Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Många lärare är osäkra på hur de ska tala om klimatet med eleverna: ”Det är viktigt att vara lyhörd för de ungas oro”

Uppdaterad 28.09.2022 10:00.
Ett plakat där det står Rädda vår framtid.
Bildtext Många ungdomar oroar sig för framtiden och klimatet.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Många unga i Finland är oroade inför framtiden och klimatet, men det är endast endast ett fåtal som känner en direkt klimatångest.

Det visar en undersökning som Skärgårdshavets UNESCO biosfärområde gjort tillsammans med psykologistuderande vid Åbo Akademi. Nästan 500 unga från gymnasier och yrkesskolor svarade på enkäten. Eleverna fyllde i enkäten på lektionstid.

– I den här undersökningen valde vi att skilja på oro och ångest. Ångest klassas mer som en klinisk diagnos och vi talar hellre om klimatoro eller miljökänslor, säger Erika Silventoinen, som jobbar med pedagogiska projekt för biosfärområdet.

Många ungdömar känner en viss oro över framtiden, skolan, sina egna studier och betyg. Klimatförändringen orsakar också oro, men direkt klimatångest förekommer sällan.

– Ungdomarna var mest oroliga för djur och natur, sin egen familj och människor i fattigare länder. Vi fann också att kvinnor är mer oroliga för klimatet än män, säger Silventoinen.

Lärarna tycker inte att de vet tillräckligt om ämnet och är oroliga att de förorsakar ångest istället för att förebygga det

― Erika Silventoinen, projektledare på biosfärområdet

Svårt att tala om klimatförändringen

Undersökningen visade att de unga i första hand får information om klimatförändringen via sociala medier och skolan.

Samtidigt tycker många lärare att det är utmanande att tala om klimatförändringen med unga. Ett problem är också att det finns ganska lite material om klimatförändringen på svenska i Finland.

Därför ville biosfärområdet ordna en föreläsning med fokus på just de här frågorna.

– Lärarna känner sig osäkra på att tala med ungdomarna om klimatförändringen för att de inte tycker att de vet tillräckligt om ämnet och är oroliga att de förorsakar ångest istället för att förebygga det. Vi vill ge dem verktyg för att ta upp det här, säger Silventoinen.

Silventoinen, som själv har jobbat som lärare och med unga i många år, ser det som viktigt att ha en öppen diskussion.

– Det är viktigt att vara lyhörd för ungdomarnas idéer, funderingar och oro och diskutera tillsammans med dem. Läraren behöver inte komma med lösningar själv, utan lösningarna kan komma från ungdomarna. Vår uppgift är att visa att det finns hopp och en framtid.

Två mörkhåriga leenden kvinnor med träd i bakgrunden.
Bildtext Katja Bonnevier och Erika Silventoinen ser det som viktigt att barn redan som små får en relation till sin omgivning, så att de vill jobba för att bevara den.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Hållbarhetstänk redan i småbarnspedagogiken

Skärgårdshavets biosfärområde inrättades år 1994 och består av Skärgårdshavets nationalpark och de åboländska skärgårdsområden som tillhör Pargas stad och Kimitoöns kommun, det vill säga kommundelarna Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i sin helhet, och delar av Pargas, Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito.

Biosfärområdets koordinator Katja Bonnevier säger att biosfärområdet gärna fokuserar på olika samarbetsprojekt för en hållbar framtid. En viktig del av arbetet är att involvera invånarna och det arbetet börjar redan då barnen är små.

– Alla barn ska ha en relation till sin närmiljö. Har man det, så har man också ett större intresse och mera handlingskraft för att göra en skillnad för sin egen närmiljö. Vi har arbetat mycket kring de här frågorna från småbarnspedagogiken till ung vuxen, säger Bonnevier.

Inom småbarnspedagogiken har biosfärområdet i samarbete med Pargas stad redan länge haft i bruk konceptet Gäddan och gänget. På Skärgårdscentret Korpoström får barn och unga bekanta sig med Skärgårdshavet och dess djur i Knattelabbet och sedan början av 2020 finns även projektet Biosfärakademin som riktar sig till ungdomar och unga vuxna.

– Vi har till exempel försökt starta upp ett ungdomsråd, så att de unga som vill vara med och påverka får en chans att göra det, säger Bonnevier.

Biosfärområdet håller även som bäst på att utveckla en hållbarhetsstig som baserar sig på skolornas läroplan, tillsammans med Pargas stad och andra samarbetspartners.

– Inom hållbarhetsstigen plockar vi ut de saker ur läroplanen som redan finns, men visualiserar dem både för läraren och för eleven, säger Silventoinen.

Wilma Johansson, Meya Walldén och Nellie Walldén tittar på olika vattendjur som de fångat med håvar och satt i ett akvarium på klipporna.
Bildtext På Knattelabbet har barn och unga under flera somrar kunnat bekanta sig med skärgårdshavet och dess små invånare.
Bild: Linus Hoffman/Yle

Många unga i Finland är oroade inför framtiden och klimatet

12:51

Diskussion om artikeln