Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Söderkulla skolas rektor slår larm: Stora problem med att hitta behörig personal och skolcentret är för litet för alla elever

En stor brun tegelbyggnad vid en skolgård.
Bildtext Söderkulla skola samsas om samma lokaler med fem andra enheter. Det är alltför trångt och dessutom verkar lärare hellre vilja jobba i vanliga klassrum än i öppen läromiljö.
Bild: Yle / Mira Bäck

Söderkulla skola har skriande brist på personal. Rektor Jan-Erik Holmkvist skriver i ett Wilma-meddelande till föräldrarna att han är orolig för hur man ska klara av att garantera elevernas trygghet och fylla läroplanens mål.

– Om vi har bekymmer som behöver delges vårdnadshavarna så är det min uppgift att lyfta katten på bordet och säga som det är. För tillfället har vi otroligt stora bekymmer med att rekrytera personal, dels korttidsvikarier men också behörig lärarpersonal, säger Holmkvist.

Att hitta behöriga lärare är svårt också i andra skolor runtom i landet.

– Men nu känns det som om vi skulle ha drabbats exceptionellt hårt. Vi börjar närma oss en behörighetsgrad bland lärarna på 50 procent och i en skola är det katastrof om det inte finns behörig personal, det är helt klart.

Holmkvist är tacksam för vikarierna och säger att de gör ett gott jobb.

– Men i dagens skolvärld behöver man en utbildning för jobbet. Det är en planerad verksamhet som bygger på en pedagogisk idé och då kräver det utbildning för att fixa jobbet bra. Det går att ha inhoppare kortare tider, men att hela tiden ha någon rekrytering på gång sätter sina spår.

En man i collegetröja står ute på en skolgård.
Bildtext Jan-Erik Holmkvist. Arkivbild från hösten 2020 då skolan just flyttat in i skolkomplexet.
Bild: Yle / Mira Bäck

Han beskriver läget som otroligt belastande för de behöriga lärarna.

Skolan har lyckats hitta vikarier de flesta dagarna och ingen elevgrupp har blivit helt utan lärare.

– I de flesta årskullarna har vi sammansatta klasser. Om vi kör med tre grupper i trean-fyran har vi emellanåt varit tvungna att köra med två grupper. Då är det två lärare som delar på eleverna i trean-fyran.

Någon vuxen har alltså alltid funnits med eleverna, men i vissa fall kan grupperna bli stora.

– Våra lokaler är inte de mest ändamålsenliga för alltför stora grupper. Det är helt klart att det blir en viss oro och det blir oöverkomligt betungande för personalen som ska ta hand om det, säger Holmkvist.

Roten till det onda

Tidigare hade Söderkulla skola aldrig bekymmer med att rekrytera personal. När skolan fanns i de gamla lokalerna på Lärdomsvägen hade den en bättre behörighetsgrad än medeltalet i Sibbo eller södra Finland överlag.

– Många år körde vi med en 100 procents behörighetsgrad bland personalen, säger Holmkvist.

2012 upptäcktes inomhusluftproblem i Söderkulla skolas gamla lokaler och 2020 flyttade skolan och förskolan in i det nya stora skolcentret som man nu delar med Sipoonlahden koulu, språkbadsundervisningen vid Leppätien koulu och förskolorna som hör ihop med dessa.

Det är frågan om en tillfällig lösning tills kommunen bygger ett nytt eget skolhus för Söderkulla skola.

– När det blev beslut på att vi skulle byta adress och flytta in i campuset på Söderkulla skolväg tappade vi en del av lärarna, nästan hälften lämnade huset i det skedet, säger Holmkvist.

Det här är tredje skolåret på campuset och för varje år har det blivit svårare att rekrytera lärare. Från att vara en traditionell byskola flyttade man in i ett massivt komplex med öppna lärmiljöer, något som verkar skrämma lärare.

– Det är nog min tolkning att om lärarna har möjlighet att välja en skola med traditionella lokaler så väljer de det framöver att komma till oss. De flesta som har gått en lärarutbildning har inte fått en modell för hur man bedriver undervisning i sådana här lokaler, säger Holmkvist.

Att undervisa i öppen lärmiljö bygger på ett annat pedagogiskt upplägg än i ett traditionellt klassrum. Det kräver ganska mycket nytänkande av personalen för att få det att fungera.

Elever lyssnar på en lärare. De sitter på en soffa och på golvet.
Bildtext I den öppna lärmiljön kan eleverna emellanåt samlas och emellanåt jobba för sig själva. Arkivbild.
Bild: Jan-Erik Holmkvist

Jan-Erik Holmkvist påpekar också att flytten gick så pass snabbt att skolan bara hade ett halvt år på sig att förbereda övergången till öppna lärmiljöer, jämfört med finska skolan som hade nästan fem år på sig.

Att bygga upp en helt ny verksamhetskultur tar tid vilket man också räknat med, men enligt Holmkvist börjar man nu gå bakåt i utvecklingen eftersom vardagen helt enkelt inte fungerar.

Förutom att själva konceptet med öppna läromiljöer kan kännas obekant så är det också utrymmesbrist i skolkomplexet. Det är problematiskt att så många olika enheter ska fungera i samma byggnad.

Skolan är beräknad att rymma upp till 1 200 elever, men med lite över 950 barn i huset är det redan fullt, säger både Holmkvist och undervisningschef Hannu Ollikainen.

Att få utrymmet att räcka till är svårt när sammanlagt sex olika skolor och förskolor ska dela på lokalerna istället för att hela huset skulle tillhöra samma enhet.

Till exempel delar årskurserna 1–2 läroby med en förskola och det fungerar bra på förmiddagen, men på eftermiddagen blir det oroligt när förskolans elever slutar för dagen och istället har eftermiddagsverksamhet och fri lek.

Ond cirkel

Utrymmesbristen och personalläget har lett till något av en ond cirkel när de nuvarande lärarna blir allt tröttare och frustrerade.

Tidigare var det ovanligt att lärare sökte sig bort mitt under läsåret men bara under den senaste månaden har två lärare meddelat att de slutar.

– Jag har varit rektor i 32 år. De senaste åren är första gången under min karriär som lärarna lämnar sitt uppdrag under läsåret och övergår till att jobba med något annat. Det är alarmerande, säger Holmkvist.

Lärarna har två veckors uppsägningstid, vilket betyder att det blir väldigt bråttom med att hinna rekrytera ny personal. Då finns det inte tillräckligt med tid för att den nya personen ska hinna få en ordentlig introduktion i jobbet.

– Särskilt om det är en person som inte har lärarerfarenhet eller -utbildning, så är det klart att startläget är ett annat än för någon som har jobbat en tid och har utbildning för uppdraget. Det är klart att det påverkar eleverna och kvalitetsnivån, säger Holmkvist.

Elever jobbar på olika ställen i ett rum. Vissa sitter vid skrivbord, andra på golv.
Bildtext Vissa elever trivs i öppen miljö, för andra passar det inte. Särskilt om grupperna är stora kan det vara svårt att koncentrera sig lika bra som på bilden från 2020. Arkivbild.
Bild: Jan-Erik Holmkvist

Mycket av arbetet i skolan bygger på rutiner men sådana är svåra att skapa och uppehålla i det här läget, vilket är tungt för både lärare och elever.

– Däremot är jag jätteglad över att det är många föräldrar som har varit i kontakt och uttryckt sin tacksamhet över att de inte märkt av något, att det inte nämnvärt synts utåt hur skolan bedrivits, säger Holmkvist.

Det är ett gott betyg i den bemärkelsen att verksamheten rullat på trots personalomsättningen.

– Jag lyfter på hatten för personalen som jobbat och det är ett tecken på att de tagit ett otroligt stort ansvar för situationen, säger Holmkvist.

Det viktigaste för honom som rektor är att ansvara för att elevernas trygghet är säkrad och att man uppnår de mål som finns i läroplanen.

Vad gäller säkerhet och trygghet kan det bli följder som är svåra att reparera, där finns ingen möjlighet att tumma på kvalitetskraven

― Rektor Jan-Erik Holmkvist

– Det är klart att jag emellanåt funderar på om vi når dit vi borde nå. I och för sig, om man tänker på de pedagogiska målen så tror jag det går att reparera om de fallerar en kortare tid. Men vad gäller säkerhet och trygghet kan det bli följder som är svåra att reparera, där finns ingen möjlighet att tumma på kvalitetskraven, säger Holmkvist.

Skolan upprätthålls av kommunen. Rektorerna organiserar verksamheten när kommunen har gett grundförutsättningarna.

– För tillfället finns inte grundförutsättningarna för att fixa det här. Då talar vi uttryckligen om utrymme, säger Holmkvist

Utrymmesbristen drabbar också Sipoonlahden koulu.

Ett konkret exempel är att Söderkulla skolas femte- och sjätteklassare är i samma läroby som Sipoonlahden koulus sjätteklassare.

Lärobyarna är olika stora. Den nämnda lärobyn är planerad för 100 elever, men i halva lärobyn finns för tillfället nästan 140 elever.

– Det går aldrig att språkgrupperna skulle vara där samtidigt, den ena lever alltid kappsäcksliv någonstans i huset, säger Holmkvist.

Något måste göras

Problematiken i Söderkulla skola ska diskuteras på svenska bildningsnämndens möte onsdagen den 5 oktober.

Enligt Holmkvist kan politikerna ta beslut om saker som påverkar framtiden men det är kommunens bildningssida som måste leta efter lösningar för att ändra läget nu.

– Rent konkret lever vi från dag till dag. Inte behöver man sova särdeles mycket för man har fullt upp med att fundera på hur vi kan fixa följande dag, säger Holmkvist.

Sibbos undervisningschef Hannu Ollikainen är medveten om problemen.

– Det som vi kan göra är att försöka skapa så mycket arbetsro som möjligt i Söderkulla skola, säger Ollikainen.

Hannu Ollikainen utanför Nickby hjärta
Bildtext Hannu Ollikainen på byggplatsen för skolcentret Nickby Hjärta. Arkivbild från 2015.
Bild: Yle/Carmela Walder

Den slutliga lösningen på problemen kommer när Söderkulla skola får flytta in i ett eget nytt skolhus. Från början var det tänkt att skolhuset skulle vara klart 2024 eller 2025 men nu ser det ut att dra ut på tiden.

– Med den här tidtabellen, om det inte görs omprioriteringar, så hamnar vi enligt min bedömning in på 30-talet innan vi har en ny svensk skola i södra Sibbo. Det är en katastrof för de svenska barnen i södra Sibbo, säger Holmkvist.

I kommunens investeringsplan som nu är under politisk behandling har man satt undan pengar för att påbörja planeringen av byggprojektet under 2024–2025.

Planering och förverkligande beräknas ta fyra år. Om man går enligt investeringsplanen så kan det nya skolhuset vara klart allra tidigast 2027.

Något måste göras innan dess.

– Vi kan se om vi kan använda lokalerna effektivare på något sätt. Sen är det också att titta om det finns andra fastigheter i närheten vi kan använda, säger Ollikainen.

Det finns inga andra lokaler där en hel skola får rum, det undersöktes redan innan Söderkulla skola flyttade in i skolkomplexet. Ollikainen funderar på om till exempel språkbadsenheten skulle kunna flytta någon annanstans.

– Lätta lösningar finns det inte, säger Ollikainen.

Diskussion om artikeln