Hoppa till huvudinnehåll

Datajournalistik

Många stiftelser är för små – administrativa kostnader kan vara mycket högre än understöden till hjälpbehövande

En man med ljust bakåtkammat hår, svart kavaj och vit skjorta lutar sig mot ett bord med en gammal stor silverfärgad kassaapparat.
Bildtext Advokat Tom Gustafsson sitter med i styrelsen för ett tiotal stiftelser.
Bild: Linus Hoffman / Yle

De olika stiftelserna är jätteviktiga för många finlandssvenskar, eftersom de delar ut livsviktiga bidrag till privatpersoner, föreningar och organisationer.

Men Svenska Yles granskning visar att en del stiftelser bara delar ut en bråkdel av vinsten.

Advokaten Tom Gustafsson på Advokatbyrå Schultz & Köhler i Åbo sitter med i styrelsen för ett tiotal stiftelser med väldigt olika ändamål. Som jurist med stor erfarenhet av stiftelser har han blivit ombedd att sitta med i eller leda stiftelser bland annat för konst, synskadade, rörelsehindrade, djurskydd och personer som idkar merkantila studier.

– Det som tar mest tid är att arbeta fram ett system som är rättvist och så genomskinligt som det kan vara, säger Gustafsson.

Gustafsson har bland annat vänt sig till branschens intresseorganisationer, personalen på Åbo universitetscentralsjukhus, museipersonal eller lärare vid yrkesutbildningar för att få tips på personer som behöver eller som gjort sig förtjänta av bidrag.

Ett annat problem som kom fram i Svenska Yles granskning av stiftelser är att en del helt låtit bli att dela ut stipendier och understöd, eftersom de inte fått in några ansökningar eller inte hittat någon att ge bidrag till.

– Det är klart att styrelsen i en stiftelse måste se till att pengarna går ut. Det är inte meningen att vara en spargris. Gör man det kan stiftelsen till och med förlora sin allmännyttiga status, säger Gustafsson.

Hittade ingen att ge understöd till

Men alla stiftelser fungerar inte enligt den principen. Exempelvis ska Minnesstiftelsen för Rolf och Volf Larsson från Högsåra understödja juridik- eller maskiningenjörsstuderande från skärgården. Både 2020 och 2021 gavs understöd till en juridikstuderande men styrelsen hittade inga maskiningenjörsstuderande. Kvar blev en vinst på 139 236,39 euro.

Enligt stiftelselagen duger det inte som motivering att man inte fått ansökningar eller hittat rätt personer att ge understöd till. En styrelse får inte bli passiv, utan ska se till att stiftelsens pengar hittar fram.

Tre gröna Monopolhus i rad på eurosedlar.
Bildtext Vinster kan inte bara sparas och sparas. Stiftelser ska dela ut bidrag enligt det ändamål de är grundade för.
Bild: All Over Press

– Det här är en motivering som vi ofta får, säger Kati Huovinen, jurist på Patent- och registerstyrelsen PRS. Vårt svar är att ansvaret ligger hos styrelsen. Styrelsen ska marknadsföra, annonsera, och kan även ändra sina stadgar för att hitta bidragstagare eller ändra sina stadgar. Patent- och registerstyrelsens (PRS) jurist Kati Huovinen tar inte ställning i ett enskilt fall utan kommenterar endast på ett generellt plan.

För Tom Gustafsson har det inte varit problem att hitta personer som är berättigade till bidrag av stiftelser. Han nämner som ett exempel understöd till personer med synskada eller funktionsnedsättning.

– Det finns hur många sökande som helst och ansökningarna är direkt deprimerande att läsa. Det gör gott för vem som helst att läsa att någon behöver så och så många euro för en grej som man tycker är en självklarhet att skaffas, säger Gustafsson.

Helt lönlöst att starta stiftelser med för litet kapital

― Tom Gustafsson

Stiftelserna har i tiden grundats av givmilda personer som antingen under sin livstid eller i sitt testamente har önskat grunda en stiftelse. Svenska Yles granskning av de finlandssvenska stiftelserna visar att 27 procent eller 102 stiftelser har till ändamål att dela ut pengar i lokalsamhället, 24 procent ger understöd till kultur och litteratur, 22 procent till vård och omsorg och 17 procent till forskning och vetenskap.

Förvaltningskostnader och arvoden kan ta en stor del av avkastningen

De största stiftelserna har tillgångar på flera hundra miljoner euro, men det finns många små stiftelser.

– Dagens problem har nog varit att det är helt lönlöst att starta stiftelser med för litet kapital, det fungerar helt enkelt inte. Lagen kräver 50 000 euro, men det räcker inte långt, säger Tom Gustafsson.

Enligt Gustafsson kan till och med 500 000 euro vara för lite för att få det att gå runt. En 5 procents avkastning betyder visserligen 25 000 euro på årsnivå, men av det går en stor del till förvaltningskostnader med bokföring, revisorer och Patent- och registerstyrelsens granskningsarvoden, samt till arvoden till styrelsen.

– Det betyder att man inte kan dela ut hela avkastningen, framför allt inte om man vill inflationsskydda kapitalet på något sätt, säger Gustafsson.

En grupp studerande står samlade runt en tutor med en röd skylt i handen.
Bildtext Arkivbild. Många studerande får ekonomisk hjälp genom olika stiftelser.
Bild: Andrea Wiklund/Yle

En del styrelser betalar också ut rätt stora arvoden till sig själva. Syskonen Gullströms Stiftelse på Kimitoön betalade 2020 ut 18 500 euro i stipendier men 17 931,46 i arvoden. Enligt stiftelselagen ska bidragen vara större än arvoden, men man kan undra om den som grundat en stiftelse faktiskt tänkt att styrelsen ska få nästan lika mycket som bidragstagarna.

Hyr många garageplatser i Åbo

I Köpmännen Karl och Lydia Österlunds stiftelse, där Tom Gustafsson är styrelseordförande, har man de senaste åren betalat ut stipendium på endast 1 400 euro till studerande inom den merkantila sektorn, medan styrelsen likaså fått 1 400 euro i arvode. Enligt verksamhetsberättelsen har Tom Gustafsson advokatbyrå haft hand om den löpande administrationen och debiterat stiftelsen 3 224 euro för det. Verksamhetskostnaderna under 2021 var totalt 9 784,30 euro.

– Österlunds stiftelse är en mycket liten stiftelse, men vi har velat behålla fastigheterna. Oberoende av hur liten utdelningen är så är de administrativa kostnaderna vad de är, säger Gustafsson.

Köpmännen Karl och Lydia Österlunds stiftelse i Åbo äger en bostads- och en affärsfastighet, samt två garageplatser. Ordförande Tom Gustafsson hyr själv båda garageplatserna. Han betonar att platserna är uthyrda till gängse värde.

– Jag har nog kollat upp att det inte är något problem. Det enda man förväntade sig var att jag utreder gängse hyresnivå. Nog får jag hyra precis som andra får, säger Gustafsson.

Bilar parkerade i garage
Bildtext Arkivbild. Köpmännen Karl och Lydia Österlunds stiftelse i Åbo äger en bostads- och en affärsfastighet, samt två garageplatser.
Bild: Mikael Crawford/Yle

Tom Gustafsson är ordförande också i styrelsen för Helena Bruuns stiftelse. Hans advokatfirma Advokatbyrå Schultz & Köhler har debiterat stiftelsen för den löpande administrationen, och Gustafsson hyr också den stiftelsens garageplatser.

Enligt stiftelselagen får stiftelsen inte ge någon i närståendekretsen någon ekonomisk fördel. Enligt Tom Gustafsson har det aldrig varit problem att hålla avstånd till släktingar, eftersom man i styrelser arbetar på en professionell basis.

– Brukar man inte säga att släktingar är bäst på foto, säger Gustafsson.

Den här artikeln är en del av Svenska Yles granskning av de svenskspråkiga stiftelserna. Här kan du tipsa om intressanta stiftelser att granska.

5.10 11:00 Meningen ”Patent- och registerstyrelsens (PRS) jurist Kati Huovinen tar inte ställning i ett enskilt fall utan kommenterar endast på ett generellt plan” har kagts till i samband med Kati Huovinens citat

Diskussion om artikeln