Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Regnskogens förmåga att lagra kol kan minska i takt med klimatförändringen

Sademetsässä kuhisee.
Bild: Juha Laaksonen / Yle

Äldre träd i regnskogar har svårt att kyla ner sig när temperaturen stiger. Det här kan leda till att regnskogen lagrar mindre mängd kol i framtiden.

Situationen i regnskogarna är ständigt aktuellt eftersom de lagrar mängder av kol. Det beräknas att enbart träden i de tropiska regnskogarna lagrar 250 miljarder ton kol.

Ett stort hot mot denna kolsänka är avverkningen av skog. Mellan augusti 2020 och juli 2021 förstördes över 13 000 kvadratkilometer regnskog. Kolsänkan i Amazonas bedöms bli en kolkälla redan år 2035. Sett till hela världens regnskogar kan vändpunkten infalla kring år 2060.

Problemet om Amazonas blir en kolkälla är att mängden koldioxid i atomsfären ökar vilket i sin tur leder till att växthuseffekten blir starkare och värmer klimatet.

En stor del av den regnskog som avverkas ligger i de brasilianska delarna av Amazonas. Brasiliens miljörörelse har anklagat regeringen för att den är medveten om situationen, och även Climate Observatory anklagar regeringen för att ha hemlighållit skövlingssiffrorna.

Ett till orosmoment kopplat till klimatförändringen och regnskogen handlar om att vissa arter som är viktiga kolkällor hotas när temperaturen stiger, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. Enligt studien kan klimatförändringen bidra till att regnskogen lagrar mindre mängder kol i framtiden.

Träd i gammal skog mest utsatt

Orsaken till att regnskogens förmåga att lagra kol kan minska i takt med klimatförändringarna är att fotosyntesen i bladen fungerar sämre vid högre temperaturer samt att trädens kylsystem slås ut vid torka.

Papegojor i regnskogen.
Bild: Dmitry Rukhlenko

En del trädarter kan hantera stigande värme genom att suga upp stora mängder vatten till bladen och därefter transpirera genom porer. De träd som har den här förmågan är främst snabbväxande träd som tidigt etablerar sig när regnskogar växer upp. Bladen på de träd som bildar lövtaket i gammal skog har en sämre förmåga att kyla ner sig genom transpiration.

– Tropikerna har inte upplevt istider och har därmed haft relativt stabilt klimat historiskt sett. I och med klimatförändringarna har det börjat bli varmare och då har vi sett att vissa trädarter har en ökad dödlighet, men vi har inte riktigt vetat varför, säger avhandlingens skribent Maria Wittemann.

Pionjärarter och klimaxarter

Wittemann har studerat ett flertal olika trädarter som grovt kan delas in i två grupper. Den första gruppen är pionjärarterna som tidigt etablerar sig i en ny regnskog. Den andra gruppen är klimaxarter som växer långsammare men blir större och har därmed en större långsiktig kolsänka.

Det är just pionjärarterna som kan hålla nere temperaturen i bladen genom transpiration medan klimaxarterna har svårare att kyla ner sig eftersom de inte öppnar sina porer lika mycket.

– Det var stora temperaturskillnader i bladen. Det kunde skilja 10 grader mellan klimaxarter och pionjärarter som växte på samma ställe. Klimaxarterna hade svårare att klara av onormalt höga temperaturer. De träden hade en större dödlighet, säger Wittemann.

Pionjärarternas transpiration via bladen kräver mycket vatten. Under en torrare period lade forskarna märke till att de var mer sårbara för värmen och även fällde sina blad. Klimaxarterna som inte gjorde av med lika mycket vatten klarade torkan bättre.

– Våra resultat visar att fotosyntesen i träden blir nedsatt när temperaturen stiger i bladen, främst hos klimaxarterna. Proteiner och membran slutar att fungera och till slut dör träden för att de inte kan ta upp tillräckligt med koldioxid ur luften. Det påverkar hela ekosystemet, säger Wittemann.

Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien

Samarbete mellan Göteborgs universitet och University of Rwanda

Forskningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och University of Rwanda, bedrivs i höglänta skogar i Rwanda. Förutom att träd har studerats i Rwanda har frön planteras i klimatkammare. Klimatkammare användes för att studera utvecklingen i olika temperaturer.

– Det finns inte så mycket regnskog kvar i landet och när de ska plantera nya träd vill de veta vilka inhemska arter som kan överleva i ett varmare klimat, säger Maria Wittemann.