Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Italienarna har valt en ytterhögerregering – favorittippade Giorgia Meloni vann med god marginal

Uppdaterad 26.09.2022 08:05.

Italien får en nationalistisk ytterhögerregering ledd av Giorgia Meloni och hennes nationalistiska parti Italiens bröder med rötter i postfascismen.

Melonis parti får runt 25 procent av rösterna, vilket är fler än något annat enskilt parti. Det står klart efter de preliminära resultaten på söndagskvällen.

– Italien har valt oss och vi kommer inte att svika, säger Giorgia Meloni.

Hon kommer nu bilda regering tillsammans med de andra partierna i ytterhögerkoaltionen: Matteo Salvinis främlingsfientliga parti Lega och Silvio Berlusconis liberalkonservativa Forza Italia.

Femstjärnerörelsen dyker – ytterhögern ser ut att få majoritet på många håll

Det största oppositionspartiet till vänster blev det socialdemokratiska Demokratiska partiet lett av den tidigare premiärministern Enrico Letta.

Antietablissemangspartiet Femstjärnerörelsen (M5S) som fick flest röster av alla partier i förra valet 2018 och nu leds av den före detta premiärministern Giuseppe Conte dök, trots en stark valspurt, från 30 till runt 15 procent.

Giuseppe Conte gör en rolig min och pekar mot sidan medan han sätter in ett papper i en låda.
Bildtext Det gick mycket sämre för Giuseppe Conte och hans parti i det här valet. När han röstade var han glad och lyckligt ovetande över att stödet för Femstjärnerörelsen skulle dyka.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Som det ser ut nu lyckades partierna i ytterhögeralliansen få egen majoritet i deputeradekammaren, underhuset i det tvådelade italienska parlamentet. De får troligtvis majoritet också i senaten.

Nytt för i år är att antalet platser i deputeradekammaren kraftigt har reducerats från 630 till 400 platser. I senaten, överhuset, har antalet platser dragits ned från 315 till 200.

Många osäkra väljare – endast 65 procent röstade

Många väljare var osäkra in i det sista. Närmare 40 procent hade veckan innan valet, enligt opinionsundersökningarna, ännu inte bestämt sig för vem de skulle rösta på.

2,6 miljoner unga italienare röstade för första gången. 4,7 miljoner italienare bosatta utomlands deltog i årets val, vilket är den högsta siffran i Europa.

En kvinna stämplar en valsedel.
Bildtext Valdeltagandet landar på 65 procent. Betydligt färre röstade nu jämfört med valet år 2018.
Bild: Riccardo Fabi/NurPhoto/Shutterstock/All Over Press

Valdeltagandet blev lågt. Av de 51 miljoner röstberättigade italienarna röstade runt 65 procent. Samma siffra i parlamentsvalet 2018 var 73 procent. Det ser ut att ha varit det lägsta valdeltagandet sedan 1948 då landet fick ett parlamentariskt styrelseskick.

Allra lägst var valdeltagandet i södra Italien, där fattigdomen och arbetslösheten är mer utbredd än i övriga landet. I och med det här valet fördjupas klyftan mellan norr och söder.

Regeringsförhandlingarna kan bli svåra

Ordinarie parlamentsval skulle egentligen ha hållits först nästa år, men det utlystes nyval efter att stödet för Mario Draghis regeringskoalition bröt samman.

Nu väntar en tid av regeringsförhandlingar. Och det kan bli svåra sådana. En ny regering kan inte förväntas vara på plats förrän tidigast i slutet av oktober.

Draghi kommer dock leda en övergångsregering tills den nya regeringen är på plats.

Det är många frågor som brådskar – inte minst gas- och energikrisen, tidsfrister i hanteringen av det rekordstora EU-pandemistödet och Ukrainakriget.

Dessutom är reformutrymmet mycket begränsat, eftersom landet är i ekonomisk kris och redan har en av de största statsskulderna i EU. Det är högst osäkert hur den nya regeringen ska klara att leverera sina vallöften.

Mario Draghi står vid ett talarpodium och pratar.
Bildtext Nuvarande premiärminister Mario Draghi kommer leda en övergångsregering fram till att Italien har en ny regering.
Bild: Giuseppe Nicoloro/Shutterstock/All Over Press

Högerkoalitionen inte så enad

Det har också blivit tydligt att högerkoalitionen inte är så enad som den utgett sig för att vara under valrörelsen. Framför allt finns det skillnader i synen på kriget i Ukraina, relationen till Ryssland och sanktionerna samt den ekonomiska krisen.

Salvini vill se ett snabbt krispaket till företag och medborgare i Italien. För att kunna få igenom ett sådant behövs ytterligare skuldbörda läggas på landet. Salvini är också kritisk mot sanktionerna mot Ryssland medan Meloni har hållit en lägre profil och menar att det inte är rätt läge för Italien att bli isolerade i Europa.

Fyra italienska politiker står på scen och håller i varandras händer och ler.
Bildtext Högerkoalitionen må se väldigt enad ut, men den är inte så enad som det ser ut.
Bild: AOP

Berlusconi har svårt att helt döma ut sin vän Putin trots kriget i Ukraina. Nyligen trasslade han in sig i förklaringar till varför Putin tvingades attackera Ukraina, vilket väckte starka reaktioner.

Valresultatet visar ett tredelat land. Delat mellan anhängarna till nationalismen och den ytterhögerregering som nu får förtroende att leda landet, de som fruktar vad denna regering kan komma att leda landet i för riktning och de som helt enkelt vänt politiken ryggen.