Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Efter läckorna på Östersjön – nu riktas blickarna mot de viktiga norska gasledningarna: “Det är möjligt att skada våra rör”

norska gasledningar i nordsjön
Bildtext Norge har ungefär 9 000 kilometer gasledning på sin sockel.
Bild: Norsk Petrolium

Det finns ungefär 9 000 kilometer gasledning på norsk sockel. Efter läckorna på Östersjön höjs beredskapen vid norska anläggningar och en expert Svenska Yle pratat med tror att Norge kan ha gett viktig information till Ryssland.

– Det är möjligt att skada våra rör, om det är det som är frågan, säger Alfred Skår Hansen, systemansvarig på Gassco, till NRK.

Eftersom företaget Gassco är ansvarig för att transportera den norska gasen till Europa pressas Alfred Skår Hansen i en debatt att svara på frågan om de norska ledningarna kan vara hotade.

I Norge vänder man nu förståeligt blickarna från Östersjön till Nordsjön där ungefär 9 000 kilometer norska gasledningar ligger utplacerade.

Arbete med den norska gasledningen Baltic Pipe i Danmark. Gasledningen invigdes i tisdags och ska leverera gas från Norge till Polen, via Danmark.

I onsdags meddelade det statliga företaget Equinor att man höjer beredskapen vid företagets gas- och oljeanläggningar. Den norska polisen undersöker för tillfället den ökade drönaraktiviteten i Nordsjön. Enligt tidningsuppgifter kan oidentifierade drönare ha flugit så nära som 50 meter från norska oljeplattformar.

– Norsk gasförsörjning är förmodligen det största och strategiskt viktigaste målet för sabotage i hela Europa just nu, säger överstelöjtnant och forskare vid norska försvarshögskolan, Geir Hågen Karlsen till NRK.

Regeringen säger att situationen är allvarlig, men att det inte föreligger något konkret hot mot norska olje- och gasanläggningar.

– Men vi ska vara vaksamma och inte naiva och ha nära kontakt med våra grannländer. Det är också därför vi höjer beredskapsnivån, säger statsminister Jonas Gahr Støre på en presskonferens.

Norjan työväeänpuolueen johtaja Jonas Gahr Støre kotitalonsa edustalla media haastatteluihin vastaten.
Bildtext Norges statsminister Jonas Gahr Støre ser allvarligt på gasläckorna i Östersjön.
Bild: Terje Bendiksy / EPA

Till Svenska Yle meddelar energiföretaget Equinor att den höjda beredskapen gäller företagets kontor, landanläggningar, försörjningsbaser, helikopterbaser och fartyg.

– Säkerheten för våra anställda och de som jobbar för oss har högsta prioritet, skriver företaget i en kommentar.

Bland de som arbetar på norska olje- och gasanläggningar har orosanmälningarna ökat efter läckaget på Östersjön. Också familjemedlemmar hör av sig och undrar hur säkert det är att arbeta på anläggningarna, skriver Nettavisen.

Norsk gas allt viktigare för Europa – ny gasledning kopplas till misstänkt sabotage

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har den norska gasen blivit allt viktigare och eftertraktad i ett Europa som försöker bli oberoende av rysk gas.

I tisdags, samma dag som läckorna på Nord Stream 1 och 2 uppdagades, invigdes Baltic Pipe som ska forsla gas från Norge, via Danmark, till Polen. Gasledningen ska minska det ryska gasberoendet i Polen.

Den norska gasledningen Baltic Pipe ska gå för full maskin från årsskiftet.

Om det är Ryssland som står bakom Nordstreamläckorna finns det de som kopplar det misstänkta sabotaget till Baltic Pipe.

– Om Ryssland står bakom dem, vilket jag inte kan bekräfta, tror jag inte att det är en slump att det sker samma dag som vi öppnar en ny gasledning från Norge till Polen, säger överstelöjtnant Geir Hågen Karlsen till NRK.

Baltic Pipe korsar de två Nord Stream-ledningarna i Östersjön och Karlsen tror att sabotaget kan vara en rysk signal till EU.

Professor till Svenska Yle: Vi har varit blåögda

Läckaget på Östersjön har lett till en debatt i Norge kring vem som ansvarar för anläggningarnas och ledningarnas säkerhet, samt deras säkerhetspolitiska betydelse.

Enligt Sissel Haugdal Jore, professor i samhällssäkerhet vid Stavanger Universitet, kommer den här debatten för sent.

– Energibranschen har haft mycket fokus på arbetssäkerhet, men det vi ser nu är att branschen också kopplas till säkerhetspolitiska intressen, säger Sissel Haugdal Jore som också är medlem av den norska försvarskommissionen.

Sissel Haugdal Jore tittar in i kameran.
Bildtext Sissel Haugdal Jore är kritisk till den norska debatten om oljenäringens säkerhetspolitiska betydelse.

Hon menar att oljenäringen får en ny betydelse i dagens situation med krig i Europa.

– Industrin får i dag en helt ny betydelse för rikets säkerhet och det blev tydligt i debatten som uppstod efter sabotaget mot rörledningarna i Östersjön, säger Haugdal Jore.

Precis som Finland har Norge lärt sig att samarbeta med sitt grannland Ryssland under en lång period. Men hon anser att man varit blåögd när det kommer till den säkerhetspolitiska aspekten av olje- och gasindustrin.

– Till viss grad har vi varit det, för vi har levt i fred så länge. Vi har varit inställda på handel och samarbete och kanske inte helt förstått den säkerhetspolitiska betydelsen av oljenäringen i landet.

Bubblande gas på stort område i Östersjön, fotograferat från luften.
Bildtext Gasläckorna på Östersjön har förändrat debatten kring gasledningarna i Norge.
Bild: Forsvaret, Danmark

Sissel Haugdal Jore är rädd för att Norge redan nu har gett bort viktig och känslig information om industrin till Ryssland.

– Förutom drönare som har cirkulerat vid våra anläggningar har också ett ryskt forskningsfartyg kört längs vår kust. Vad de har samlat för information vet vi inte, men havsbottnen är säkert kartlagd, inklusive våra rörsystem, säger hon.

Har den säkerhetspolitiska debatten påverkats av läckorna i Östersjön?

– Det är uppenbart att händelsen har skapat en ny förståelse inom branschen. Folk som arbetar offshore är nu oroliga för att de kan bli ett säkerhetspolitiskt mål, så debatten har förändrats rejält bara under de senaste dygnen, säger hon.