Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ålänningar tvingas tala engelska med Sanna Marin – vill nu räta ut fnurrorna med Helsingfors

Uppdaterad 29.09.2022 18:09.
Johan Ehn framför Ålands flagga och konstfoto.
Bildtext Johan Ehn på den nya Ålandsrepresentationen i Helsingfors.
Bild: Bengt Östling / Yle

Nu har Ålands landskapsregering tröttnat på konflikterna med riket om små och stora frågor, framförallt den långsamma hanteringen av den nya självstyrelselagen. Sedan några veckor har Åland ett specialsändebud på plats vid en nyöppnad Ålandsrepresentation.

– Det behöver inte finnas så många konfliktytor mellan Mariehamn och Helsingfors. Men då måste vi börja prata med varandra och inte förbi varandra.

Det säger Johan Ehn som leder Ålandsrepresentationen i Helsingfors. Han tror han ska få kontakt och komma i samspråk med rikets politiker och myndigheter. På svenska.

Ålands förstärkning av kontoret i Helsingfors kommer bara några månader efter att Finlands regering godkände en Ålandsstrategi med krav på koordinering av Ålandsfrågorna i ministerierna och service på svenska.

Ett förslag var också att samtliga ministrar besöker Åland minst en gång under sin ministertid.

På måndagen presenterades den nya representationen på Annegatan i Helsingfors vid en presskonferens.

Ambassadör och tolk

Johan Ehn är tidigare moderat partiordförande, talman i lagtinget och minister i den åländska landskapsregeringen. Den politiska erfarenheten och kontakterna har han. Han anses nu ha en tjänst ”så nära ambassadör som det är möjligt”.

Själv är han försiktig med den titeln.

– Man ska vara lite försiktig med att använda titeln ambassadör. Vi har ingen utrikesförvaltning, den typens tjänstemän finns inte. Men titeln beskriver ganska bra det arbete jag förväntas göra, säger Johan Ehn när han beskriver sitt uppdrag.

Han ska stötta landskapsregeringens ministrar och tjänstemän att få diskussionen om olika frågor att flyta så smidigt som möjligt. Han ska bygga upp ett brett nätverk och vid behov vara budbärare med politisk input från landskapsregeringen till Helsingfors och vice versa.

På sätt och vis tvingas han också i Helsingfors förklara vad den åländska regeringen egentligen vill.

”Lagar måste moderniseras”

Det finns många slags problem att lösa, säger Johan Ehn.

– De uppstår kontinuerligt eftersom vi har det här systemet med självstyre på vissa områden, men andra beslut som tillhör republiken Finlands lagstiftning. Då uppstår kontinuerligt problem. Nu senast i vårdreformen som Finland genomför just nu, eller när Åland gör förändringar i lagstiftningen.

Och så är det självstyrelselagen, som man har försökt förnya i 12 års tid vid det här laget. Som all annan lagstiftning som har ett antal år på nacken behöver den uppdateras, utgående från den verklighet man lever i just nu, förklarar Johan Ehn.

Från åländsk sida har man önskemål om att i högre utsträckning ha ett eget självbestämmande att lösa egna dagliga frågor effektivare än det fungerar idag.

Det är framförallt arbetet med självstyrelselagen som är en besvikelse. Ålänningarna hade hoppats på en ny lag under sitt firande av självstyrelsens 100-årsjubileum.

I stället fick man som gåva av statsrådet en professur i Ålandsjuridik vid Åbo Akademi i tio år.

Självständighet inget krav för tillfället

Tidvis har det i Ålands lagting funnits partier som verkar för åländsk självständighet. Ålands framtid fick i senaste val in en representant i lagtinget, men han hoppade av till Centern. Senare meddelade han att återgår till Ålands framtid, men i praktiken stöder Centern. Andra självständighetspolitiker har hoppat av eller över till andra partier.

I den åländska landskapsregeringen sitter till exempel Harry Jansson, Centern, som vicelantråd. Det är ofta han som får slå näven i bordet och meddela att den finländska regeringen igen har misslyckats med att beakta åländska synpunkter eller kommunicera på svenska.

– Vi har en arbetsfördelning i landskapsregeringen, säger lantrådet Veronica Thörnroos vid en presskonferens på det nya kontoret.

Några politiska meningsskiljaktigheter vill hon inte kommentera.

Johan Ehn ser inga problem. Enligt honom finns det politisk enighet om hur man vill utveckla självstyrelsen.

Nu har man kommit fram till att det inte blir klart under denna mandatperiod, utan bäddar för att det gått bättre i nästa period, för både Finlands riksdag och Ålands lagting som har val på hösten 2023. Den nya självstyrelselagen kan alltså bli klar först efter 2027.

Gnälliga ålänningar som kräver för mycket?

Vilket intryck har då Johan Ehn hunnit få om Ålands rykte på fastlandet, och i maktens korridorer i Helsingfors? Åland har inget dåligt rykte, säger Johan Ehn diplomatiskt.

– Det finns ett genuint intresse för att faktiskt komma bort från att vi alltid möts när det är problem och utmaningar som ska lösas, säger Johan Ehn.

Han vill att riket ska se kontakten med Åland som en möjlighet. När Åland utvecklas borde också Finland kunna känna en stolthet för att Åland och Finland utvecklas.

– När det finns olika syn kan det handla om att vi pratat förbi varandra. Kanske saknas kunskap om den grundläggande orsaken till självstyrelsen och hur den är tänkt att fungera. Ibland förstår vi på Åland inte oss på hur det fungerar i riket, och på rikets sida förstår man inte hur vi har tänkt oss att det ska fungera på Åland.

Ehn efterlyser mer kraft och energi på att få en dialog som fungerar. Han är nöjd med regeringens Ålandsstrategi som presenterades i somras.

Johan Ehn och Maria Lohela, framför åländsk flagga på Ålands museum
Bildtext Också riksdagens talman Maria Lohela, Sannfinländarna, har talat svenska med Johan Ehn. Här på besök i Ålands museum 2016.
Bild: Bengt Östling / Yle

Johan Ehn har inte stött på åsikten att ålänningar kräver för mycket eller alltid säger nej när Helsingfors föreslår någonting.

– Däremot tycks man ibland ha svårt att förstå varför ålänningar behöver ett annat system än i riket. Men en lösning som är bra för flera miljoner människor är kanske inte alltid är lämplig för en liten förvaltning med 30 000 invånare som på Åland. Det handlar oftast om att man inte har kunskap och förståelse för hur de verkliga förhållandena ser ut.

Johan Ehn talar också för fler besök på Åland.

– Varje gång vi har besök till Åland kommer det aha-upplevelser. När man får se det åländska samhället i verkligheten, hur vi jobbar, framförallt vilken effekt självstyrelsen har. När vi kan visa det blir också förståelsen mycket större.

Svenska går bättre än väntat

Kravet att kommunicera på svenska fanns också med i regeringens Ålandsstrategi. Veronica Thörnroos ser en klart nedåtgående trend i svenskakunskaperna bland tjänstemän i Helsingfors. Det är oroande, säger Johan Ehn som ändå tror det ska gå att få statsapparaten att tala svenska.

– Min uppfattning är att det fungerar hyfsat bra att ta sig fram på svenska. Jag förstår en stor del finska. När jag möter människor som tycker deras svenska är dålig säger jag att det är okej att de börjar på finska, så länge jag får tala svenska. Efter en stund börjar de ofta tala svenska. Kunskapen finns där, med det finns en rädsla att klara de svårare diskussionerna.

Johan Ehn nämner sitt möte som lagtingets talman med riksdagen talman Maria Lohela (Sannf) för några år sedan. Hon ansågs känd för att vägra tala svenska. Efter några timmar i Mariehamn förstod vi varandra ganska bra, säger Johan Ehn.

Ålands lantråd Veronika Törnroos
Bildtext Lantrådet Veronica Thörnroos talar engelska med statsminister Sanna Marin.
Bild: Bengt Östling / Yle

Lantrådet Veronica Thörnroos talar till hälften svenska med sin partiordförandekollega Annika Saarikko, Centern. Hon avslöjar däremot att hon numera talar engelska med statsminister Sanna Marin.

– Jag ser inga större problem i det. Man kan inte kräva att statsministern är flerspråkig, det är inte för sina språkmeriter hon är statsminister, säger Thörnroos.

Men hon medger att hon gärna skulle tala svenska med de ledande politikerna, och det lyckas vanligtvis.

Däremot är det mycket viktigt med svenskan i formella situationer, när man vill höra landskapets åsikt, eller informera Åland, tillägger Johan Ehn.

– Då måste det materialet finnas på svenska, annars är vi ju i en betydligt sämre situation i att tillvarata våra intressen.

– Egentligen borde det ju inte vara något problem, för fortsättningsvis är ju Finland ett tvåspråkigt land. Finlands svensk- och tvåspråkiga som vill ta del av beslutsfattande på svenska borde ju få göra det. I förhållande till Åland blir det extra viktigt.

Artikeln korrigerad gällande Ålands Framtid. Partiet fick i senaste val ett mandat i lagtinget.