Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Nu är det bråttom att investera i Vasa hamn – ökad frakt kräver djupare farled och bättre vägförbindelse

En mansperson står i hamnområde och pekar i riktning mot havet. Han är klädd i reflexjacka.
Bildtext Vd Teijo Seppelin pekar och visar i vilken riktning följande kaj ska förlängas. Kajen är en del av de investeringar som behövs om Vasa hamn ska kunna fungera optimalt framöver.
Bild: Sebastian Björklund / Yle

Under de senaste åren har 30 miljoner euro investerats i Vasa hamn, härnäst måste staden punga ut med ytterligare 10 miljoner. Det handlar om nödvändiga satsningar, enligt stadsdirektör Tomas Häyry.

Det är nödvändigt att utveckla Vasa hamn och förbindelserna till den om man ska kunna svara på de krav som ställs av industrin framöver, slår en färsk rapport av Nordic Battery Belt Logistics-projektet fast.

Rapporten analyserar vilka flaskhalsar som behöver elimineras, för att transport- och logistikflödena ska fungera då företag inom batteriindustrin etablerar sig i området.

Rapporten fokuserar på de fyra hamnarna Vasa och Karleby i Finland, samt Umeå och Skellefteå i Sverige.

– Rapporten visar tydligt att fraktmängderna ökar i framtiden, och med den ökar också behovet av att investera i infrastrukturen. Det handlar om att öka hamnarnas kapacitet och att förbättra väg- och järnvägsförbindelserna, säger Anna Löfmarck, som är konsult vid bolaget Ramboll som står bakom rapporten.

Utvecklingsarbetet i Vasa redan på god väg

Redan år 2015 inleddes utvecklingsarbetet i Vasa hamn. Sedan dess har investeringar värda totalt 30 miljoner euro gjorts.

Hittills har de största investeringarna handlat om att uppfylla de behov som funnits för att Aurora Botnia skulle kunna börja trafikera över Kvarken, berättar Teijo Seppelin som är vd för Kvarken Ports.

– Den nya dyrbara färjan behövde förstås få en fungerande kaj och andra nödvändiga förbättringar som gjordes för passagerartrafikens skull, säger Seppelin.

Investeringarna i fartygskajen gick loss på 12 miljoner och utöver satsades stora summor i terminalbyggnaden och i nya ramper.

Enligt Seppelin är följande steg givet: Nu är det farleden till Vasa hamn som behöver såväl fördjupas som breddas. Det här eftersom fraktfartyg idag är bredare.

– Idag talar vi om fartyg som är omkring 250 meter långa och 35 meter breda, och det ställer helt nya krav på farledens bredd. Viktigast vore att få staten hit för att muddra farleden till omkring 140 meters bredd, så att de stora fartygen tryggt kan navigera till oss.

Att det är länge sedan senaste muddring är en sak, men dessutom motarbetas man av landhöjningen.

– Om vattenståndet är lågt uppstår det idag problem, framför allt med de fartyg som i dagsläget hämtar hit olja eller kol.

Förutom att förbättra farleden planeras investeringar för att förlänga ytterligare en kaj i hamnen och så ska nya ro-ro-ramper införskaffas.

Ökande fraktmängder

Det är ändå inte enbart på grund av batteriindustrivisionerna som investeringarna i hamnen behövs. Enligt stadsdirektör Tomas Häyry ökar trafiken till och från Vasa hamn kontinuerligt.

– Den industri som finns här idag investerar redan idag massor i regionen och exporten härifrån kommer att öka ytterligare. Men självklart är GigaVaasa-projektet också en stor del av det här, säger Häyry.

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry står utanför Bocks bryggeri i Dragnäsbäck i Vasa.
Bildtext Vasas stadsdirektör Tomas Häyry säger att staden egentligen inte har råd att låta bli att investera ytterligare i hamnen. Exportindustrin fortsätter blomstra endast om logistiken fungerar.
Bild: Juuso Kääriäinen / Yle

Häyry får medhåll av Teijo Seppelin.

– Ror vi alla investeringar och projekt i hamn så kommer det att gå bra för Vasa.

Investeringar kräver tid och pengar

Enligt Seppelin brådskar det med investeringarna.

– Det måste vara prioritet nummer ett att se till att vår industri får in de råvaror den behöver och får ut sina produkter härifrån, och det ska ske kostnadseffektivt. Frakt sker allra billigast och miljövänligast till havs.

Vasa hör ändå inte till de städer som får EU-stöd för de investeringar som behövs. Det är alltså staden som måste hitta de miljoner som behövs.

Enligt Tomas Häyry vore det dumt av staden att inte satsa.

– Över 80 procent av det som industrin i vår region producerar går på export. Det är därför livsviktigt att de logistiska kedjorna som industrin behöver faktiskt fungerar. Om vi inte satsar är det sannolikt att vi i framtiden istället förlorar inkomster, säger Häyry.

Hamnvägen behövs också

I de investeringar på 10 miljoner euro som nu planeras ryms det inte med någon förbättring av vägförbindelsen till hamnen.

Men Teijo Seppelin och Tomas Häyry delar åsikten om att den såkallade hamnvägen behövs i framtiden, trots att man ännu inte har kunnat enas om dragningen av den.

– Men det pågår en konstruktiv diskussion om den och vi hoppas att vi kan komma vidare med projektet under de närmaste åren, säger Häyry.

Seppelin hoppas på draghjälp uppifrån.

– Jag anser nog att staten kunde bidra till att hamnvägen blir av. Förbindelsen borde prioriteras högt, och helst så att vi samtidigt får järnväg som ansluter, säger Seppelin.

Den här texten är en något förkortad version av artikeln Vaasan sataman investoinneilla on kiire – kasvavat rahtimäärät edellyttävät leveämpiä ja syvempiä väyliä sekä parempaa tieyhteyttä satamaan, skriven av Sebu Björklund / Yle Pohjanmaa.