Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Varför finns det alltid miljarder för nya byggen, medan utbildningen får slåss om sina miljoner? ”Om vi bygger något stort ser vi att vi gjort någonting”

Kronbron över Kronbergsfjärden.
Bildtext Kronbroarna ska kosta sammanlagt 800 miljoner euro.
Bild: © Kruunusillat, Helsingin kaupunki, WSP, Knight Architects

Helsingfors satsar miljarder på nya byggprojekt vars kostnader ofta mångdubblats i slutändan. Samtidigt hotas utbildningssektorn av besparingar år efter år. Vi frågade politiker och invånare om infrastruktur är viktigare än människor.

Kronbroarna ska hjälpa Kronbergsborna att ta sig hem betydligt snabbare, via en spårväg över havet. Då projektplanen gjordes upp år 2016 låg prislappen på drygt 430 miljoner. Bron är fortfarande halvfärdig, men redan nu vet vi att slutpriset sannolikt fördubblats – till 800 miljoner euro.

I huvudstadsregionen är dyra byggprojekt, vars budget växt, snarare regel än undantag. Västmetrons första del till Mattby kostade totalt lite över en miljard euro, och nu har det beräknade slutpriset på förlängningen till Stensvik stigit till samma nivå.

Olympiastadions renovering skulle kosta knappt 200 miljoner, men slutsumman blev nästan 400 miljoner euro.

Olympiastadions torn i Helsingfors.
Bildtext Olympiastadions renovering blev dubbelt dyrare än planerat.
Bild: Hedda Jakobsson / Yle

Även digital infrastruktur är värt pengar: vårdbranschens nya patientdatasystem Apotti kostade kring 800 miljoner euro, och beräknas ha höjt IT-kostnaderna för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt med cirka 50 miljoner per år.

Huvudstadsregionens nya snabbspårväg Spårjokern kommer sammanlagt att kosta drygt 400 miljoner euro.

Samtidigt hotas Helsingfors bildningssektor, som länge varit mitt i en personalkris, av inbesparingar på 17 miljoner i höstens budget. På bordet finns större gruppstorlekar och att minska utbildningsutbudet.

I de senaste årens budgetmanglingar har nedskärningar i utbildningen snarare varit regel än undantag.

Kronbroarna ska alltså kosta omkring 800 miljoner euro. Vi frågade helsingforsare om de tycker att pengarna har använts på rätt sak, eller om staden borde lägga kronbergspengarna på något annat i stället:

Det här vill helsingforsare satsa på i stället för Kronbroarna: "Småbarnspedagogiken är överbelastad" - Spela upp på Arenan

Vi har också frågat fyra partier i Helsingforsfullmäktige om byggnader är viktigare än människor.

”Talas för lite om sociala investeringar”

Ja, säger Mika Ebeling (KD), och säger att det är lätt att förstå.

– Om vi bygger något stort ser vi att vi gjort någonting. Människorna växer upp och går i skola, men hur ser vi att vi investerat i dem?

Ebeling tycker själv att människor är viktigare än byggnader.

Kristillisdemokraattien Mika Ebeling valokuvattiin Helsingin kaupungintalolla helmikuun 2021 alussa.
Bildtext Mika Ebeling (KD) tycker att Helsingfors borde satsa mer på människorna.
Bild: Silja Viitala / Yle

Otso Kivekäs (Gröna) säger att Helsingfors satsar mer på utbildning än på infrastruktur.

– Investeringar gör man en gång. Västmetron blev dyr, men när den är klar behöver den inte byggas igen. På utbildning satsar vi varje år och därför blir det dyrare, säger Kivekäs.

Otso Kivekäs
Bildtext Otso Kivekäs (Gröna) säger att investeringar är engångshändelser, medan utbildningssatsningar är mångåriga projekt.
Bild: Antti Kolppo / Yle

Enligt Mia Haglund (VF) är det inte så svartvitt – också investeringar i infrastruktur är till för människorna.

– Men det talas för lite om sociala investeringar. Stora satsningar på vård och utbildning är viktiga i det långa loppet, man ser resultaten på om kanske 20 år, till skillnad från då man bygger en ny bro. De minskar på sociala problem och ojämlikhet.

Dessutom är det en budgetteknisk fråga, berättar hon.

– Helsingfors budget delas i en investeringsdel och en verksamhetsdel, med två olika potter, säger Haglund.

Leende kvinna i halvbild.
Bildtext Mia Haglund (VF) säger att det pratas för lite om sociala investeringar.
Bild: Catariina Salo

”Miljoninvesterare är inte intresserade av skolbyggnader”

Privat kapital är en viktig aspekt att hålla i minnet, säger Maaret Castrén (Saml).

– Miljoninvesterare är inte intresserade av skolbyggnader. Om vi däremot talar om arenaprojektet Helsinki Garden, så finns det många som vill satsa på det.

– Om vi bygger en skola satsar vi på människor som ska ta hand om samhället i framtiden. Men om vi bygger en arena får vi hela tiden in pengar. Firmor får också nytta av det och då får vi in mer skatter. Det är en helt annan slags investering, säger Castrén.

En spårvagn inne i en depå. Både depån och spårvagnen ser ny ut.
Bildtext Spårjokerns nya depå kostade nästan 70 miljoner euro.
Bild: Roy Mäki-Fränti / Yle

De Grönas Kivekäs säger att ju mera staden investerar, desto mera kan staden satsa.

– När staden investerar i spårtrafik kan vi bygga nya hus vid spåren, som staden får inkomster från. Pengar investerade i spårväg är inte pengar vi inte kan sätta på utbildning, säger han.

– Vi har investerat mycket på skolor och daghem, vi har byggt tusentals dagisplatser. Under de senaste fem åren har staden satsat mer på utbildning än på spårvägar.

Helsingfors investerar i snitt 50 miljoner mer i utbildningen per år

Det är inte lätt att jämföra investeringar i utbildning med satsningar på infrastruktur, eftersom totalpriset på byggprojekt ofta sprids ut över många år. Dessutom pumpar staten, samkommuner, andra kommuner och privat kapital ofta in pengar i projekten.

Helsingfors utbildningskostnader har sedan 2018 legat kring 1200 miljoner euro, ökat stadigt.
Bildtext Helsingfors utbildningskostnader har under de senaste fem åren i snitt legat på 1 250 miljoner euro.

Hur ser Helsingfors satsningar inom utbildningen då ut?

I budgeten för år 2022 beräknade Helsingfors att sektorn för fostran och utbildning skulle kosta staden drygt 1,3 miljarder euro. Av de pengarna ska drygt 400 miljoner euro gå till småbarnsfostran, och knappt 100 miljoner till de svenska tjänsterna.

Prislappen har under de senaste fyra åren ökat med 50 miljoner euro per år i snitt.

Helsingfors har satsat mellan 16-86 miljoner mer euro årligen på utbildningen sedan 2019.

Inte en bra signal att byggets budget får överskridas

Ska stora byggprojekts budgetar få svälla till mångdubbla belopp?

– Man måste hålla sig till budget, där kan vi göra ett bättre jobb. Om entreprenörerna vet att det inte gör något ifall projektet går 50 miljoner över budget, så är det inte en bra signal, säger Castrén.

I upphandlingarna vinner också det lägsta priset.

– Entreprenörerna tävlar inom en hård ram och man vinner med ett hårt pris. Sedan märker de att det inte är möjligt, säger Castrén.

– Vi var emot Kronbroarna, vi tyckte det var för dyrt i början – och nu är det ännu dyrare. Det är svårt att säga vad man ska göra med projektet nu, säger Ebeling.

Diskussion om artikeln