Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

”Finskan är fortfarande vårt svåraste ämne” – Pedersöre skolor jobbar för en mera kommunikativ finskundervisning

Uppdaterad 28.09.2022 07:37.
En kvinna som står framför en anslagstavla.
Bildtext Rektor Monica Käcko säger att Pedersöre jobbar aktivt med att förbättra undervisningen i finska. Man har kommit en bra bit, men arbetet fortsätter.
Bild: Mikaela Löv / Yle

Pedersöre lägger tyngdpunkten på att eleverna ska våga tala finska. Men att lära sig finska är en utmaning i en nästan helt svenskspråkig miljö.

Monica Käcko är rektor i Forsby skolan i Pedersöre och hon undervisar i finska. Pedersöre är en av kommunerna där majoriteten av befolkningen är svenskspråkig.

Det är i de här kommunerna som eleverna har sämst kunskaperna i finska visar den undersökning som Nationella centret för utbildningsutvärdering gjort.

Monica Käcko säger att finskan fortfarande är det svåraste ämnet för hennes elever, och de hör inte så mycket finska utanför skolan.

– Det gäller att motivera eleverna så att de vill lära sig. Jag vet att kunskaperna är svaga och i en svenskspråkig miljö hänger det långt på skolan, säger Monica Käcko.

Mera kommunikation i undervisningen

Monica Käcko säger att undervisningen i finska utvecklats mycket under senare år och i dag ligger tyngdpunkten på kommunikation.

Käcko sitter också med i den arbetsgrupp som grundades för tio år sen för att utveckla kommunens finskundervisning.

– Vår första målsättning var att få in mera kommunikation i skolan. Vi började med att se över vår lokala undervisningsplan och satte in konkreta mål för vad eleverna ska lära sig, säger Käcko.

Målen är så konkreta att de innefattar vilka ord och uttryck som eleverna ska lära sig och vilka frågor de ska kunna svara på, även om man inte helt kan lämna bort grammatiken.

Men tyngdpunkten ligger på att våga prata. När eleverna börjar läsa finska i årskurs tre bryr man sig till exempel inte alls om stavfel.

I dag finns det också muntliga prov, allt hänger inte på att man kan stava rätt. Det är också mera rättvist för de elever som kan tala finska eller de som är svagare i rättstavning säger Käcko.

Elever som klär på sig ytterkläder i en korridor.
Bildtext Eleverna i Forsby skola är inte blyga för att tala finska. Men det kan vara svårare i högstadiet säger rektor Monica Käcko.
Bild: Mikaela Löv / Yle

Bättre resultat för tre år sedan

Monica Käcko säger att Pedersöreleverna visade framfötterna i muntlig kommunikation i NCU:s undervisning för tre år sen. Då klarade de sig bättre än många elever i mera tvåspråkiga kommuner.

När samma elever utvärderades i år så hade utvecklingen stannat av.

– Vi har haft en pandemi här emellan och det har gjort det svårare att träna de muntliga färdigheterna. Jag vet inte om det är orsaken till de sämre resultaten, men det kan vara en bidragande faktor, säger Käcko.

Hur känns det som finsklärare när undersökningen visar på sådana resultat? Hur motiverar du dig själv och dina elever?

– Det är bara att fortsätta. Vi uppmuntrar och motiverar våra elever och försöker samarbeta med hemmen och uppmanar föräldrarna att se på finska program och uppmuntra till aktiviteter på finska. Finskan har gått bakåt, men det har också de flesta övriga ämnen gjort under de senaste åren, säger Käcko. Men visst är det en stor skillnad med finskan här än på många andra ställen, säger Käcko.

Eleverna mera blyga i tonåren

Att vissa elevers kunskaper egentligen stampat på stället mellan årskurs fem och nio tror Käcko också kan bero på att eleverna blir mera blyga i de högre årskurserna.

– I lågstadiet är de mera frimodiga. I högstadiet händer det mycket, inte minst med hormoner och nya bekantskaper, och de blir kanske mera blyga med att göra bort sig, säger Käcko.

I Forsby skola bryr sig varken lärare eller elever i om det går lite fel.

Monica Käcko har hört sina elever säga ”minä olen auto” hur många gånger som helst, trots att man präntat in skillnaden på minä olen och minulla on.

– Nästa dag är det ändå minä olen auto. Då brukar jag tänka att nå, vi provar igen nästa lektion. Men just när de säger det så går jag inte in och korrigerar, utan jag försöker tänka att huvudsaken är att de pratar, säger Käcko.

En gammal skolbyggnad i trä.
Bildtext Forsby skola ligger i naturskön omgivning men så mycket finska hör man inte på orten.
Bild: Mikaela Löv / Yle

Finskan är en jämställdhetsfråga

Utvärderingsexpert Carola Åkerlund på Nationella centret för utbildningsutvärdering säger att elevernas svaga finska är en jämställdhets fråga. Den som inte lär sig finska har svårare att ta sig fram inom utbildning och jobb.

Det var också orsaken till att Pedersöre grundade en arbetsgrupp för att förbättra elevernas kunskaper i finska.

– Vi märkte att kunskaperna i finska blev sämre och vi oroade oss för att våra studerande hamnar i en sämre sits. Därför ville vi höja nivån på vår undervisning, säger Käcko.

Käcko säger att man kommit en bit på väg, men det finns fortfarande mycket att förbättra. Främst vad det gäller det kommunikativa.

Två gånger om året får eleverna till exempel delta i en så kallad kieliseikkailu-dag. I höst är det sexorna som åker till vildmarkscentret i Lappfors för att under en hel dag enbart kommunicera på finska.

Men jag kan väl inte föra mitt barn till din skola och tro att det blir tvåspråkigt med två timmar finskundervisning i veckan?

– Nej, och det är inte vår målsättning heller. Vårt mål är att de ska känna att de vågar, det är när de börjar använda finskan som de blir bättre. Vill man att ens barn ska bli tvåspråkigt är det språkbad som gäller, säger Käcko.

Bättre attityd till att lära sig finska

Moncia Käcko säger att lärarna både uppmuntrar och är tacksamma för allt det som föräldrarna gör för att barnet ska exponeras för finska språket.

– Motsatsen är att föräldern säger att ”hedee finsk va noo svår he”, det lärde jag mig aldrig. Då har vi redan en tröskel att ta oss över. Men visst kan man som förälder vara ett föredöme, säger Käcko.

Monica Käcko har vid det här laget hunnit jobba ganska länge inom läraryrket och hon har märkt en förbättrad attityd gentemot finskan.

Förr kunde hon höra elever säga att det inte behöver någon finska, de ska ju flytta till Sverige för att jobba där.

– Det var ganska vanligt förr, men i dag vet de flesta elever att de behöver finskan och de vill lära sig, helst med så liten ansträngning som möjligt. Men för att lära sig finska måste man jobba lite, säger Monica Käcko.