Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Röda Korsets bortglömda principer

Asylsökande har hotats med straff om de klagat på verksamheten. Chefen för flyktingförläggningen i Kristinestad har försökt påverka resultat i en personalenkät. För Röda Korsets verksamhetsledare och styrelseordförande är det nya uppgifter.

Uppdaterad 03.10.2022 10:11.

På försommaren publicerar Spotlight en granskning där tidigare personal på Finlands Röda Kors flyktingförläggning i Kristinestad berättar om hot, mobbning och trakasserier på arbetsplatsen.

Flyktingförläggningar ska vara trygga platser för asylsökande. Men efter publiceringen hör flera personer av sig med budskapet: titta närmare på de asylsökandes situation också.

– En del asylsökande straffas om de sagt eller gjort något fel. De asylsökande verkar också bli väldigt olika behandlade. En del får mer, andra får mindre, säger en person som kontaktar oss.

Samma beskrivning ger de tidigare anställda på flyktingförläggningen som vi intervjuat.

Jag har hört så många gånger att kurder är sådana och araber är sådana. Jag vill inte ens säga vilka ord de använt.

― Resul Erdal

Jag minns till exempel en familj, där någon inte hade betett sig bra. Då fick den här familjen, med kort varsel, flytta till en mindre och mer sliten lägenhet.

― Nina Sjölander

Jag vill vara med och bidra till att det får ett slut och en lösning.

― Mats Gädda

Vissa asylsökande favoriserades, konstaterar Resul Erdal som jobbade på flyktingförläggningen till slutet av år 2017. Han sades upp på olaga grunder. Han hörde en del inom personalen tala nedlåtande om asylsökande.

– Jag har hört så många gånger att kurder är sådana och araber är sådana. Jag vill inte ens säga vilka ord de använt.

Enligt Röda Korsets principer ska man behandla andra jämlikt och respektfullt, hur tycker du det stämmer?

– Det stämmer att det ska vara så men det är inte så på den där arbetsplatsen, säger Resul.

Också Mats Gädda, som slutat jobba på flyktingförläggningen vid årsskiftet bekräftar att läget fortfarande är infekterat. Det vet han eftersom han håller nära kontakt med nuvarande personal på förläggningen.

– Jag vill vara med och bidra till att det får ett slut och en lösning.

Straffkultur på förläggningen

Nina Sjölander jobbade på flyktingförläggningen under år 2017 och 2018. Också hon har exempel på att asylsökande inte behandlades rättvist.

– Jag minns till exempel en familj, där någon inte hade betett sig bra. Då fick den här familjen, med kort varsel, flytta till en mindre och mer sliten lägenhet.

Både Nina och familjen såg det här som en bestraffning från ledningens sida.

– Det har gjorts mycket gott på flyktingförläggningen genom åren. Men det verkar finnas en sorts straffkultur som används mot asylsökande som ifrågasätter eller klagar, säger en stödperson som varit aktiv i många år.

Stödpersonen har fått höra från asylsökande, att personal i ledande ställning på flyktingförläggningen sagt att de kan påverka deras asylbeslut, något hen själv bedömer som mycket osakligt.

Flyktingförläggningen ske ge information om asylprocessen, men beslut om asyl tas av Migrationsverket.

Det är i första hand mot chefen för flyktingförläggningen, Annica Janfelt och biträdande chefen Raimo Varpula som kritiken från både de tidigare anställda och de asylsökande riktas. Styrelseordförande Audas-Willman och nytillträdda verksamhetsledaren Frida Nylund har ändå bestämt att det är de som svarar på alla Svenska Yles frågor.

Kort om Röda Korsets flyktingförläggning i Kristinestad

”Fruktansvärda anklagelser”

Ann-Mari Audas-Willman, är bestört över uppgifterna som Svenska Yle framför.

– Det är fruktansvärda anklagelser. Det har inte kommit till min kännedom. Och det är inte mottagningscentralens roll att påverka någons asylprocess. Vi ska stå för service, boende, hälsovård, utbildning men har inget myndighetsansvar.

Audas-Willman säger att hon under sommaren kontaktats av bland annat stödpersoner till asylsökande som berättat om den goda servicen de tillhandahåller.

Vi träffar en ukrainsk kvinna som bor på flyktingförläggningen. Hon och hennes familj har blivit väl mottagna i Kristinestad. Men alla på förläggningen behandlar inte de asylsökande likvärdigt.

– En del i personalen får oss att känna oss som sämre människor. Och asylsökande behandlas inte jämlikt. Vissa får större friheter än andra, säger hon.

Kvinna med glasögon tittar mot, stpr framför brunt skåp.
Bildtext Styrelseordförande Ann-Mari Audas-Willman har aldrig hört om att ledningen gett sken av att de kan påverka asylsökandes asylbeslut.
Bild: Erik Vierkens / Yle

Ann-Mari Audas-Willman, kan klienterna på flyktingförläggningen i Kristinestad lita på all personal, också de som är i chefsposition?

– Det ska de kunna göra, om det är sant det du berättar nu förstår jag att man inte kan göra det. Uppenbarligen har vi problem och vi ska jobba systematiskt för att reda ut och eliminera problemen.

Personalenkät skulle ge goda resultat

Nina Söderlund var med och grundade flyktingförläggningen och jobbade själv där i 10 år, fram till 2019. Hon berättar att det gjordes personalenkäter med jämna mellanrum på arbetsplatsen.

– Någon gång sa chefen till på förhand att om vi vill ha arbetet kvar så ska vi fylla i enkäten bra. Att vi ska tänka på vår arbetsplats.

Svenska Yle har fått se ett meddelande som chefen Annica Janfelt skickat till en av de anställda år 2018.

Messengermeddelande: Vi borde få så bra resultat som möjligt i personalenkäten. Det skulle vara bra om du kunde diskutera med personalen. Det gäller speciellt personerna XX, XX och XX.En negativ enkät drabbar bara dem själva och centralen.
Bildtext Texten i meddelandet har omformulerats för att skydda källan.
Bild: Skärmavbild / Yle

Ann-Mari Audas-Willman, vad tänker du om att chefen uppmanat anställda att svara positivt i personalenkäten?

– Det låter förkastligt om det är på det sättet, meningen är att man ska svara så uppriktigt som möjligt för att de ska vara en grund för att utveckla och förändra.

Om chefen för en arbetsplats ber personalen svara på ett visst sätt i en personalenkät, hur tillförlitlig är den?

– Den är värdelös, dessvärre.

Hur tillförlitlig är en sådan chef?

– Det vill jag akta mig för att säga, det här är en ny uppgift som vi har orsak att titta närmare på.

Samma chefer sitter kvar

Efter Svenska Yles avslöjande sommaren 2022 kör FRK Österbottens svenska distrikt igång ett omfattande utvecklingsarbete. Verksamhetsledare Frida Nylund säger att hon tar påståendena som funnits i offentligheten på stort allvar.

– Därför har vi också utvecklingsarbetet, för att kartlägga situationen såväl i hela arbetsgemenskapen som gällande ledarskapet.

Varför intervjuar vi dig och inte de ansvariga cheferna som har hållit i verksamheten?

– Det ingår i min roll att vara kontakten till media och övriga samhället, både finansiärer och de som beställer vår verksamhet.

Samtidigt kan du kanske inte svara på alla frågorna?

– Det är helt säkert att det finns frågor du skulle vilja ställa som jag ännu inte kan svara på. Men jag har nog satt mig in ganska bra i många, i hela processen under sommaren.

Vi har hört att väldigt lite har förändrats, vi har hört uppgifter om att problemen är kvar.

Ja, nu kan jag ju inte ta helt tydligt ställning till vilka problem du hänvisar till. Alltså jag har som sagt jobbat sedan sommaren, men jag vill ändå lyfta fram den kartläggning vi gör just nu.

Men samma chefer verkar sitta kvar?

– Vi utreder hela ledarskapet i samband med det här.

Kvinna står vid fönster.
Bildtext Verksamhetsledare Frida Nylund vill betona att man jobbar hårt på att kartlägga situationen på flyktingförläggningen.
Bild: Erik Vierkens / Yle

Röda Korsets principer är entydiga vad gäller behandlingen av människor, det vill säga personer ska behandlas respektfullt och jämlikt. Har ni nått upp till det på Kristinestads flyktingförläggning?

- Det är en sak som vi utreder just nu och det är helt klart att alla som arbetar hos oss har ju förbundit sig att följa Röda Korsets verksamhetsprinciper. Om så inte är fallet så är det nånting som bör åtgärdas.

Inget är löst

För Mats Gädda börjar tiden på Röda Korsets flyktingförläggning i Kristinestad redan kännas avlägsen. Han har nytt jobb, men vill ändå berätta om de övertramp han sett.

– För mig känns det som en plikt. Jag vet saker som pågått och de pågår än, de är inte lösta och de som är kvar tvingas leva med det här.

Se programmet på Yle Arenan - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln