Hoppa till huvudinnehåll

Natur

Nu kan du som äger skog kolla effekterna av hur den sköts – skogsräknaren kan komma att ändra sättet att odla skog i hela Finland

Uppdaterad 22.10.2022 10:05.
Puron pohjalle on viskottu isompia kiviä.
Bildtext Olika sätt att sköta skog avspeglas i utsläppen av näringsämnen i vattendrag.
Bild: Tarmo Niemi / Yle

Nu handlar det inte längre bara om åsikter i frågan om hur skog ska skötas. Nu finns fakta att tillgå om alla skogsfastigheter i Finland.

Det gick inte att ta fel på det förväntansfulla sorlet bland publiken i Vetenskapernas hus i Helsingfors. Någonting alla väntat på skulle läggas fram.

Det var dags för föreningen Silva att presentera sin skogsräknare (jatkuvakasvatus.fi/metsalaskuri) som visar vilken inverkan olika sätt att sköta ekonomiskogar har på vattendrag, klimat och skogsägarens plånbok.

Den som skriver in en fastighetsbeteckning för sin (eller kanske grannens) skog får veta hur stor skillnaden i fosfor- och kväveutsläpp blir om man väljer att gallra tillväxten så att alla återstående träd är lika gamla, eller om man strävar efter att ha träd i olika ålder som inte fälls alla på en gång utan i etapper, det som kallas kontinuerlig skogsvård.

Det är ett handfast verktyg för den som överväger att börja sköta sin skog på ett nytt sätt och det kan användas i hela Finland.

Vad betyder det för min plånbok?

Skogsräknaren ger också riktgivande besked om vad skogsägaren kan förtjäna med de två olika metoderna under kommande 50 år. Men den ekonomiska skillnaden mellan de olika sätten att sköta skog är inte stor, förutom i myrskogar där kontinuerlig beståndsvård är lönsammare.

Föreningen Silva har som mål att göra kontinuerlig skogsvård till det dominerande sättet att sköta skogar i Finland.

– Vi vill främja kännedomen om kontinuerlig beståndsvård, användningen och forskningen kring den här metoden, säger Annukka Valkeapää, verksamhetsledare vid Silva ry.

– Det här är det första oberoende mätverktyget som gratis hjälper skogsägaren att avgöra vad olika åtgärder ger för inverkan på vattendrag, klimat och personlig ekonomi och utifrån det ta beslut om sin egen skog.

Ägaren kan själv avgöra effekten på vatten och klimat

Med det här verktyget vill Silva ry visa att den enskilda skogsägaren själv kan påverka miljön och effekten på klimatet. Enligt dem kan kontinuerlig skogsvård vara det lönsammare alternativet på områden där vattendragen påverkas mest.

När skogsägaren får kunskap om effekterna i sin egen skog kan hen också kräva att få välja hur skogen ska behandlas. I princip kan all skog skötas kontinuerligt, men på alla marker är det inte det lönsammare sättet.

Man borde sträva efter att inte använda grävmaskiner i skogen så mycket som vi gör idag, högst för att täppa till diken och återställa våtmarker

― Mika Nieminen

Att påbörja kontinuerlig beståndsvård i ett bestånd betyder i praktiken avverkning enligt höggallringsprincipen, där man avlägsnar större så kallade timmerträd och ger utrymme åt medelstora och mindre träd. Skogen glesas i etapper och ett nytt plantbestånd växer upp för att ersätta de träd som avlägsnats vid avverkningen.

Endast i vissa fall är kalhygge den bästa åtgärden. Det gäller till exempel gammal granskog där plockhuggning eller öppna gläntor kan leda till att många träd blåser omkull.

Annukka Valkeapää berättar att Silva ry ännu har för avsikt att publicera utbildningsmaterial om kontinuerlig skogsvård för yrkesskolor. Det kommer att vara tillgängligt för alla intresserade.

Diken på torvmarker ger bestående utsläpp

Det är Mika Nieminen, ledande forskare vid Naturresursinstitutet och docent på våtmarksekologi vid Helsingfors Universitet, som samlat ihop informationen som skogsräknaren baseras på. Enligt honom har forskarnas uppfattning om skogsbrukets utsläpp ändrats dramatiskt under senare år.

Sahannevan kitukasvuista metsää ja ihmisvoimin tehty oja.
Bildtext Vi är bra på att gräva diken, men inte lika bra på hållbar skogsvård.
Bild: Laura Takala

– Vi har förstått att utdikningens effekter är långvariga eller egentligen bestående. I nästan femtio år har man tänkt att utsläppen av näringsämnen minskar och upphör efter 10 - 20 år. Men nu har man insett att de är bestående, säger Nieminen.

Det betyder att utsläppen i vattendrag är mångdubbelt större än vad man räknade med tidigare. För att minska effekterna av utdikningarna borde skogsmetodena utvecklas.

Sähköllä toimiva kuormatraktori.

Skogen ska räcka till mycket – men det finns ingen gemensam syn på vad som är bra skogsvård

Hur ska vi sköta våra skogar? Ska vi räkna virkeskubik eller naturens mångfald eller går de att kombinera? WWF och skogsbruksutbildning är av olika åsikt.

– Det vi erbjuder är kontinuerlig skogsvård enligt höggallringsprincipen med gläntor och kanthuggning. Då lämnar man man träd som står nära vattendrag kvar. Enligt vår forskning, som till en del inte har publicerats ännu, minskar de negativa effekterna på vattendragen betydligt i jämförelse med kalhyggen och dikningar. säger Nieminen.

Finland har världsrekord i skogsdiken

Inget annat land i världen har dikat sina skogar så mycket som Finland. Vi har en och en halv miljon kilometer diken i våra skogar.

En del av dem är eroderande vilket betyder att det strömmande vattnet hela tiden drar med sig jordmaterial till följande sjösystem. Sådana diken och bäckar finns det i väldiga mängder, enligt Nieminen.

Karta över hur stor andel av marksytan som är dikade kärr, Ojitettujen soiden osuus maapinta-alasta.
Bildtext Kartan visar hur stor andel av markytan som består av dikade kärrmarker. (Laiho ym. 2016)
Bild: Laiho

Många av de här dikena har dessutom grävts för djupt vilket leder till att myrarna och kärren torkar djupare. Det gör att torvens nedbrytning ökar som i sin tur leder till att ännu mera näringsämnen frigörs. Allt det här betyder större utsläpp i vattendrag och atmosfär.

Mera träd är inte lösningen

Att plantera mera träd löser inte frågan eftersom de ytterligare torkar upp myrarna och bidrar med organiskt material som gör vattnen mörkare. I synnerhet gäller det här gran.

– Kontinuerlig skogsvård med varierande struktur där det finns träd av olika ålder är bättre för myrskogar, både med tanke på klimatet och ekonomiskt. Det visar all forskning hittills och det borde uppmuntras, säger Nieminen.

Tre män står invid en hög med gallrade unga stammar.
Bildtext För hård gallring ger en skog där alla träd är lika gamla och fälls samtidigt.
Bild: Elina Niemistö / Yle

Han är kritisk till de planerade skogsvårdsstöden, Metka, som bidrar till att skogen gallras på ett sätt som ger en likåldrig skog.

Bort med grävskoporna

Däremot är han kritisk till vattenskyddsåtgärder som är skadliga för vattendragen, bland dem sedimenteringsbassänger och slamgropar som ibland rentav ökar belastningen.

– Just de åtgärder som använts mest av Skogsstyrelsen ger ganska dåliga resultat. Man borde sträva efter att inte använda grävmaskiner i skogen så mycket som vi gör idag, högst för att täppa till diken och återställa våtmarker, säger Nieminen.