Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Få ukrainare väljer svenska som integrationsspråk i huvudstadsregionen – en grupp småbarnspedagoger ändå snart klara för svenska daghem

Ida Stolt-Haglund
Bildtext Ida Stolt-Haglund berättar att inga ukrainska barn har börjat i de svenska skolorna i Esbo i år.
Bild: Erik Sandström / Yle

En intensivkurs i svenska för ukrainska pedagoger är tänkt att lätta på personalbristen inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen. Många yrken kräver ändå kunskaper i finska.

Nästa 40 000 ukrainare har sökt tillfälligt skydd i Finland och en stor del av dem befinner sig i huvudstadsregionen eller förväntas flytta till regionen inom ett år. Enligt experter, som deltog i De finlandssvenska integrationsdagarna i början av veckan, är det få av dem som väljer att integrera sig på svenska.

– Visst har det kommit en hel del ukrainare till Esbo, men vi har inga ukrainska elever i de svenska skolorna. De har alla gått till de finska skolorna, säger Ida Stolt-Haglund som är utvecklingschef inom Esbos svenska bildningstjänster.

En motsvarande trend ser man överlag i skolorna i Esbo då det gäller elever med utländsk bakgrund. Omkring 3 procent av eleverna i de svenska skolorna har ett annat modersmål än svenska eller finska, medan siffran kan vara 25–30 procent i de finska skolorna, enligt Stolt-Haglund.

– Vi har ändå väldigt många elever som är tvåspråkiga så vi har lång erfarenhet av att jobba språkmedvetet.

Stolt-Haglund säger att många av barnen som integreras på svenska har någon slags koppling till svenska eller något annat nordiskt land. Eller till exempel någon som har integrerats på svenska i Österbotten.

Hon tycker ändå att alternativet att välja integration på svenska kunde lyftas fram i högre grad.

– Vi borde alla ta ett ansvar för att alla inte automatiskt tänker att det är den finska vägen man ska ta, säger Stolt-Haglund.

”Sticker inte under stol med att finska behövs”

Eva Persson, kommunikatör vid Luckan Integration, berättar att de som väljer svenska ofta har en annorlunda bakgrund än de som väljer finska i huvudstadsregionen. Enligt henne handlar det ofta om högutbildade personer.

– Man kan integreras på svenska av många anledningar. Till exempel om man kommer från Norge eller Danmark och redan kan språket. Eller om man kan något av de germanska språken och försökt på finska, men märker att det inte funkar, säger Persson.

Eva Persson sitter vid bord
Bildtext Eva Persson säger att en stor del av de som väljer att integrera sig på svenska är högutbildade.
Bild: Erik Sandström / Yle

Men det går ändå inte att klara sig på bara svenska, enligt Persson.

– Jag kommer själv från Skåne och jag har också lärt mig finska. Du klarar dig inte utan det och det är ingenting vi sticker under stolen med.

Myndigheterna ser integration ur ekonomiskt perspektiv

En person som är arbetslös har rätt till integrationstjänster. När man får jobb anses man vara integrerad, berättar Alexandr Foy som är flerspråkig handledare vid Helsingfors stad. Synen på integration är alltså i första hand ekonomisk, och för en stor del av jobben är det en fördel att kunna finska.

– Det är enklare att lära sig svenska än finska, särskilt för dem som kan engelska eller tyska. Det finns jättemånga språk som är lättare än finska, säger Foy.

Alexandr Foy
Bildtext Alexandr Foy säger att det är viktigare att lära sig finska för många yrken.
Bild: Erik Sandström / Yle

I vissa yrken klarar man sig på bara svenska. Foy nämner vård och utbildning som exempel på branscher där det går att jobba på svenska, men finskan kan öppna klart fler dörrar.

– Det är viktigt att beakta individens drömmar och mål då man bjuder människor till integration på svenska.

Finns det alls några fördelar med att välja svenska som integrationsspråk?

– Ja det tror jag. Jag kom själv till Finland för nästan tio år sedan och valde svenska som integrationsspråk. Jag tycker att finlandssvensk kultur är jätterolig, upplevelserik och kulturellt rik med fina traditioner. Man hör till en inkluderande gemenskap och kan känna sig lite speciellt. Så för de människor som tycker om att känna sig lite speciella och inte vara som alla andra så kan det ge en särskild upplevelse, säger Foy.

Ukrainska pedagoger på svenska daghem

Alexandr Foy berättar också att han har tagit initiativ till en intensivkurs i svenska för ukrainska pedagoger. Kursen har pågått i en månad och nästa vecka kan deltagarna börja en praktik två dagar i veckan vid sidan om språkstudierna.

– På våren märkte jag att det finns jättemånga kunniga människor med pedagogisk bakgrund som har kommit till Finland. Inom mitt yrke har jag samtidigt sett att det råder personalbrist inom småbarnspedagogiken, berättar Foy.

– De lär sig svenska fem timmar om dagen, fem dagar i veckan. Så det är mycket intensivt.

Det är redan två av kursens studerande som har fått jobb. En av dem hade studerat språket redan i Ukraina, medan den andra började lära sig svenska på våren.

– Snart har vi 14 småbarnspedagoger till som kan förebygga personalbristen som vi hoppas att inte blir lika akut, säger Alexandr Foy.