Småbönders tog vindkraften i egna händer – målet är en vindkraftpark som gynnar byn

Det vanliga är att bolag tar kontakt med markägare för att sondera möjligheterna till vindkraft. Men i Småbönders i Kronoby valde bybor och markägare att själva ta initiativet och nu är målet sju-åtta möllor söder om byn.

Det började med att skogsvägarna på ett område skulle grundförbättras. På vägmötet insåg man att det kommer att bli rätt så dyrt.

– Så vi började fundera om man kunde få någon annan att stå för kostnaderna. Om man skulle kontakta något vindkraftsbolag som var intresserad av området, säger Terjärvbon och markägaren Mårten Byskata.

Och det var många bolag som visade intresse. Markägarna valde en arbetsgrupp som fick i uppdrag att förhandla fram gynnsamma avtal.

I somras fick markägarna välja det avtal de tyckte var bäst. Nu har 99 procent av markägarna gett klartecken för vindkraft.

Redan nu går också en högspänningsledning precis intill platsen där mölllorna ska stå. Så att få elen distribuerad ska inte vara något problem, enligt markägaren André Forsström.

Fick ni ett bra avtal då?

– Vi är nöjda, vi tror att det är rätt tidpunkt att konkurrensutsätta. Elpriset är skyhögt och det behövs mer vindkraft. Men i något skede blir det mindre attraktivt för vi kan inte ha bara vindkraft heller, säger Forsström.

Ska komma hela byn till godo

Totalt är det mer än 50 markägare, av dem bor drygt 60 procent i Småbönders. Mårten Byskata poängterar att inkomsterna från eventuella möllor kommer till hela byn, i form av en bygdepeng som finns med i avtalet och som till exempel kan gå till föreningar.

– Det beror på hur många möllor det blir, men vi talar om tusentals euro per år. Så det är en betydande summa, säger markägaren och Småböndersbon Lars Vistbacka.

Vistbacka är också den som kommer att bo närmast möllorna. Han har besökt flera vindkraftparker och pratat med folk som bor intill möllor.

– Så jag är inte rädd för möllorna, om man kan bo intill dem på andra ställen så går det också i Småbönders. Alla kommer att stirra på dem då de byggs men vi bli vana med tiden.

Byskata poängterar för sin del att landskapet runtomkring oss hela tiden förändras.

– Det byggs vattentorn, höghus och vägar. De här kanske är exceptionella för de är höga och kommer att synas långt. Men ögat vänjer sig. Vi har telemaster och ingen reagerar längre på dem när man ser dem.

En kämparby som vill se framåt

Enligt Vistbacka och Byskata har byborna överlag varit ganska positiva, nyfikna eller neutrala till vindkraftprojektet.

– Vi är kända för god talkoanda och jag tror vi är en sådan där kämparby. Vi vill se framåt, att det ska gå bra och vi vill jobba för bättre tider. Och det här projektet är en del av det, säger Vistbacka.

Men de som inte äger mark och därför inte heller tjänar på möllorna, vad tycker de?

– Det är kanske inte alla så nöjda men jag tror att en stor del i alla fall är neutrala, och tänker att det kan komma annat till byn med det här.

Enligt markägaren André Forsström, som liksom Byskata och Vistbacka, var med och förhandlade fram avtalet har målet hela tiden varit att informera invånarna så mycket som möjligt.

– Hela tiden tänkte vi att vi ska vara så öppna som möjligt, det kan inte vara negativt att hela tiden berätta så mycket man vet åt bybor och markägare.

Forsström bor själv i Nedervetil så han kommer inte att se möllorna som planeras i Småbönders.

– Men det planeras projekt närmare mig också så det kan hända att jag kommer att se något av dem. Men jag tror ögat blir vant. Sedan är det upp till var och en om man tycker om det eller inte och det går inte att påverka folks åsikt om det.

Men avfallet som kommer efteråt och sådant då?

– Det är stål och betong. Stål står sig väl alltid som skrotpris. Så det är inga problem att slippa. Då är det betongen som säkert blir täckt med jord sedan.

Planläggningen av området inleds i höst och tidigast 2024 räknar man med att det ska finnas resultat från utredningarna.

Ger inkomst till kommunen motsvarande flera lärarlöner

Markägarna talar ogärna om exakta siffror i avtalet. Men det handlar ändå om betydande summor, säger de.

– Med fastighetsskatten kommunen får kan de säkert anställa 2-4 barnträdgårdslärare eller lärare i framtiden, säger Byskata.

Men i tider av energikris, är det verkligen en lösning att bygga ut massa vindkraft?

– Det är en relativt miljövänlig kraft. Men det finns tidpunkter då det inte blåser, så det måste finnas produktion som backar upp då det är vindstilla. Men politiken i Finland går ut på att allt mer ska gå på el, så då behövs det el, säger Forsström.

Men att spara el då?

– Det är bra om man kan spara. Men hur många av oss är villiga att sänka temperaturen inomhus i vinter? Det ser vi om några månader, säger Byskata.