“Inga ansökningar har inkommit” – stiftelser för synskadade har ett kapital på 70 miljoner euro men synskadade får bara en bråkdel av vinsten

Stiftelser som ska understödja synskadade lyckas med varierande framgång med sitt uppdrag. Svenska Yles granskning visar att stiftelsernas tillgångar ofta är betydligt större än man skulle tro sett till de utdelade bidragen.

Att ha nedsatt syn eller vara blind kan innebära extra kostnader för många. De flesta kostnader hjälper den offentliga sektorn till med, men en del saker är man tvungen att betala för själv. Att vara synskadad innebär också att man inte har samma möjligheter att delta i arbetslivet och tjäna pengar som seende.

Nioåriga ledarhunden Assar studsar ivrigt omkring i Kenneth Ekholms kök i Nickby i Sibbo i ett försök att få ett hum om Yles reporter.

Ekholm säger gärna att Finland och våra nordiska grannar är bäst i världen på att ta hand om synskadade. Samhället bidrar med teknologiska och praktiska hjälpmedel och ansökningarna på Folkpensionsanstalten godkänns oftast.

Förutom ledarhunden har synskadade rätt till den vita käppen, teknologiska hjälpmedel som punktdisplayer, läs-teven och ljudboksläsare. Staten står genom Folkpensionsanstalten FPA för hjälpmedel som används i studier eller arbete, medan kommunerna, och snart välfärdsområdena, står för hjälpmedel för hemmet och fritiden.

Kenneth Ekholm blev blind i tidiga tonåren men det har inte hindrat honom från att arbeta. Han har främst arbetat inom kundtjänst och marknadsföring.

För tillfället är han arbetssökande. Där han är glad för att samhället stödjer synskadade, är han mindre förtjust i arbetsmarknadens syn på synskadade.

– Många av oss med någon som helst funktionsnedsättning är utanför arbetslivet. Många studerar ännu vid sextio års ålder för att ha någonting att göra, andra, som jag, har valt att vara arbetssökande fast man nästan vet att man inte får någonting på grund av fördomar.

Utredningar visar att synskadade i medeltal är fattigare än seende finländare. Det trots att samhället bidrar med en rad hjälpmedel och tjänster, och orsaken stavas arbetsmarknadsdiskriminering.

Är du synskadad och dessutom svenskspråkig borde ändå du ha en god chans att få ekonomisk hjälp. Det finns inte mindre än nio stiftelser som enligt sina stadgar helt eller delvis ska stödja finlandssvenska synskadade och de är inte fattiga.

Ekholm har aldrig sökt om stiftelsebidrag, hans uppfattning är att de är engångsbidrag med specifika ändamål han inte berörs av.

Frågan är då varför stiftelsernas pengar inte når fram.

Svenskspråkiga stiftelser har tillgångar på över 4,5 miljarder, det blir 15 000 euro per finlandssvensk – vem sitter på pengarna och vem får dem?

Svenskspråkiga stiftelser har en förmögenhet på närmare fem miljarder euro. Hälften av dem har Helsingfors som hemort och 2000 personer sitter i deras styrelser – här är de finlandssvenska stiftelserna i ett nötskal.

Pengastinna stiftelser beviljar små bidrag

Svenska Yles granskning av de svenskspråkiga stiftelserna visar att de stiftelser som helt eller delvis ska stödja svenskspråkiga synskadade har ett kapital på över 70 miljoner euro.

2021 genererade deras kapital inkomster på nästan 6,5 miljoner till stiftelserna. Mycket av vinsten stannar kvar i stiftelserna. Efter utbetalda bidrag 2021 hade de här nio stiftelserna tillsammans nästan fyra miljoner euro i vinster kvar att lägga till kapitalet.

En stor del av tillgångarna är bundna till fastigheter, där speciellt en stiftelse är på allas läppar då man talar om de synskadades stiftelser.

Svenska Yle har tidigare rapporterat om oegentligheter och kaos vid Blindgården, en betydande stiftelse för svenskspråkiga synskadade i Finland. Blindgården hade uppenbara problem med att hitta synskadade till sina bostäder, något också Patent och registerstyrelsen PRS anmärkte på.

Arbetet inom Blindgården har fått en nystart i och med ett skifte inom ledarskapet, men vår granskning visar att det inte bara är Blindgården som har haft svårt att hitta synskadade att betala ut bidrag till. Också andra stiftelser verkar bevilja mindre och färre bidrag än vad stadgarna föreskriver.

“Inga ansökningar har inkommit under året”

Ett exempel är Robert Åke Lindroos stiftelse, som enligt sina stadgar ska “bevilja stipendier till svenskspråkiga personer med synnedsättning för utbildning, fortbildning eller studier”. Åren 2020 och 2021 beviljades inga stipendier, eftersom stiftelsen inte mottog några ansökningar.

Robert Åke Lindroos stiftelse SR har inte under år 2021 beviljat bidrag, eftersom inga ansökningar inkommit under året

Utdrag ur stiftelsens verksamhetsberättelse

Enligt stiftelselagen duger det här inte som motivering, en styrelse får inte bli passiv utan styrelsen ska se till att stiftelsens pengar hittar fram. Patent- och registerstyrelsens (PRS) jurist Kati Huovinen tar inte ställning i ett enskilt fall utan kommenterar på ett generellt plan.

– Det här är en motivering som vi ofta får, säger Kati Huovinen, jurist på Patent- och registerstyrelsen PRS.

– Vårt svar är att ansvaret ligger hos styrelsen. Styrelsen ska marknadsföra, annonsera, och kan även ändra sina stadgar för att hitta bidragstagare eller ändra sina stadgar.

Robert Åke Lindroos stiftelses ordförande Gunilla Löfman kan inte säga varför inga ansökningar kommit in.

– Kanske vi borde göra mera reklam… vi har inte riktigt tänkt på saken, säger Löfman.

En annan stiftelse som beviljar bidrag till privatpersoner är Hans Brummers stiftelse. Stiftelsen delade ut stipendier på nästan 14 000 euro år 2021, till 23 mottagare.

Samma år gjorde stiftelsen en vinst på nästan 100 000 euro, och stiftelsen förmögenhet är kring en miljon euro. Till saken hör ändå att vinsten var märkbart större än vanligt de senaste åren.

Båda ovan nämnda stiftelser är typexempel på vad stiftelser för synskadade prioriterar. Båda stiftelserna är inriktade på utbildning, och det är också många andra.

Hans Brummers stiftelse har år 2020 och 2021 beviljat stöd till 15 respektive 20 privatpersoner. Enligt stiftelsens ordförande Pian Wistbacka har det nog kommit in fler ansökningar än så, men bidrag beviljas till dem som uppfyller kriterierna.

Till kriterierna hör studier eller hälsoskäl, och att den sökande behöver ett stipendium på grund av sin ekonomiska situation.

Några procents utdelning i bidrag trots att stadgarna föreskriver mer

Nästan alla åtta stiftelser vars stadgar uttryckligen nämner blinda, nämner utbildning, vård, forskning eller flera av de tre termerna som en förutsättning att få stöd. De flesta stiftelserna ger också sina bidrag genom intresseorganisationer, som till exempel Finlands svenska synskadade, en församling eller Folkhälsan.

Stiftelsernas utdelning är i flera fall liten om man jämför med tillgångar och vinster. Flera stiftelser har tillgångar på flera miljoner euro och vinster på hundratusentals euro, men betalar ut bara några procent av det, som ofta fördelas på flera aktörer.

Ett exempel är Elisabeth Weckmans stiftelse, som förra året gav 10 000 euro till sex olika organisationer, varav en var Finlands svenska synskadade. Samtidigt gjorde stiftelsen en vinst på 773 021 euro och 97 cent – efter utdelning av stöd.

I stiftelsens stadgar är det fastslaget att minst en tredjedel av överskottet ska delas ut i understöd, men ändå stannade bidragssumman alltså på 60 000 euro. Stiftelsens förmögenhet är över 6 miljoner euro.

2020 och 2021 var en berg- och dalbana på börsen

Pekka Talari

Pekka Talari är jurist och sköter de praktiska uppgifterna i stiftelsen. Han påpekar att stiftelsens stadgar säger att det bara är en specifik del av resultatet som ska användas till utdelning av stöd.

Dessutom baserar utdelningen för år 2021 sig enligt Talari på föregående års vinst, och 2020 gick stiftelsen på minus.

Boksluten visar inte hela bilden, men Talari förklarar att den vinsten som utdelningen ska baseras på har varit liten de senaste åren på grund av börskurserna de senaste åren. 2021 års vinst består till stor del av orealiserade värdestegringar, det vill säga en förändring i balansen som inte beror på transaktioner, som enligt stiftelsens stadgar inte kan användas till utdelning av stöd.

– Såklart hoppas alla att stiftelsen ska kunna få realisationsvinster som också kan användas till utdelning, men 2020 och 2021 var en sådan berg- och dalbana på börsen, säger Talari.

Ett annat exempel är Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman, som förvaltar en förmögenhet på 9,6 miljoner euro och som 2021 gjorde en vinst på över 800 000 euro.

Stiftelsen gav bidrag på totalt 131 000 euro till föreningar och privatpersoner. Orsaken till de små bidragen i förhållande till vinsten är igen specifika stadgar.

Enligt PRS kan stiftelser alltså ändå ansöka om att ändra sina stadgar om de har svårt att betala ut pengar till de ändamål som föreskrivs.

I en välskött stiftelse som förvaltas bra är styrelsen medveten om stiftelsens ändamål, och gör även sitt bästa för att förverkliga ändamålet

Katri Huovinen, PRS

Stiftelserna är svåra att hitta

Att till exempel Robert Åke Lindroos stiftelse inte fick in några ansökningar 2021 är inte så svårt att förstå.

Gemensamt för de flesta stiftelserna är att de är svåra att hitta information om. På stipendieportalen Fyrk.fi hittar du inte de allra flesta av dem, och de som annonseras på Finlands svenska synskadades hemsidor är också svåra att hitta.

Sökmotorer som Google är inte heller till mycket hjälp – även om du råkar veta att stiftelserna finns, har de flesta inga hemsidor.

PRS: För små bidrag och regelbunden vinst kan vara problematiskt

På Patent- och registerstyrelsen är juristen Kati Huovinen tydlig med att de här stiftelsernas verksamhet tänjer på flera regler.

– Man ska kunna motivera varför man inte delar ut bidrag. Ofta finns det nog skäl bakom, till exempel om styrelsen är oenig, säger Huovinen.

Huovinen är ändå tydlig med att om en stiftelse som ska dela ut understöd inte gör det, ska motiveringarna vara goda. Hon är inte imponerad av stiftelser som går hundratusentals euro på plus och bara delar ut en liten del av inkomsterna som bidrag.

Stiftelserna ska inte heller kontinuerligt betala ut bidrag bara till en del av de förmånstagare som nämns i stadgarna. Till exempel Lars Lundberg stiftelse har bara betalat ut bidrag till cancerrelaterade ändamål och inte alls till synskadade i Jakobstad, som stadgarna föreskriver.

– Om stadgarna föreskriver att man ska betala ut bidrag till ändamål a, b och c men man bara delar ut till b, då är det ett problem, säger Kati Huovinen på PRS.

– I en välskött stiftelse som förvaltas bra är styrelsen medveten om stiftelsens ändamål, och gör även sitt bästa för att förverkliga ändamålet.

Korrigering 29.9 kl 10: förtydligade Pekka Talaris kommentarer.

5.10 11:00 Meningen ”Patent- och registerstyrelsens (PRS) jurist Kati Huovinen tar inte ställning i ett enskilt fall utan kommenterar endast på ett generellt plan” har kagts till i samband med Kati Huovinens citat