Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vi oroar oss för höga mat- och elpris – men Finland har lindrigare inflation än de flesta andra i EU

Uppdaterad 29.09.2022 05:34.
Illustrativ grafik av Estlands och Finlands inflation sammanställd ovanpå ett foto av en mataffär.
Bild: Aalto Puutio / Yle, kollage: Petter West

Inflationen är häftig i Finland just nu, men ändå lindrigare än i de allra flesta länder i Europa. Också stigande energikostnader drabbar hushållen i Finland lindrigare än i andra länder.

Inflationen i olika EU-länder varierar kraftigt från EU-medlet på omkring 10 procent. I Frankrike ligger inflationen på under 7 procent och i Estland på över 25 procent.

Den största förklaringen är de höga energipriserna som driver inflationen just nu. De började stiga redan med den ökade efterfrågan efter pandemin och läget förvärrades av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Energipriserna påverkar olika länder på olika sätt, förklarar nationalekonom Annika Lindblad på Finlands Bank.

Protester mot höga elräkningar har redan setts i flera länder i Europa. Men hur energipriserna nu drabbar hushåll varierar mycket från land till land.

EU-länderna har valt rätt varierande energilösningar och har också gått in för olika former av energistöd till hushållen. Framför allt har EU-länderna varit beroende av ryska fossila bränslen i väldigt olika grad.

Inflationen var högst i de baltiska länderna

Högt pris på naturgas drabbar inte finska hushåll

Att Finlands inflation är lindrigare än i andra EU-länder syns i flera produktkategorier: priset på varor och tjänster har stigit mindre, och energipriserna likaså.

En orsak är att Finland har haft ett relativt litet beroende av rysk naturgas.

– I Finland används inte naturgasen direkt av hushållen, så gasens vikt i inflationsindexet är noll. Ökningen i gaspriserna påverkar inflationen i Finland bara indirekt, via elpriset, medan det i andra länder påverkar hushållens kostnader direkt, säger Annika Lindblad.

Energipriset har dessutom överlag en mindre vikt i konsumentprisindexet i Finland än i många andra EU-länder. Jämfört med andra kostnader är det en lägre andel av finländarnas utgifter som går till just energi.

Enligt en uppskattning från IMF går ungefär 6 procent av de finska hushållens budget till energi. I Sverige är andelen 9 procent och i Estland 11 procent.

Ökad efterfrågan efter pandemin driver också inflationen

Vilket utgångsläge länderna hade efter pandemin påverkar också. Den ökade efterfrågan efter pandemin orsakar flaskhalsar i produktionskedjor, och i många länder också en ökad efterfrågan på tjänster.

Inflationen påverkas också av vilket utgångsläge länderna hade ekonomiskt före kriget.

– Om man har en högkonjunktur och en starkare tillväxt ökar efterfrågan, och då ökar också priset på varor och tjänster, säger Annika Lindblad.

Inflation som beror på ökad efterfrågan kan centralbankerna försöka stävja via räntehöjningar, vilket både ECB och Sveriges riksbank beslutat om i höst. Men i övrigt är importerad inflation rätt svår för de enskilda länderna att göra något åt. Till exempel är energimarknaden i Europa gemensam.

– Men att vi i Europa lösgör oss från fossila bränslen och från de ryska fossila bränslena samt ökar vår kapacitet att producera el själva hjälper, säger Lindblad.

Något dyrare tjänster i Sverige, klart dyrare mat i Estland

Också jämfört med grannländerna sticker Finland ut. I Sverige ligger inflationen nu på 9 procent vilket är lägre än EU-medeltalet men högre än i Finland.

– Energiinflationen och varupriserna har stigit lika mycket i Finland och Sverige, men tjänstepriserna har stigit mycket i Sverige. Det kan bero på många saker men kanske framför allt på att Sverige var inne i en väldigt stark högkonjunktur, vilket kan ha ökat priset på tjänsterna, säger Lindblad.

I Estland är inflationen högre än i något annat EU-land.

– I Estland är energins och matens del av konsumtionskorgen större än i Finland, så energi- och matpriserna påverkar inflationen där mer. Energipriserna har stigit mycket i Estland och det påverkar också matpriserna. Dessutom återhämtade Estland sig väldigt fort efter pandemin, vilket också har ökat på prisnivån.

Prognosen: Lättar under 2023

Nu väntar förstås alla på att både elpris och inflationen överlag ska avta. Men enligt prognosen från Finlands Bank stiger inflationen ännu några månader.

– Den börjar sakta in nästa år, säger Annika Lindblad.

– Inflationen förväntas ligga på drygt 4 procent nästa år, men sen avta till år 2024. Det här beror på till exempel att energipriserna förväntas sjunka nästa år, eller åtminstone sluta öka. Plus att efterfrågan förväntas minska, vi har en prognos för en lite negativ tillväxt i Finlands BNP nästa år, vilket också leder till att prishöjningen borde dämpas.

Industrihall för plastproduktion.

Fortsatt höga producentpriser försämrar industrins lönsamhet

Industrins producentpriser har stigit med 27 procent.