Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vänsterpolitiker: ”Jag är tyvärr van vid att bli utsatt för hatretorik, hot och få hård kritik – också på ett personligt sätt”

Kvinna som sitter i riksdagens café.
Bildtext Veronika Honkasalo från Vänsterförbundet har varit utsatt för riktade attacker flera gånger. – Idén med massattacker är att du ska känna dig osäker, och det är en sorts censur för att du inte ska vara kritisk i din argumentation.
Bild: Malin Wikstrom / Yle

Politikern Veronika Honkasalo har dåliga erfarenheter av det allt hårdare diskussionsklimatet i vårt land. För att förbättra diskussionskulturen strävar kampanjen Bra sagt till att få finländarna att tryggt kunna delta i diskussioner i högre grad.

På fredag och lördag ordnas diskussionsfestivalen Hyvin sanottu – Bra sagt, som Yle är med och ordnar tillsammans med stiftelsen Dialogpaus och Tavastehus stad. Syftet med projektet Bra sagt är att förbättra diskussionsklimatet, så att finländarna ska kunna delta i diskussioner i högre grad, utan risker för trakasserier eller påhopp av olika slag.

En som har personlig erfarenhet av att diskussionsklimatet har blivit sämre är riksdagsledamoten och kommunalpolitikern Veronika Honkasalo från Vänsterförbundet.

– Jag är tyvärr van vid att bli utsatt för ganska mycket hat, och jag har många gånger sagt att en politiker som är vänsterpolitiker, öppen feminist och antirasist är den värsta möjliga kombinationen för många högerpopulistiska politiker.

”En mycket stark genusfråga”

Det finns forskning som visar att speciellt kvinnliga politiker är utsatta för hatretorik i sociala medier, och det är något som Honkasalo också har märkt.

– Det är en mycket stark genusfråga. Om en manlig politiker säger samma sak är feedbacken inte alls densamma. Den är inte sexualiserad på samma sätt, och du får mer stöd av kvinnliga politiker som också har råkat ut för det här.

Det här är också något som kvinnliga riksdagsledamöter talar om i riksdagen.

– Vi talar mycket och ofta om det här. Jag sitter i en jämställdhetskommitté i riksdagen och vi har det här på agendan hela tiden.

”Behöver inte ens vara radikala påståenden”

Det värsta som Veronika Honkasalo har upplevt var riktade trakasserier, det som på finska kallas för ”maalitttaminen”, för några år sedan.

– Det var när jag skrev om Elokapina och deras rätt att demonstrera. Då var feedbacken väldigt grov. Det handlade om direkt våld och fantasier om att skjuta ihjäl människor. Jag har ganska många gånger varit tvungen att kontakta säkerhetsavdelningen här i riksdagen och be dem följa med den feedback som jag får, tyvärr.

Att vara mitt i en riktad attack är påfrestande.

– Det hjälper massor om du får stöd, om det finns människor som skriver att du inte är ensam och du gör ett fint arbete.

Enligt Honkasalo kommer det massiv feedback också på grund av påståenden som inte alls är radikala.

– Ett exempel är när jag tweetade om valresultatet i Sverige och Italien och hänvisade till att jag är chockad över resultatet och det som händer i Europa. Jag skrev att man måste ta hänsyn till den ideologiska kontexten när man analyserar valresultaten och att det handlar om extremhöger. Under den tweeten fick jag 600 kommentarer, det berättar något om vår tid.

”Skulle inte accepteras i någon annan arbetsmiljö”

Det är också viktigt att få stöd från den egna riksdagsgruppen och professionellt stöd, säger Honkasalo.

– Inte skulle vi acceptera att dina kolleger attackerar dig med hjälp av hatretorik på sociala medier i någon annan arbetsmiljö. Det är jätteviktigt att ta det här på allvar.

Har du någon gång varit rädd?

– Det är ganska intressant att många politiker säger att de aldrig är rädda. Men om du får grov och våldsam feedback uppstår situationer när du känner dig rädd, eller när det har hänt förfärliga attacker som exempelvis i Almedalen. Du tänker lätt att de skulle kunna vara möjliga i Finland.

Polisanmälan inte nödvändigtvis en lösning

Honkasalo har gjort polisanmälan några gånger på grund av hot och hatinlägg.

– Det som är problemet med polisanmälan är att det inte nödvändigtvis leder till något. En gång när jag gjorde polisanmälan om hot som var direkt fokuserat på mig, kontaktade polisen mig och sade att det skulle vara lättare om jag gav upp. Det tar så mycket tid att utreda hoten eftersom de kommer från utländska ip-adresser. Det var ganska intressant.

Det går att skapa förändring, bland annat med hjälp av lagstiftning, säger Veronika Honkasalo. Om fler människor talar för mänskliga rättigheter och sexuella minoriteters rättigheter, och om fler vågar vara öppet antirasistika blir det lättare för den enskilda människan. Då behöver samma personer inte bli attackerade hela tiden, säger Honkasalo.

– Jag vet att det här i riksdagen finns många människor och politiker som stödjer mänskliga rättigheter eller exempelvis asylsökandes rättigheter. Men de har valt att inte aktivt främja dem eftersom de vet hurdan feedback det kan komma, och det här är ett stort demokratiproblem.

Bra sagt ska bidra till en bättre samtalskultur

Genom projektet Bra sagt försöker olika aktörer förbättra diskussionsklimatet och diskussionsfestivalen Hyvin sanottu – Bra sagt i Tavastehus är ett led i det arbetet.

Bild av en kvinna som sitter på ett café.
Bildtext På diskussionsfestivalen kommer det också att finnas tvåspråkigt program, bland annat en diskussion där personer med olika språkbakgrund deltar, säger Jonna Similä.
Bild: Malin Wikstrom / Yle

Jonna Similä, är sakkunnig på Dialogpausstiftelsen, och hon säger att det inom projektet Bra sagt har gjorts flera opinionsundersökningar om det finländska diskussionsklimatet.

– Enligt dem tycker hälften av finländarna att diskussionskulturen har blivit sämre. Fyra femtedelar tycker att diskussionen kunde bli mer respekterande och bättre, speciellt i sociala medier. En fjärdedel vågar inte överhuvudtaget delta i offentliga diskussioner längre eftersom de är rädda för andras tankar och åsikter, och är rädda för att bli svartmålade.

Bra sagt-logo på lila botten.

Kampanjen Bra sagt

Artikeln är en del av kampanjen Bra sagt, som är Yles och Dialogpausstiftelsen gemensamma projekt för att förbättra diskussionsklimatet.

Bra sagt diskussionsfestivalen arrangeras för första gången den 30.9 - 1.10.2022 i Tavastehus. Det går att följa med programmet via Yle Arenan och på Yles webbplats.

Utveckla din interaktionsförmåga genom webbsidan Apua vaikeisiin keskusteluihin