden, eftersom det inte finns utbud av aktiviteter på finska på hemorten.

– Frågan är hur vi kan stöda de här eleverna. Vilka möjligheter finns det att ge dem jämlika möjligheter att utveckla sin finska? För de behöver den i sina fortsatta studier och i sitt arbete, säger Åkerlund.

Handlar det om bristande intresse och attityder, eller enbart om möjligheten att tala finska?

– Vi har funderat på det samma och också frågat eleverna själva. Vi märkte att de elever som i årskurs 6 ansåg att de har nytta av att lära sig finska utvecklats mera än andra sen när det går i årskurs 9.

Carola Åkerlund säger att det, enligt både elever och deras lärare, finns de som inte anser att de behöver lära sig någon finska.

Istället siktar de på att flytta till Sverige eller väljer att satsa på andra främmande språk.

– En elev i en starkt svenskspråkig kommun sa att hen inte använder finska. ”Åker jag till stan så talar jag engelska”, sa eleven, säger Åkerlund.

En kvinna som står och håller i bilder på djur.
Bild: Mikaela Löv / Yle

Lastar inte skolan för de svaga resultaten

Carola Åkerlund lastar inte lärarna för de bristande kunskaperna i finska. Åkerlund säger att lärarna säkert gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever.

Att kunskaperna i finska verkar så svaga i tonåren kan också ha sin förklaring i tonårstiden.

– Tonåren är en känslig tid, det måste vi komma ihåg. Om tonåringar upplever att de inte kan prata finska, då säger de inget heller. Vi har ganska så höga krav på oss själva, säger Åkerlund.

En av de elever som NCU pratade med efterlyste också mera muntliga övningar i finska och att det skulle bli lättare att försöka prata den finska man kan, även om den inte är perfekt.

Sätter du ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt litet barn bredvid varandra så börjar de leka tillsammans säger Åkerlund. Sen blir det värre när vi blir äldre för då vågar vi inte uttrycka oss på det svagare språket säger Åkerlund.

Inte bara skolans problem

Speciellt i en miljö där svenskan är dominerande skulle det vara viktigt att hitta hobbyer och verksamheter där barn och unga kommer i kontakt med finskan anser Åkerlund. I synnerhet redan i småbarnsåldern.

Carola Åkerlund vill inte lägga skulden på skolan.

– Man kan inte förvänta sig att skolan med några veckotimmar finskaundervisning ska få en elev som inte någonsin annars hör eller talar finska att lära sig finska, säger Åkerlund.

Åkerlund säger att det kunde finnas möjlighet att få in mera finska redan i dagis och skolor och öka kontaktytorna mellan finsk- och svenskspråkiga barn redan då.

För en svenskspråkig familj är det viktigt att värna om språk och kultur, i ett land som till största del är finskspråkigt.

Men eftersom finskan är viktig så vore det en god idé att låta barnen komma i kontakt med finskan, till exempel genom att se på barnprogram på finska.

– Om barnen inte lär sig finska stängs de ut från stora delar av arbetsmarknaden, och sen klagar vi på att vi inte får service på svenska eller att det inte finns läkare eller skolpsykologer. Det blir en ond cirkel, säger Åkerlund.

Stärka svenskan genom att prata finska

Nu när undervisning i svenska i finskspråkiga skolor åter debatteras säger Åkerlund att det vore viktigt att minnas att det är precis lika svårt för en svenskspråkig att lära sig finska.

Carola Åkerlund säger att det vore viktigt att få utbildningsministeriet och utbildningsstyrelsen att förstå att det här är ett problem som vi måste lösa.

Lärarna måste också vara med på tåget för att göra lektionerna intressanta och föräldrarna borde utsätta sina barn för finskan och inte förvänta sig att skolan ska göra hela jobbet.

Och om samhället är så svenskspråkigt, vad kan vi då göra för att stöda finskkunskaperna, vilka möjligheter finns det, frågar sig Åkerlund.

Man kan inte stärka det svenska genom att avstå från finskan säger Åkerlund.

Genom att lära oss finska stärker vi det svenska i Finland, anser Åkerlund, då kan vi lättare komma med i samhällsbygget och påverka utvecklingen.

Om vi stänger in oss i en bubbla blir bubblan bara trängre.

– Skolan kan inte göra underverk, det här är ett samhälleligt problem. Alla borde ha den inställningen att nu fabian ska vi se till att barnen lär sig finska, säger Carola Åkerlund.