Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sara Sundell har postcovid, men nekades specialiserad vård – de bekräftade postcovid-fallen har ökat kraftigt i Finland

Uppdaterad 31.10.2022 09:23.

Det finns bara en klinik som är specialiserad på postcovid i Finland. Samtidigt har de bekräftade postcovid-fallen ökat kraftigt i år. Många får därmed inte den hjälp som de skulle behöva, utan kan själva behöva leta fram information på nätet.

Enligt färsk statistik från Institutet för hälsa och välfärd har 17 100 personer i vårt land fått diagnosen postcovid hittills i år, jämfört med bara 2 800 fall under hela fjolåret.

Experter bedömer dessutom att mörkertalet är stort.

Postcovid, eller long covid som det ofta kallas, är symtom som hänger kvar i mer än tre månader efter att man har haft covid-19, och som ofta gör det tungt att klara av vardagen.

Den stora ökningen i antalet postcovid-fall beror på att de har kunnat diagnostiseras bättre än tidigare på olika håll i landet, och dessutom har coronaviruset spridit sig betydligt mer i år än i fjol, i och med omikronvarianten.

En av dem med postcovid är Helsingforsbon Sara Sundell som insjuknade i covid-19 för fem månader sedan. Hon har behövt ta allt i ett mycket lugnt tempo under de senaste månaderna.

– Det handlar främst om att jag blir trött, efter ganska lite ansträngning. Jag har dålig återhämtning och pulsen stiger också av bara lite ansträngning.

Hon har bland annat det som kallas för hjärndimma.

– Alltså hjärnan orkar inte med mycket. Problemlösning blir jag väldigt trött av, och också av socialt umgänge så blir jag trött, och av ljud, och fart runt. Jag har suttit mycket på landet och har tyckt att det hjälper tillfrisknandet.

Porträtt på Sara Sundell.
Bildtext Sara Sundell har behövt hålla aktiviteter i vardagen på ett minimum under de senaste månaderna. Tröjan hon har på sig har hon nyligen stickat själv, men också det var utmattande för henne.
Bild: Linnea de la Chapelle / Yle

Totalt sett är det många olika symtom hon har drabbats av.

– De kommer och går. Nu den här veckan fick jag till exempel värk i fingrarna på ena handen, så man vet aldrig riktigt vad som kommer.

På grund av allt det här så har Sundell inte kunnat jobba på länge, utan är nu sjukledig. Hon jobbar vanligen som sakkunnig, vilket innebär en hel del tankearbete, och hon försökte sig på att jobba en vecka i juni, men fick då betydligt värre postcovid-symtom igen.

– Så därför måste man verkligen ha tålamod och det har jag inte heller riktigt. Och det har jag fått lära mig, att det går mycket långsamt framåt.

Sundell beskriver det som jobbigt och frustrerande att hälsan har blivit så mycket sämre efter covid-19-infektionen. Vi ska återkomma till henne lite senare i den här nyheten.

Experter uppskattar att ungefär 10–20 procent av de som drabbas av covid-19 får postcovid.

Man vet ännu inte i det här skedet vilka faktorer som ökar den här risken, men de gener man har tros spela en avgörande roll.

Dessutom har forskare kommit fram till att postcovid är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Det är i linje med hur det ofta är när det handlar om autoimmuna sjukdomar, där immunsystemet angriper den egna kroppen.

Forskare inom EU tittar som bäst närmare på vilka som löper störst risk för postcovid. Mer kunskap är alltså att vänta så småningom.

Kliniken som fokuserar på just postcovid-fall

Hélène Virrantaus är avdelningsläkare vid Finlands enda postcovid-klinik, belägen i Mejlans i Helsingfors. Hon är en av tre läkare här, och under det dryga år man har verkat har man hunnit samla ganska så mycket information och erfarenheter kring de här långdragna symtomen som kan uppstå efter att man har haft covid-19.

– Vi ger information om vad som menas med postcovid, om vad som händer i kroppen och vad man själv kan göra för att lindra sina symtom. Och sedan ger vi rehabilitering, hos fysioterapeut, hos psykolog, så har vi grupprehabilitering och så har vi olika online-terapier som man kan delta i.

Porträtt på avdelningsläkaren Hélène Virrantaus vid postcovid-kliniken.
Bildtext Avdelningsläkaren Hélène Virrantaus har jobbat vid postcovid-kliniken i Helsingfors sedan starten för ett drygt år sedan.
Bild: Linnea de la Chapelle / Yle

På kliniken verkar alltså också en sjukskötare, en psykolog, en fysioterapeut och en socialarbetare. Vid behov konsulteras också experter från olika specialiteter.

Virrantaus tillägger att utgående från de typiska postcovid-symtomen – utmattning, hjärtklappning, tarmbesvär, svindel, hjärndimma och så vidare – så verkar det som att det autonoma nervsystemet och immunförsvaret går på övervarv, att där finns en tillfällig funktionsstörning.

Rehabiliteringen går ut på att försöka lugna ned kroppen, att lugna ned nervsystemet, för att lindra de här symtomen.

Alla får inte specialiserad vård

Just nu får postcovid-kliniken ungefär 20 remisser i veckan, och man kan i nuläget ta emot bara 60 procent av dem. Det här antalet är inte stort, när man jämför med det stora antalet konstaterade postcovid-fall hittills i år: drygt 17 100 fall – något som dessutom enligt experter bara är toppen av isberget.

– Patienterna får god vård i primärvården och har klarat av att behandla sig själva rätt bra innan de kommer till oss. Symptomen lättar även spontant i de mildare fallen. Vi vårdar därmed främst de svåraste fallen, kommenterar Virrantaus.

Helsingforsbon Sara Sundell som har postcovid ville få hjälp hos postcovid-kliniken, men hon fick avslag på sin remiss dit. Det beror just på det att kliniken av resursskäl har valt att prioritera de allra mest allvarliga fallen.

Sundell är besviken över det här.

– Så nu skulle det ju vara bra att man skulle få komma till läkare som har kunskap, och också den informationen. Jag känner fortfarande ingen annan som har postcovid. Och man blir ju väldigt ensam. Kan det här nu höra till det? Plötsligt får man liksom tandvärk och tandinflammation och det kommer alla möjliga saker.

Porträtt på en hund som ligger i en korg och vilar.
Bildtext Sara Sundells hund Kongo är 16,5 år gammal och är en glädje i vardagen.
Bild: Linnea de la Chapelle / Yle

Den postcovid-vård hon själv har fått på annat håll inom hälsovården är inte särskilt omfattande.

– Jag har inte fått så mycket vård. Men jag har fått ett bra bemötande. De har tagit mig på allvar, åtminstone nu från och med sommaren. Då tidigare, så gjorde de kanske inte det.

Hon tillägger att läkare i början av sommaren nog undersökte henne ordentligt med blodprov och kardiolog för att kolla att det inte handlade om någon annan sjukdom. Så sådan vård har hon fått, men inte vård för själva postcovid-symtomen.

Enligt experter var det allmänt så att kunskapen om postcovid var dålig ännu tidigt i år, här i Finland. Men kunskapen har stegvis blivit bättre. Det uppger också avdelningsläkaren Hélène Virrantaus vid postcovid-kliniken.

– Jag tycker att det verkar som att kunskapen har ökat i primärhälsovården och jag ser också i de remisser som kommer hit att patienter har fått väldigt bra vård, redan där hos den remitterande läkaren, säger Virrantaus.

”Läkaren googlade information om postcovid”

Den hjälp Sundell fick från vården var främst rådet att ta det lugnt, och att gå på korta promenader enligt det hon orkar med.

På sommaren fick hon så kallade covid-tår, så att några av hennes tår svällde upp och värkte massvis. Då fick hon konkret hjälp för just det, när hon sökte sig till vården på en liten ort där hon råkade befinna sig då.

– De tog mig nog på allvar och uteslöt annat, men de satte och googlade och läste på Ilta-Sanomats webbsidor om de här symtomen.

Hon har ändå nyligen hittat en del grupper på nätet där andra postcovid-drabbade delar med sig av sina erfarenheter och det har hjälpt henne att inse vad allt sjukdomen kan leda till.

Via det har hon också hittat fram till en finskspråkig kurs på nätet som har skapats av föreningen Lunghälsan, om hur man kan bli i bättre skick som postcovid-drabbad.

– Man tycker ju att läkarna skulle kunna kunskap och sådana saker också, och ge tips. Såklart då man är som värst så kan man inte börja med nätkurser. Redan det att komma upp ur sängen kan vara svårt. För mig var det att åka från landet till butiken så utmattande att jag sedan behövde sova i två timmar. Då orkar man inte ta till sig någon kunskap, utan då borde någon annan ge den nog, säger Sundell.

Hon säger också att det skulle vara viktigt att kunna få tillgång till en fysioterapeut, för att trappa upp aktiviteten i vardagen i lämplig takt.

– Och en annan sak är att ha någon att tala med, såsom en psykolog eller någon annan, för den här sjukdomen ställer ju hela livet upp och ned.

Vården ska ses över ganska snart

Risto O. Roine är neurologiprofessor och ordförande i en expertgrupp som på uppdrag av staten för tillfället funderar på hur postcovid-patienter borde vårdas i Finland i framtiden. Han är tydlig med att det skulle behövas fler kliniker som är specialiserade på just att vårda postcovid-patienter.

I Sverige finns det till exempel mer än 20 sådana kliniker, medan det i Finland alltså bara finns en enda – i Helsingfors.

Arbetsgruppen ska vara klar med sitt arbete i slutet av året, men Roine har redan en uppfattning om hur det borde fungera i framtiden.

– Min personliga uppfattning är att det behövs specialiserade enheter på alla välfärdsområden, och dessutom måste vården vara graderad på ett sådant sätt så att majoriteten av patienterna behandlas inom primärvården och företagshälsovården, och inte inom den specialiserade vården. Det här på grund av det stora antalet postcovid-patienter, påpekar han.

Porträtt på Risto O. Roine.
Bildtext Neurologiprofessor Risto O. Roine påpekar att kunskapen om postcovid har blivit betydligt bättre på senare tid, men många läkare var länge dåligt informerade, säger han.
Bild: Åbo universitetscentralsjukhus

Han tillägger att de svåraste fallen som kräver omfattande multiprofessionell och multidisciplinär expertis borde vara koncentrerad till de specialiserade enheterna på centralsjukhusen.

Sundell har behövt minska på sportandet

Sara Sundell har tidigare varit en mycket aktiv person, med mer energi än de flesta. Men också idrottandet har nu varit på paus.

Hennes främsta sport var SUP eller paddelsurfing, alltså att paddla stående. Dessutom spelade hon fotboll och joggade.

– Jag var på en 10 kilometers löptur dagen innan jag blev sjuk. Och nu när jag har postcovid har jag bara behövt gå en kilometer för att bli betydligt tröttare i benen än efter den löpturen.

Trots att hon nu inte kan röra på sig så mycket i vardagen så behöver hon ändå ta pauser på flera timmar åt gången, till exempel efter en kort promenad.

En kvinna är ute och går med sin hund i en park.
Bildtext Sara Sundell promenerar här i en park i Helsingfors.
Bild: Linnea de la Chapelle / Yle

Det går framåt

På sistone har det ändå börjat gå lite bättre för Sundell. Hon har orkat promenera lite längre sträckor än för några veckor sedan. Och hon har också kunnat pröva på att paddla stående igen, men mycket långsamt, och bara korta sträckor.

– Så det är en rehabilitering. Man måste tänka att man börjar från noll och kommer långsamt vidare. Jag har inte fått någon som har sagt vad jag ska göra. Men jag har min pulsmätare på och tittar på återhämtning och på hur hög pulsen är.

Hon gör också regelbundet olika avslappningsövningar för att få ned pulsen, eftersom postcovid gör att den är hög.

Sundell ser ganska så ljust på framtiden nu.

– Det här är ju ändå en sjukdom som de flesta blir friska från. Så nu hoppas jag på att så småningom kunna börja jobba, åtminstone på deltid först. Men nu tror jag på det att jag snart kan börja lite jobba och också öka lite på aktiviteter.

Porträtt på Sara Sundell som har postcovid.
Bildtext Sara Sundell ser nu med tillförsikt på framtiden.
Bild: Linnea de la Chapelle / Yle

Konkret erfarenhet av postcovid-patienter i flera länder har visat att de flesta blir friska eller nästan friska, men att det kan ta lång tid – till exempel flera månader eller mer.

Vetenskapliga studier har ändå visat att ju längre tid symtomen håller i sig, desto sämre är prognosen för att man ska återhämta sig helt. Bara få av de som har haft symtom i ett år eller mer blir helt friska.

Samtidigt måste hon hela tiden vara beredd på att sjukdomen kan bli värre igen, med nya bakslag.

– Jag vet att andra i min omgivning planerar saker och sådant. Jag försöker bara planera på lång sikt, men inte tänka att om en månad är jag helt frisk. För det kan nog ta tid.

En person som har haft postcovid kan också insjukna i postcovid på nytt, efter att han eller hon har smittats av coronaviruset igen. Det bekräftar neurologiprofessorn Risto O. Roine.

Det här innebär att postcovid kommer att förbli ett stort samhällsproblem i framtiden.

– Man kan ha en viss benägenhet för att insjukna i postcovid. Kommer det en gång så kan det lätt också komma igen efter framtida covid-19-infektioner, påpekar Roine.

Han tillägger att postcovid i medeltal är lika allvarligt följande gång man får sjukdomen.

– Det är till exempel inte mildare då. Däremot tror jag personligen att man kan förbättra prognosen för den enskila patienten genom att man snabbt och effektivt ingriper med behandling och rehabilitering, säger han.

Diskussion om artikeln