Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Gumbostrands utvecklingsstiftelse ska jobba för byns livskraft – lånade ut nästan alla sina pengar till Gumbohuset

Utsikten från Gumbohuset en vacker septemberkväll, hav, båtar, FBK.s röda torn.
Bildtext Utsikten från Gumbohuset en vacker septemberkväll 2019.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Gumbostrands utvecklingsstiftelse har lånat snart sagt alla sina pengar till Gumbohuset Ab där stiftelsens ordförande är styrelseordförande. Stiftelsen förväntar sig inte pengarna tillbaka.

Det här kom fram i Svenska Yles granskning av svenskspråkiga stiftelser.

Gumbostrands utvecklingsstiftelse har funnits sedan 2011. Dess ändamål är att främja utvecklandet av Gumbostrand i Sibbo som en livskraftig by.

Enligt stadgarna uppfyller stiftelsen sitt ändamål genom att ge bidrag till sådana utvecklingsprojekt som stöder ändamålet samt genom att bedriva informationsverksamhet.

Gumbohuset Ab:s lån på över en halv miljon euro ska betalas tillbaka innan slutet av 2026 men stiftelsen tror inte att den får pengarna. Fordran kvarstår men stiftelsen har skrivit ned lånet helt i sin bokföring för 2020.

Stiftelsen måste nu fundera på hur man ska fortsätta då startkapitalet på 250 000 har krympt till lite på 11 000 euro. Samtidigt gjorde Gumbohuset i fjol en vinst på 22 000 euro.

Stiftelser – så funkar det

Gumbohuset är ett allaktivitetshus och en viktig samlingspunkt för invånarna i Gumbostrand.

I verksamhetsberättelserna för 2020 och 2021 skriver styrelsen att stödet av Gumbohuset Ab är stiftelsens viktigaste sätt att förverkliga sitt ändamål, då huset bedriver aktiv verksamhet som sammanför byborna och stöder utvecklingen av byn.

Stiftelsens ordförande Henrik Therman vill inte ställa upp på en regelrätt intervju men ger en kommentar. Han tycker inte det är något konstigt med saken.

– Gumbohuset har fungerat som en kanal för aktiviteter i byn. Det är ett sätt att kanalisera pengarna för bybornas bästa, säger Therman.

Det är ändå motiverat att fråga om stiftelsen faktiskt kan sätta sin ekonomi på spel för att hjälpa vad som i praktiken är ett företag, särskilt eftersom stiftelsens ordförande också är ordförande i företagets styrelse.

Illustration av pengar som flyter omkring i blåa cirklar

Svenskspråkiga stiftelser har tillgångar på över 4,5 miljarder, det blir 15 000 euro per finlandssvensk – vem sitter på pengarna och vem får dem?

Svenskspråkiga stiftelser har en förmögenhet på närmare fem miljarder euro. Hälften av dem har Helsingfors som hemort och 2000 personer sitter i deras styrelser – här är de finlandssvenska stiftelserna i ett nötskal.

Juristen svarar

Patent- och registerstyrelsen PRS ansvarar för övervakningen av stiftelserna. Stiftelserna ska i all verksamhet iaktta Stiftelselagen och sina egna stadgar. Jurist Kati Huovinen vid PRS kommenterar inte enskilda fall men svarar allmänt på Svenska Yles frågor.

Stiftelser får inte användas för att ge någon i närståendekretsen ekonomisk fördel. Om stiftelsen ger bidrag eller lån till sin närkrets eller anlitar någon familjemedlem eller släkting så ska det rapporteras noggrant i verksamhetsberättelsen.

– Styrelsen måste kunna motivera sådana beslut, att det ligger i stiftelsens bästa. Man måste alltid komma ihåg att när stiftelsen gör transaktioner med närstående så är det ökad försiktighet och ökad omsorg som måste iakttas, säger Huovinen.

Stiftelsen är öppen med ordförandens roll i Gumbohuset Ab och motiverar varför man valt att stödja Gumbohuset.

Gumbohuset i Gumbostrand
Bildtext Gumbohuset i Gumbostrand. Arkivbild.
Bild: Yle/Carmela Walder

Enligt verksamhetsberättelserna för 2020 och 2021 har stiftelsen inte någon som helst form av finansiell verksamhet med närståendekrets som avses i Stiftelselagen.

I Gumbofallet är det stiftelsens ekonomi som hamnar mer i fokus.

Om fullgörandet av ändamålet, alltså att dela ut bidrag, blir omöjligt så kan en stiftelse ansöka om att bli likviderad. Då undersöker PRS om förutsättningarna för försättande i likvidation uppfylls.

Det är alltså tillåtet att förvalta en stiftelse så att pengarna tar slut?

– Absolut inte. En stiftelses medelsförvaltning ska vara planmässig. Ekonomin kan försämras tillfälligt på grund av olika skäl, vilket kan leda till att förutsättningarna att dela ut bidrag blir sämre. Men styrelsen ska hela tiden ligga lite före, och noggrant motivera alla sina beslut.

Kapitalstiftelser ska ge bidrag

Förutom att hålla ekonomin i skick så ska stiftelsen också betala ut pengar varje år, eller så motivera varför man tillfälligt inte gör det. Att man inte hittat någon att betala till räcker inte enligt PRS, det är styrelsens uppgift att hitta bidragstagare.

Enligt verksamhetsberättelsen från 2021 så stödde stiftelsen inte Gumbohuset ifjol och ”andra lämpliga utvecklingsprojekt har inte ansetts vara förhanden varför man nu ser fram mot följande verksamhetsperiod”. Vidare motivering saknas, även om man kanske kan tänka sig att stiftelsen håller hårdare i pengarna när de börjar sina.

Stiftelser som delar ut bidrag kallas kapitalstiftelser. Verksamhetsstiftelser har som syfte att driva någon specifik verksamhet, till exempel ett daghem eller äldreboende.

Styrelsens uppgifter enligt stiftelselagen

Hur framtiden för Gumbostrands utvecklingsstiftelse ser ut vet vi inte. Enligt styrelseordförande Therman är det någonting som styrelsen ska ta ställning till.

Enligt stiftelsens stadgar ska styrelsen ha fyra till sex medlemmar. Efter att en tidigare styrelsemedlem avled i mars 2020 har styrelsemedlemmarna i Gumbostrands utvecklingsstiftelse bara varit tre. I verksamhetsberättelsen för 2021 skriver man att ”den uppstådda lediga styrelseplatsen har inte ännu besatts emedan man nu utvärderar Stiftelsens framtida verksamhetsförutsättningar och sammansättning.”

Styrelsemedlemmarna har inte betalats några arvoden 2020 och 2021.

Känner du till fler intressanta stiftelser att granska? Du kan tipsa oss här.

Diskussion om artikeln