Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Inrikesministern försiktigt positiv till stängsel vid östgränsen

Uppdaterad 27.09.2022 07:58.
Bilar i kö vid rysk-finska gränsen i Vaalimaa. Två kvinnor står utanför en bil, i förgrunden en bom.
Bildtext Trafiken vid östgränsen har ökat sedan Ryssland inledde en partiell mobilisering förra veckan.
Bild: Olivier Morin / Lehtikuva

Idén att börja bygga ett stängsel vid östgränsen får försiktigt stöd av inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna). Åtminstone anser hon att frågan måste diskuteras på allvar.

– Stängslet skulle i så fall byggas vid de delar av gränsen som är relativt lätta att ta sig över men svåra att bevaka, i praktiken till exempel i närheten av gamla vägar, sa Mikkonen i Yles morgonteve på tisdagen.

I bakgrunden finns den ökande trafiken över östgränsen i och med den partiella mobiliseringen förra veckan och en oro för okontrollerad invandring från Ryssland.

Om Ryssland hindrar män i vapenför ålder att lämna landet, befaras det öka antalet försök att ta sig över gränsen olagligt vid gränsavsnitt med mindre övervakning.

I helgen anlände kring 17 000 ryska medborgare till Finland via gränsövergångarna, uppgav Gränsbevakningsväsendet. Drygt 9 000 av dem återvände till Ryssland och en betydande del av de övriga var genomresande.

Samtidigt ansökte 59 ryska medborgare om asyl i Finland förra veckan, enligt Migrationsverket.

Siffran började gå upp efter onsdagen, då Rysslands president Vladimir Putin beordrade en partiell mobilisering.

Stängselfrågan utredd, politiska beslut saknas

Chefen för Gränsbevakningen Pasi Kostamovaara sa i måndagskvällens A-Studio i Yle att det behövs stängsel, övervakningsutrustning och en väg längs gränsen.

Ett sådant fysiskt hinder skulle underlätta gränsbevakningen i nuläget och blir nödvändigt om det uppstår en större flyktingvåg, sa Kostamovaara.

Byggandet av ett stängsel har redan utretts av berörda myndigheter, men politiskt måste frågan analyseras och diskuteras inom regeringen, sa inrikesministern på tisdagsmorgonen.

Striktare visumregler ”inom kort”

Samtidigt väntas konkreta beslut om att skärpa bestämmelserna kring visum för ryska medborgare.

Förra veckan meddelade regeringen att man vill få stopp på rysk nöjesturism till Finland – en fråga som man tidigare hade ansett vara omöjlig att påverka i en rättstat.

Fortfarande anser Finland inte att alla ryssar skulle innebära ett säkerhetshot för landet, men nu hänvisar man till att landets internationella relationer kan ta skada av den finländska visumlinjen.

I morgonteven förklarade inrikesministern den ändrade linjen med att situationen förändrats och förändras hela tiden. Hon undvek ändå frågan om det uttryckligen handlar om Finlands relationer till exempelvis de baltiska länderna – som haft en striktare linje när det gäller de ryska resenärerna.

Mikkonen ville inte heller säga vilka personer som kan undantas från det kommande resestoppet, med hänvisning till att frågan bereds som bäst.

Hon ville heller inte säga när skärpningen kan träda i kraft, men menade att det ska ske ”så fort som möjligt”.

Asylrätt till dem som vägrar armén?

Samtidigt med frågan om visum och stängsel har en diskussion om vem som kan beviljas asyl kommit igång.

Det ryktas att Ryssland inom kort kommer att förbjuda män i vapenför ålder att lämna landet och då är frågan om de som försöker undvika att skickas ut i kriget kunde beviljas asyl.

Inte automatiskt, säger i alla fall experten på internationell rätt, professor emeritus Martti Koskenniemi.

I Yles morgonteve sa han att det inte är självklart att en person har asylrätt bara för att hen inte vill vara en del av sitt lands försvarsmakt.

Men i det här fallet kan man hitta i alla fall två undantag, menade Koskenniemi.

– Om straffet för att vägra militärtjänst är oskäligt eller om personen i fråga befarar att hen tvingas utföra krigsbrott i tjänst kan kriterierna för asylrätt uppfylls, sa Koskenniemi.

I Ryssland har man hotat armévägrarna med tio års fängelsestraff och landets styrkor har utfört krigsförbrytelser av olika slag i Ukraina.

Inrikesminister Mikkonen är inne på samma linje som Koskenniemi – mobiliseringen i Ryssland förändrar i sig inte asylpolitiken i Finland, men i enskilda fall kan den påverka besluten.