Etniska minoriteter används som rysk kanonmat i Ukraina – kom till Mongoliet uppmanar Mongoliets ex-president
Över 10 procent av Rysslands stupade kommer från delrepublikerna Burjatien och Dagestan trots att de utgör endast 3 procent av befolkningen.
Tuva, Kalmuckien, Dagestan, Burjatien, Jakutsk – missnöjet med mobiliseringen i Ryssland har varit allra störst i avlägsna delrepubliker som enligt samstämmiga rapporter har tvingats leverera oproportionellt många rekryter sett till deras folkmängd.
En betydande andel av de ryska soldater som stupat i Ukraina har också tillhört olika minoritetsfolk, vilket enligt kritiker avspeglar hur den ryska ledningen betraktar etniska minoriteter som kanonmat.
De etniska minoriteterna har lidit allra mest ända sedan början av kriget
Det understryks av att rekryterna oftast kommer från små byar eller städer i den ryska periferin och inte från storstäder som Moskva eller Sankt Petersburg.
Demonstrationer mot mobiliseringen har ofta letts av mödrar och kvinnor som motsätter sig att deras söner och män kommenderas ut i krig.
– Våra barn är inte gödslingsmedel. Inget krig! Skanderade muslimska kvinnor i delrepubliken Dagestan under veckoslutet, enligt den oberoende medieorganisationen Mediazona.
Liknande bilder av protester mot kriget har under de senaste dagarna fyllt sociala medier både i och utanför Ryssland.
Protesterna har ofta riktats mot myndigheternas sätt att strunta i de förmodade reglerna för uppbådet, då till exempel studenter och äldre män har tvångsrekryterats efter den mobiliseringsorder som president Vladimir Putin utfärdade för drygt en vecka sedan.
Det faktum att den ryska armén värvar oproportionellt många soldater från fattiga landsbygdsområden som ofta domineras av minoriteter är sannerligen inget nytt för så har man gjort i årtionden.
Han var redan död
Delrepubliken Burjatien som ligger i södra Sibirien invid Mongoliet är ett exempel på hur många män som har fått inkallelseorder oberoende av ålder, militär bakgrund eller eventuella hälsobesvär, enligt lokala vittnesmål och till och med officiella uttalanden.
Alexander Bezdorosjni fick en inkallelseorder dagen efter Putins mobiliseringstal. Problemet var att den 40-årige Bezdorosjni hade avlidit 2020 i sviterna av corona på ett sjukhus i Burjatiens huvudstad Ulan-Ude.
Systern Natalija Semjonova säger sig vara sårad över att staten uppmärksammade hennes bror först då han var död.
– Han var rörelsehindrad och hade aldrig varit i armén, säger Semjonova.
Protesterna mot den kaotiska mobiliseringen blev så högljudda att Burjatiens guvernör Alexei Tsydanov var tvungen att klargöra att de som inte hade tjänstgjort i armén inte heller behövde delta i kriget trots att en del av dem fått en inkallelseorder.
– 70 personer som har fått en inkallelseorder har sänts hem, försäkrade guvernören på fredag samtidigt som han uppmanade värvade att framföra sina klagomål om misstag har begåtts.
”Inget partiellt med mobiliseringen i Burjatien”
– Upp till 5 000 män i Burjatien fick sin inkallelsorder under mobiliseringens första dag, säger Alexandra Garmazhapova som leder medborgarorganisationen Fria Burjatiens Stiftelse. Hennes organisation erbjuder bland annat juridisk hjälp åt dem som mobiliseras.
– De tar allihopa. Det är inget som är partiellt med mobiliseringen i Burjatien, klagar Garmazhapova.
Hon berättar att många fick sin inkallelseorder mitt i natten då polisen knackade på.
Den oberoende nyhetssajten Ludi Bajkal uppskattar att upp till 7 000 män kommer att kallas in i Burjatien som har knappt en miljon invånare.
Reuter har talat med en invånare i byn Orongoi som sade att 107 män redan hade inkallats från byn som har 1700 invånare.
Alexandra Garmazhapova säger att det är ett uppenbart politiskt beslut som lokala myndigheter har fattat för att behaga Kreml.
– Det federala centret vill inte röra Sankt Petersburg eller Moskva eftersom det då kan stöta på protester från Kreml.
Kom till Mongoliet!
Mongoliets ex-president Tsachiagijn Elbegdordzj, som numera leder den mongoliska världsfederationen, är en av dem som har fäst uppmärksamhet vid att minoriteter är särskilt utsatta då Ryssland värvar soldater till sitt krig.
– De etniska minoriteterna i Ryssland har ända från början av detta blodiga krig lidit allra mest. Burjater, tuviner, kalmucker - det är de som lider allra mest. Tusentals har dödats medan hundratals saknas. Vi mongoler välkomnar er med öppna armar, försäkrar den förre presidenten.
– Idag flyr ni undan brutalitet, grymhet och sannolik död. I morgon kan ni börja befria era länder, uppmanade Tsachiagijn Elbegdordzj.
– Jag har ett simpelt budskap till president Putin. Sätt stopp för kriget! Ryssland har drunknat i tårar sedan du inledde detta krig, säger den förra mongoliska presidenten och premiärministern.
Hans budskap verkar ha nått många unga män.
Mongoliska myndigheter rapporterar om långa bilköer och tusentals män som har dykt upp vid gränsövergångar mellan Mongoliet och Ryssland.
Unga ryska män har även strömmat till de centralasiatiska länderna Kirgizistan, Uzbekistan och Kazakstan som alla har vägrat att ta del i kriget.
Fängelsestraff för dem som deltar i Rysslands krig
De centralasiatiska länderna Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan oroar sig för sina medborgare som arbetar som gästarbetare i Ryssland.
Ryssland utlovar nu medborgarskap åt centralasiater som låter sig värvas av den ryska armén, men de centralasiatiska länderna varnar för att rekryterna riskerar tio års fängelsestraff om de deltar i ett krig utomlands mot ett land som Ukraina.
Kirgizistan har uppmanat sina medborgare i Ryssland att rapportera om värvningsförsök och den förre premiärministern Feliks Kulov har bett regeringen att hjälpa de 500 000 kirgizer som har ett ryskt pass och som därför riskerar att mobiliseras.
Kirgizistan erkänner inte officiellt dubbelt medborgarskap men i praktiken är det ändå rätt vanligt.
Över 1,5 miljoner gästarbetare som anlände till Ryssland under årets andra kvartal kom från Centralasiens folkrikaste land Uzbekistan, enligt officiell rysk statistik.
Uzbekistans statsåklagare meddelade i fredags att uzbeker som deltar i krig utomlands kan dömas till mellan fem och tio års fängelsestraff.
Ett tecken på att Ryssland försöker värva centralasiater är att bland annat Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin har inrättat ett ”migrationscenter” som ska hjälpa försvarsministeriet i försöken att värva utlänningar som av fri vilja vill ansluta sig till armén.
Migrationsforskaren Yan Matusech tror inte att det stannar vid ”fri vilja” utan att ryska myndigheter försöker tvinga gästarbetare att värva sig.
– Jag oroar mig för att ryska myndigheter med våld försöker tvinga dem som befinner sig i dessa migrationscenter att söka värvning. De kan också hota dem med att de häver deras ryska pass om gästarbetarna inte anmäler sig som frivilliga, befarar Matuchek.
Människorätts- och migrationsaktivisten Valentina Chupik, som har nekats inträde till Ryssland, varnar migranterna i Ryssland för att de snart kan tvingas välja mellan att vara ”kanonmat eller slavar för krigsansträngningar”.
– Kära migranter, som har ryska släktingar eller som dumt nog har skaffat sig ryskt medborgarskap, det är hög tid för er att fly omedelbart!
Källor: Reuters, AFP, RFE, OVD-Info, Tass, The Guardian