Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Stortingspresidenten kom själv som flykting till Norge – värnar nu om demokratin i Norden

Norska Stortingets talman på besök i Riksdagshuset
Bildtext Norska Stortingets president Masud Gharahkhani använder sin iranska flyktingbakgrund för att tala om frihet och demokrati.
Bild: Bengt Östling / Yle

Håll fast vid demokratin också i svåra tider. Det budskapet kommer från talmannen i det norska stortinget på besök i Helsingfors. Frågan om demokrati och frihet ligger nära hjärtat hos talman Masud Gharahkhani, själv flykting från Iran.

Masud Gharakhani är född i Teheran 1982, tre år efter den iranska revolutionen. Hans familj flydde till Norge. Nu är han det norska Stortingets talman, på norska titulerad president.

Han och de fem övriga norska talmännen har besökt riksdagen i Helsingfors. Energi- och försvarsfrågor hörde till debattämnena, men också tal om behovet att trygga den parlamentariska demokratin. Det är viktigt att bli enig, oavsett politik färg. I Norden är det möjligt, säger Masud Gharahkani.

Han kan jämföra med Iran. Det var ett land som var i blodigt krig och en revolution som många trodde skulle ge dem frihet och demokrati. Men dessvärre var det extremisterna som tog över, konstaterar Gharahkhani.

”Det kunde vara jag på Teherans gator”

– Mina föräldrar tog ett val, att fly och ge trygghet åt mig. Det var en lång besvärlig flykt. Vi kom från miljonstaden Teheran till den lilla staden Skotselv med 600 invånare.

Händelserna i Iran de senaste tiderna går personligen in på Masud Gharahkhani.

– Jag kunde ha varit en av de unga människor som är ute på gatorna i Teheran nu. Om mina föräldrar inte hade tagit valet att fly 1987, så hade jag varit med och kämpat – för den frihet och demokrati jag har lyckan att få i mitt hemland Norge nu.

Norsk flyktingstolthet

Norge och de nordiska länderna är unika för att vi alltid har stått upp för värderingar som frihet och demokrati, yttrandefrihet och pressfrihet. Vi använder vår röst och kämpar för det, inte bara i vårt eget land, utan också internationellt, säger Masud Gharahkhani.

Han är den första utlandsfödda talmannen i det norska parlamentet med flyktingbakgrund och ser på uppdraget med både ödmjukhet och tacksamhet.

– Det berättar något om den norska demokratin. Kommer du till Norge blir du en del av landet och gemenskapen. Också en flykting från ett land i ett krig och extremism och får möjligheter, till och med att bli parlamentets talman.

”Vilken tur vi har som bor i Norge”

Gharahkhanis flyktingbakgrund får honom inte att agera annorlunda som talman.

– Många procedurer där är en del av traditionen och alltid de samma. Men jag har använt min egen bakgrund för att säga att vi inte kan ta frihet och demokrati som självklarheter.

Därför använder Gharahkhani mycket tid för att möta och snacka med unga människor om demokrati.

– Det behövs i en tid med kriget i Ukraina och mycket annat som sker i världen, med demokratier som går bakåt. Jag har fått den här möjligheten och jag använder min bakgrund till att säga att vi har tur som är bosatta i Norge. Men ska vi fortsätta ha demokrati så måste folk delta och inte ta det för givet.

Norska stortingets talman står på talmanspodiet i riksdagshuset i Helsingfors
Bildtext De norska talmännen bekantade sig med Matti Vanhanens talmanspodium – och Wäinö Aaltonens statyer i riksdagshuset.
Bild: Hanne Salonen / Riksdagen

Tack till Norge för Natohjälpen

Den norska talmansdelegationen mötte både de finländska talmännen, försvarsminister Antti Kaikkonen och utskottsordförande från Finlands riksdag.

Diskussionerna kom att handla om det nordiska samarbetets långa traditioner, i framtiden också inom ramen för Nato-samarbetet.

Enligt ett pressmeddelande från riksdagen tackade talman Matti Vanhanen för det norska stödet till Natomedlemskapet. Man diskuterade olika möjligheter för parlamenten att få insyn i Nato-frågor, som annars ligger på regeringens hemliga bord, inte riksdagens.

Den norska talmannen hoppades på ett snabbt medlemskap för Finland och Sverige och var övertygad om att det nordiska samarbetet och säkerheten i Norden nu förstärks då det inte enbart är Norge som är Natos ögon och öron i nord, nu stärks både Nato och säkerhetspolitiken i hela Norden.

”Putinregimen förstör vårt gränssamarbete”

Energipolitik och försvarsfrågor var uppe i de officiella diskussionerna – men i intervjun med Svenska Yle är den norska talmannen försiktig med uttalanden om praktisk norsk politik. Det hör inte till talmannens uppgift att uttala sig om sådant, han är vald med samtliga norska partiers stöd.

Det finns en stor enighet i Europa nu om att finna lösningar. Men vi måste vara försiktiga så att Putin inte splittrar oss, säger Masud Gharahkhani.

Både Norge och Finland har landgräns mot Ryssland, som nu håller på att stängas.

– Vi har en lång historia av gränssamarbete uppe i nord. Det är nog många lokalsamhällen som upplever att saker har ändrat sig på väldigt kort tid. Man har haft folkligt samarbete och handelsförbindelser.

– Det är säkert tufft för många lokalsamhällen att samarbete och kontakter över gränsen mot Ryssland nu bara försvinner eller förbjuds. Men dessvärre är ansvaret för det som sker nu hos Putinregimen, som har gjort det de har gjort. Det får konsekvenser för väldigt många ryssar.

”Välfärdssamhället ger enighet och snabbhet”

Norge och resten av Norden får nu vara stolta över vår demokratiska beslutsprocess som både fungerar och är effektiv när det behövs, både i pandemier och brådskande ärenden kring Ukraina, Det får vi tacka välfärdssamhället och närheten, säger Masud Gharahkhani.

– Det ska vi vara stolta över. Dessvärre ser vi att det i många demokratier är svårt att få beslut, eftersom det är så stark polarisering. Men i Norge har vi varit bra på det – och det är ju viktigt för tilltron till politiker, säger Masud Gharahkhani.

Flyktingbakgrund ger tyngd åt norsk talman

7:37